Att den biologiska mångfalden är en viktig fråga konstateras gång på gång. Men det är inte bara i avlägsna naturområden eller orörda urskogar som biologisk mångfald har betydelse. Minst lika viktigt är att skapa goda förutsättningar för artrikedom på många platser och här kan alla med en trädgård eller gemensam gård göra insatser.
Att anpassa den egna trädgården för att gynna den biologiska mångfalden ska inte underskattas som naturvårdsinsats eftersom det inte kräver så mycket och har potential att göras på många platser runt om i landet. Skulle en majoritet av Sveriges tomtägare exempelvis göra åtgärder för att gynna pollinatörer som fjärilar, bin och humlor skulle det ha stor betydelse. Samma sak om det exempelvis sattes upp fler fågelholkar i landets trädgårdar och parker.
LÄS ÄVEN: • Natursidans guide till fågelholkar – var, hur, när och varför?
Även för dig utan trädgård
Men även för dig som inte har egen mark eller trädgård är följande tips nyttiga. Du kanske kan påverka kommunen eller markägaren där du bor eller så kanske du känner någon som har trädgård som kan skötas med lite större hänsyn för biologisk mångfald? Genom att vara en medveten konsument kan du också göra en insats. Det har till exempel konstaterats att den biologiska mångfalden är större kring ekologiska odlingar så köp gärna ekologiska varor. Du kan också undvika att exempelvis köpa och äta ål, eftersom den är akut hotad.
Poängsätt din trädgård
Den danska forskaren Rasmus Ejrnæs på DCE – Nationalt Center for Miljø og Energi vid Aarhus Universitet har tagit fasta på det här. Han har utvecklat en poängtabell (här till höger) som enkelt visar hur man kan skapa större biologisk mångfald i sin egen trädgård. Genom att exempelvis inte använda bekämpningsmedel, låta delar av gräsmattan växa vilt och sätta upp fågelholkar skramlar man ihop poäng och gör samtidigt viktiga insatser för den biologiska mångfalden.
Allmänna tips för din trädgård
• Se till att delar av trädgården är lite ”vild”.
• Låt en del av gräsmattan växa som den behagar och klipp den bara 1-2 gånger per år.
• Lämna död ved i ett hörn av trädgården åt mossor, vedlevande insekter och spindlar.
• Gör en kompost av gräs och kvistar som kan bli vinterbo åt igelkottar eller grod- och kräldjur.
• Plantera olika växter för att förlänga blomningssäsongen och därmed också locka till sig fler arter.
• Anlägg en damm eller vattenrabatt med vattenväxter och stenar.
Åtgärder för insekter
• Bygg ett bihotell. Såga av bambupinnar eller vasstrån, lägg in dem i en låda eller liknande så att ena sidan är tilltäppt och förvara bihotellet där det brukar vara torrt och varmt. Här finns en guide.
• Lägg en sand- eller grushög på en solig plats för att locka solitärbin och andra steklar.
• Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och humlor och välj växter som blommar vid olika delar av året så att det finns mat åt insekterna under lång tid. Här är tips på en nybörjarrabatt som lockar humlor, bin och fjärilar.
Åtgärder för fåglar
• Sätt upp fågelholkar, gärna olika modeller så att det passar olika arter. Här är vår guide till vad du ska tänka på och vilka ritningar som bör följas.
• Plantera träd och buskar som fåglar uppskattar. Exempelvis nypon, hagtorn, hägg, fläder, druvfläder, rönn, körsbär och sälg. Här är vår guide till rätt buskar och träd för att locka fler fåglar till trädgården.
• Gör ett fågelbad. Rengör det gärna ibland och placera det nära buskar så att fåglarna kan söka skydd.
• Mata fåglarna på vintern. Följ vår guide till fågelmatning.
Åtgärder för andra djur
• Gynna fladdermöss i din trädgård
• Igelkottar trivs bland lövhögar och buskage, så lämna gärna någon del av trädgården lite ”vild”.
• Lägg grova trädstammar på en solig plats för att skapa förutsättningar för svampar, insekter och djur.
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Saknar att få se kottarna. Inte haft en enda på alla 40 år i Småland fast vi har många långa gamla stenmurar och biotopskog. Undrar varför!?
26 holkar har jag alla fall, av alla sorter som här nämns och mer.
Men finns alltid mer att göra.
Nästa mål är att jag ska köpa minst 50 ha skog som ska skyddas från avverkning och jakt.
Kul att höra Mats! Lycka till med skogen.
