Europas landskap bestod av öppna skogar i över 20 miljoner år

En ny omfattande studie om Europas landskap och vegetationshistoria visar att det i åtminstone 23 miljoner år dominerats av varierade naturtyper – en mosaik av gräsmarker, buskage och mer eller mindre öppna skogar med ett överflöd av vilda växter. Det är en stark kontrast till dagens landskap med mörka, täta produktionsskogar som öppnas upp med biologiskt förödande kalhyggen.

Europa har under årmiljonerna formats av betande djur, som hållit skogarna öppna och släppt in solljus och därmed gynnat en mångfald av växter. Vår världsdel var aldrig täckt av mörka skogar. Det tillät inte elefanterna, noshörningarna, uroxarna och visenterna. Deras bökande, betande och vältrande skapade ett varierat, öppet landskap som gynnade mängder av andra arter. Dessutom såg bävrar till att skapa stora våtmarker och ytterligare variation i landskapet.

Hundra gånger fler växtätare

I dagsläget utgör människan 36 procent av världens däggdjurs biomassa (sammanlagda vikt) och våra boskap är hela 60 procent. Enbart 4 procent av alla däggdjur är med andra ord vilda. I Europa idag finns det ungefär 0,12-2,2 ton vilda växtätare per km². Förr kunde det vara uppemot 16 ton/km². Det vill säga ungefär 100 gånger så mycket.

Men för 40 000-15 000 år sedan dog 11 av 15 stora växtätare ut eller minskade drastiskt. Troligtvis på grund av mänsklig jakt och klimatförändringar. Därmed blev skogarna allt tätare. Situationen förändrades ännu mer påtagligt med det moderna skogsbruket och när skogsbete i stort sett upphört.

– Studien visar att dagens återskogning går fel väg – både här i Danmark, där bidrag endast ges för plantering av täta skogar, och annorstädes i Europa. Detta kommer inte bara att skada den biologiska mångfalden; det står i direkt strid med de typer av ekosystem som Europas arter har utvecklats i under miljoner år, säger Jens-Christian Svenning från Institutionen för biologi vid Aarhus universitet, och senior författare till studien.

Idag saknas de stora växtätarna

I sin studie har forskarna sammanställt all tillgänglig forskning som sträcker sig 23 miljoner bakåt och har tittat på allt från pollenregister, växtmakrofossil, kolpartiklar från uråldriga bränder till analyser av växtätande djurs tänder och ben, samt fossila insekter och däggdjur. Genom att kombinera all denna data kunde forskarna få fram en bild av de långsiktiga förändringar i vegetation och de stora växtätarnas roll med mycket större säkerhet än tidigare studier.

– De ekosystem vi ser i Europa idag saknar de stora vilda växtätarna som inte bara formade landskapet utan också upprätthöll dess biologiska mångfald under miljoner år. Den mest dramatiska förändringen har till stor del skett under de senaste hundra åren, när traditionell extensiv bete försvinner från stora delar av landskapet, säger Szymon Czyzewski vid Aarhus University, huvudförfattare till studien.

Vill återse det öppna skogslandskapet

Arter som idag lever i jordbrukslandskapet, lärkor, kajor, tornfalk och vallmo, levde troligen förr i öppna skogar. Förr fanns det ingen skarp gräns mellan skog och ”öppna marker”.

Eftersom Europas arter är anpassade efter landskapet som dominerade här i årmiljoner vill Jens-Christian Svenning och hans kollegor se mer naturvårdsåtgärder som återskapar detta öppna skogslandskap – inte minst genom att återinföra naturligt levande stora växtätare som visenter, vildhästar och uroxe-liknande djur. Många av Europas arter skulle då automatiskt gynnas.

Källor: Phys och Biological Conservation