Extrem ökning av avverkningsansökningar i fjällnära skog

På bara drygt tre veckors tid har det kommit in ansökningar om avverkningstillstånd för dubbelt så stora områden fjällnära skogar jämfört med vad det normalt sett gör under ett helt år. Tilltaget liknas vid en ”hackerattack” och det finns troligen en koppling till en vägledande dom.

Skogsägare som vill avverka sina fjällnära skogar med höga naturvärden har rätt till ersättning. Det domslutet fattade Mark- och miljööverdomstolen tidigare i år. Sedan dess har det skett en explosionsartad ökning av antalet avverkningsansökningar i dessa områden, som ofta rymmer gamla skogar och där det tar lång tid för träd att växa.

De senaste tre åren har det i snitt kommit in ansökningar om att avverka strax över 3 000 hektar per år. Enbart under den 1-24 september i år kom det in ansökningar om att få avverka nästan 7 000 hektar fjällnära skogar enligt statistik som Natursidan fått ta del av. 

Den här extrema ökningen beskrivs av en anställd på Skogsstyrelsen som en ”hackerattack i syfte att utnyttja systemet”. ”Bra affärsidé, men tveksam etik”.

Staffan Norin, regionchef för regionledning Nord på Skogsstyrelsen, säger att han inte vet syftet bakom det ökade antalet, men att det sammanfaller i tid med den prejudicerade domen.

Vad innebär de här massansökningarna för Skogsstyrelsen?
– Vi får en betydligt större arbetsbelastning. När vi får in en avverkningsansökan görs först en kontroll med befintliga databaser och med hjälp av fjärranalys. I områden med förväntade höga naturvärden görs även fältbesök. Dessa vill vi göra under fältsäsong och eftersom omfattande ansökningarna kom in så sent på säsongen så kommer vi inte att hinna genomföra fältbesök på barmark i höst.

Finns det inte en gräns för hur lång handläggningstid ni får ha?
– Riktlinjen är att det ska göras inom sex månader om inte särskilda skäl finns, men behov av fältbesök på barmark är ett sådant särskilt skäl. Vi räknar med att vi kommer kunna handlägga det mesta som kommit in inom ett år.

Skogsstyrelsen fick inga ökade anslag från regeringen i budgeten och bad inte heller om det. Därmed måste de hantera anstormningen av avverkningsansökningar med befintliga resurser. Staffan Norin berättar att de försöker att styra om resurser för att hinna med så mycket som möjligt.

Finns det inte en risk att arbetsbelastningen innebär att ni inte hinner med fältbesök för att kontrollera att det finns höga naturvärden?
– Det ska inte påverka antalet fältbesök. Det här är viktiga beslut både för markägare, staten och för höga naturvärden. Vi kanske får nyttja till exempel helikopter och kommer att göra de kontroller av naturvärden vi behöver göra. Istället kan det bli längre handläggningstider.

Förutom en kort fältsäsong så är det också en utmaning att göra fältbesök i många av de här skogarna eftersom de är svårtillgängliga i områden med få vägar.

Det faktum att det saknas vägar i dessa skogar och att de är svårtillgängliga – talar inte det för att många av dem är relativt opåverkade och har höga naturvärden?
– Jo vi räknar med att det är skogar som kräver ganska mycket fältbesök.

När ni gör bedömningen om ett område har höga naturvärden – har rapporter i Artportalen betydelse då?
– Ja befintliga rapporter i Artportalen och andra naturvärdesinventeringar som gjorts är viktiga för att göra ett urval, men i de flesta fall gör vi även ett kontrollbesök i fält.

I domen i Mark- och miljööverdomstolen har markägare rätt att ersättas med marknadsvärdet plus 25 procent om inte skogen får avverkas. Kommer det finnas pengar till att betala ut ersättning till alla dessa markägare som vill avverka sina skogar med höga naturvärden?
– När vi fattar beslut om nekat tillstånd att avverka måste vi reservera pengar på vårt anslag för den aktuella skogen. Det är samma anslag som också ska räcka till områdesskydd som biotopskydd och naturvårdsavtal.

Så de här avverkningsansökningar kommer troligen leda till att det blir mindre pengar över till andra områdesskydd?
– Ja vi kommer tvingas vara mer återhållsamma med naturvårdsavtal och färre skyddade områden.

I en intervju med Altinget säger Herman Sundquist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, att han har svårt att se hur Skogsstyrelsen ska klara av att betala ut ersättningarna eftersom medlen för områdesskydd inte ökar i budgeten.