Pollinerande humla. Foto: Erik Hansson

Att den biologiska mångfalden är en viktig fråga konstateras gång på gång. Men det är inte bara i avlägsna naturområden eller orörda urskogar som biologisk mångfald har betydelse. Minst lika viktigt är att skapa goda förutsättningar för artrikedom på många platser och här kan alla med en trädgård eller gemensam gård göra insatser.

LÄS ÄVEN: • Biologiska mångfaldens dag 22 maj – en internationell dag för världens arter

Att anpassa den egna trädgården för att gynna den biologiska mångfalden ska inte underskattas som naturvårdsinsats eftersom det inte kräver så mycket och har potential att göras på många platser runt om i landet. Skulle en majoritet av Sveriges tomtägare exempelvis göra åtgärder för att gynna pollinatörer som fjärilar, bin och humlor skulle det ha stor betydelse. Samma sak om det exempelvis sattes upp fler fågelholkar i landets trädgårdar och parker.

Även för dig utan trädgård
Men även för dig som inte har egen mark eller trädgård är följande tips nyttiga. Du kanske kan påverka kommunen eller markägaren där du bor eller så kanske du känner någon som har trädgård som kan skötas med lite större hänsyn för biologisk mångfald?

Poängtabell för biologisk mångfald i din trädgård. Källa och tabell för utskrift: Gröna Rader

Poängsätt din trädgård
Den danska forskaren Rasmus Ejrnæs på DCE – Nationalt Center for Miljø og Energi vid Aarhus Universitet har tagit fasta på det här. Han har utvecklat en poängtabell (här till höger) som enkelt visar hur man kan skapa större biologisk mångfald i sin egen trädgård. Genom att exempelvis inte använda bekämpningsmedel, låta delar av gräsmattan växa vilt och sätta upp fågelholkar skramlar man ihop poäng och gör samtidigt viktiga insatser för den biologiska mångfalden.

Allmänna tips för din trädgård
• Se till att delar av trädgården är lite ”vild”.
• Låt en del av gräsmattan växa som den behagar och klipp den bara 1-2 gånger per år.
• Lämna död ved i ett hörn av trädgården åt mossor, vedlevande insekter och spindlar.
• Gör en kompost av gräs och kvistar som kan bli vinterbo åt igelkottar eller grod- och kräldjur.
• Plantera olika växter för att förlänga blomningssäsongen och därmed också locka till sig fler arter.
• Anlägg en damm eller vattenrabatt med vattenväxter och stenar.

Åtgärder för insekter
• Bygg ett bihotell. Såga av bambupinnar eller vasstrån, lägg in dem i en låda eller liknande så att ena sidan är tilltäppt och förvara bihotellet där det brukar vara torrt och varmt. Här finns en guide.
• Lägg en sand- eller grushög på en solig plats för att locka solitärbin och andra steklar.
• Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och humlor och välj växter som blommar vid olika delar av året så att det finns mat åt insekterna under lång tid.

Talgoxe som häckar i en fågelholk samma år som den sattes upp. Det råder bostadsbrist för många fåglar. Foto: Erik Hansson

Åtgärder för fåglar
• Sätt upp fågelholkar, gärna olika modeller så att det passar olika arter. Här är länkar till hur du bygger holkar åt följande fåglar: stare, mesfåglar eller svartvit flugsnappare, trädkrypare, göktyta, rödstjärt, svalor och tornseglare, tornfalk och grå flugsnappare.
• Plantera träd och buskar som fåglar uppskattar. Exempelvis nypon, hagtorn, hägg, fläder, druvfläder, rönn, körsbär och sälg.
• Gör ett fågelbad. Rengör det gärna ibland och placera det nära buskar så att fåglarna kan söka skydd.
• Mata fåglarna på vintern. Följ vår guide till fågelmatning. 

Igelkottar gillar lövhögar, buskar och stenmurar. Foto: Niclas Ahlberg 

Åtgärder för andra djur
• Bygg en fladdermusholk. De använder den året om och har ofta svårt att hitta platser att bo i. Gör så här.
• Igelkottar trivs bland lövhögar och buskage, så lämna gärna någon del av trädgården lite ”vild”.
• Lägg grova trädstammar på en solig plats för att skapa förutsättningar för svampar, insekter och djur.

Det här är bara några enkla exempel på vad du kan göra i din egen trädgård eller i din hyres- eller bostadsrättsförening. Fler förslag finns bland annat i Naturskyddsföreningens broschyr, hos Naturhistoriska riksmuseet, ett examensarbete av Annevi Sjöberg och Naturskyddsföreningen i Ystad.

Erik (4465 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!