Gå till innehållet

Europas bokskogar förändras snabbt

Bokskog. Arkivfoto: Public Domain

Bokskogar i södra och centrala Europa växer inte lika bra som förr och den ännu varmare framtiden kommer innebära drastiska försämringar.

Inom de kommande 70 åren kan bokskogar tappa över 50 procent av sin tillväxtförmåga på grund av att klimatförändringarna för med sig förvärrade torrperioder. Det kommer framför allt drabba bokskogarnas södra utbredningsgräns i Sydeuropa, men även längre norrut i Europa.

Forskare vid Mainz University har tillsammans med 32 andra forskningsinstitut tagit prover på 5 800 bokar på 324 platser i Europa – från Grekland i söder till Skottland i norr. De kunde då se att träden växte två till tre gånger snabbare i norra och centrala delarna jämfört med de södra delarna av bokens utbredning i Europa, men också att bokskogarna över lag växer anmärkningsvärt sämre nu jämfört med perioden 1955 till 1985.

Ett undantag är bokskogarna i Norge och Sverige, som växer 20 procent snabbare. Den här skillnaden förväntas också öka framöver. År 2060-2080 beräknas bokskogarna i Sverige växa uppemot 50 procent snabbare medan stora delar av centrala och södra Europa drabbas av halverad tillväxttakt.

Forskarna bakom studien anser att det krävs omedelbara anpassningar i skogsskötseln i södra Europa för att det inte ska få stora miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Inte minst eftersom bokskogar lagrar mycket kol och att de kommer tappa delar av den förmågan när träden tappar i växtkraft och riskerar att dö.

Hotas även av algsvampar

Men även om Sveriges bokskogar förväntas växa snabbare i framtiden så innebär inte det helt säkert att de kommer frodas. De senaste åren har angrepp av algsvamparna phytophthora konstaterats på flera håll i Europa och i södra Sverige, skriver Sveriges natur. De drabbade träden (framför allt bok och andra lövträd) får svårare att ta upp näring och det syns bland annat på glesare krona, färre sidogrenar och gulare och mindre blad. De här algsvamparna, som är en släktingar till det fruktade potatisbladmöglet, gynnas av klimatförändringarna och sprids dessutom via plantskolor.

En studie som undersökte över 700 plantskolor i 23 europeiska länder hittade trädgårdsväxter och skogsplantor som var infekterade med Phytophthora på hela 92 procent av plantskolorna. Till synes friska plantor sätts ut i skogar, parker och trädgårdar och sprids sedan med markvattnet, samt via människor och djur.

Källor: Communications Biology, SLU Alnarp, Sveriges natur och Johannes Gutenberg-universitetet

Mer att läsa