Jag kan också tipsa om en nyutkommen bok som heter ”Naturvård för torpare”, och som Calle Bergil och jag skrivit, till bilder av Tore Hagman. Finns att köpa på Adlibris eller Bokus. Det finns också en facebookgrupp som heter Naturvård för torpare.
Besök gärna vår Naturträdgård på BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG tisdagen den 22 maj kl. 1100 – 1600. http://www.piaochulf.se. Högamovägen 1 i Örebro.
Jag saknar grodorna väldigt mycket. De har funnits i trädgårdsdammen i många år men för sex år sedan slutade ynglen att utvecklas till smågrodor och för fyra år sedan försvann rommen utan att bli yngel och de senaste åren har jag inte sett en groda. När jag skrev till SLU svarade de att tranorna förmodligen har ätit upp alla grodor i trakten av Skultuna där jag bor. Men tranorna har också varit här i många år och grodornas problem verkade vara fortplantningen. Finns det någon handlingsplan för att få grodorna att bli fler? Vad kan jag göra för att rädda grodorna?
Har vattenkvaliteten förändrats i dammen? Låter lite märkligt det du beskriver. Köp ett vattentest och prova fånga grodyngel och släpp i din damm.
Jag bor i Skåne och gjorde en trädgårdsdamm. Det har kommit massor av olika sorters grodoe o paddor bara på 2 år. Jag har identifierat: vanlig padda, vanlig groda, klockgroda, ätlig groda och/eller gölgroda, lövgroda, större vattensalamander och mindre vattensalamander. Jag har pump med filter och spänner ett bärnät över så hägern inte kommer till längre. Jag har själv satt in guldfisk och karp men de verkar funka ihop med grodorna. För säkerhets skull gjorde jag förra året en ”grodbäck” helt utan fisk. Salamadrarna och ätlig groda/gölgroda verkar föredra den. Bara 60cm djup ca 10m lång bananformad och pump med ett litet filter. Sen har jag en jättestor stenhög som jag slänger på lite stockar och grova pinnar då och då så att groddjuren kan sova på natten och övervintra skyddat.
En växt som sällan nämns i olika artiklar är Basilika. Låt den gå i blom, och vipps så har du mängder med solitärbin i trädgården. När blomstänglarna är inne på sista blomningen. Så nyp av och växten kommer blomma fram till den första frosten.
Brukar prova lite olika sorten från år till år. Och har märkt att dom som får lila eller blå blommor är populärast.
Jättebra tips Erik! Det ska jag prova i år.
Oregano funkar också. Helt enormt mycket fjärilar på mina men även bi och humlor. De är nästan mer där än på fjärilsbusken.
Har gjort närmast allt som föreslås här, svårt att veta om något blivit hjälpt men humlorna har blivit markant många fler. Men min fråga gäller fjärilar, för jag la ut en övermogen banan, mosade runt lite å hällde på en smula vatten också. Fjärilarna blev som tossiga, och fladdrade å sög i sig. En å annan spyfluga dök ju upp oxå. Men var det ett korkat tilltag? Jag tyckte det var lite tomt på nektarblommor vid det tillfället, kändes som om de flög omkring utan att hitta nåt att äta.
Bra eller dåligt?
Undrar Åse
Tack för fina tips om hur man gynnar mångfalden i sin trädgård. Jag tror att det var en bra idé att ge fjärilarna en mosad banan. Själv har jag sett att fjärilarna i min trädgård gillar mosade persikor ( som fallit från mitt persikoträd). Ville också skriva och berätta att man blir så glad av att läsa om Mats som planerade att köpa skog för att skydda den från avverkning och jakt! Det gjorde min dag!
Till sist vill jag tipsa om att så oregano i trädgården, humlornas absoluta favorit. Den sprider sig ganska mycket i gräsmattan, men det är bara vackert!
En väldigt trevlig och lärorik sajt Erik. Tack för den.Här finns mycket att hämta för den vetgirige. Dessvärre blir det nog ytterst få som sätter ut Basilika och Oregano i trädgården till förmån för våra honungsbin och humlor, dvs eftersom det nog får ganska liten effekt. men alla sätt är bra utom dom dåliga. Däremot… hur vore det om riksdagspartierna kunde enas kring att alla lantbrukare med åkrar i träda ombedes söka bidrag och så honungs och nektarproducerande blomsterfrön på sina åkrar. Humlorna är ju på väg att utrotas, och bina kommer inte långt efter.
Finns det hållbara argument emot en svensk massodling av blommor på åkrar som ligger i träda?
Hälsar Pontus Berglund i Strömstad