Gå till innehållet

Fågeln som sjunger som popmusik

Eremitskogstrast. Foto: Matt MacGillivray via Flickr

Eremitskogstrast. Foto: Matt MacGillivray via Flickr

Forskare har undersökt eremitskogstrastens sång och kommit fram till att den föredrar att sjunga i harmoniska notserier som ofta används i popmusik. Trastens musiksmak beror troligen på biologiskt arv snarare än kulturell bakgrund och frågan är om upptäckten säger något om människans inbyggda musiksmak?

Mänsklig musik har starka kopplingar till matematik och i de tonsekvenser som vi uppfattar som harmoniska finns ofta vissa matematiska inslag av upprepningar eller harmoniska klanger. Även om ornitologer länge hävdat att eremitskogstrasten kan sjunga i musikaliska skalor så visar en ny studien att hanarna föredrar att sjunga i harmoniska intervaller. Bara fem procent av de analyserade sångerna verkade vara helt slumpmässiga medan över 60 procent hade minst tio noter med stabil nothöjd. Detta framkom extra tydligt när sångerna spelades upp i ett långsammare tempo.

Trastens val av sång har inte bara med dess fysik att göra, det är ett aktivt val. Forskarna är dock ännu inte säkra på om den uppvisade tonsäkerheten är ett sätt för honorna att bedöma lämplig partner eller om det helt enkelt är lättare att komma ihåg för fåglarna. Studiens författare, Emily Doolittle, påpekar också att eremitskogstrasten inte strukturerar sina sånger utifrån skalor och att det inte är alla fågelarter som föredrar tonintervaller som återfinns i vår musik.

– Om en aspekt av musik kan hittas även hos icke-mänskliga arter, tyder det på att det kan finnas något i vår gemensamma biologi som gör att vi finner den aspekten intressant, attraktiv eller enkel att sjunga, säger Emily Doolittle, vars forskning tyder på att vår musiksmak möjligen är en produkt av vår biologi i större utsträckning än vi trott.

Här är ett exempel på eremitskogstrastens sång:

Och här i långsammare tempo:

Läs mer:
Fler artiklar om fågelsång.
Fågelläten och fågelsång i Sverige.
Så skiljer du på trastarnas läten.

Källa: Smithsonian

 

Mer att läsa