Död ved skapar levande skogar

LS_IMG_5261

Död ved, hem åt många. Foto: Lisa Sihlberg

Ett ”dött” träd är egentligen fullt av liv såväl utanpå som inuti. På trädet finns nämligen ett myllrande liv av insekter, mossor, rötsvampar, lavar och andra djur som lever av dessa. Det finns till och med ett större artutbud på ett dött träd än på ett levande.

Vid mitten av 1990-talet fanns i genomsnitt 6,1 kubikmeter död ved per hektar i Sveriges brukade skogar, enligt Naturvårdsverket. Av det var tre fjärdedelar lågor (kullfallna stammar) och återstoden stående torrträd eller högstubbar.

I dagens moderna skogsbruk är träd ofta likåldriga och blir heller inte gamla nog att utveckla de ålderstecken som skapar rätt miljö för några av dessa specialiserade arterna. Det bidrar till att många av dem är sällsynta eller rent utav utrotningshotade.

Många arter använder död ved för att söka skydd eller som boplats och de flesta av dem är mycket kräsna när det gäller trädart, grovlek på stammen och till och med i vilket nedbrytningsstadium trädet befinner sig i. Det gör att många av arterna får det svårt i dagens skogslandskap där bristen på död ved är stor.

LS_IMG_8850

Skog med fri utveckling. Foto: Lisa Sihlberg

Hela 39 procent av de rödlistade skogslevande arterna är beroende av olika stadier av död ved enligt Artdatabanken. Forskning visar att det behövs ungefär 20 kubikmeter död ved per hektar för att vedlevande insekter ska trivas och det är dessutom viktigt att den förekommer i sammanhängande landskap och inte endast fläckvis, vilket gör det svårt för insekterna att fortplanta sig och hitta nya hem. I dagens moderna skogsbruk utgör arealen död ved i landskapet bara cirka 1-2 procent. Den skulle behöva öka till 20-30 procent om våra vedlevande insekter ska ha en framtid i Sveriges skogar, enligt Naturvårdsverket.

Riksdagen har fastställt levande skogar som ett av de delmål som behövs för att öka den biologiska mångfalden i Sverige. I riktlinjerna står att den döda veden måste öka med minst 40 procent i hela landet och ännu mer i de områden där den biologiska mångfalden är extra hotad.

Flera stora ”veteraniseringsprojekt” pågår i Sverige, där unga ekar medvetet skadas genom olika ingrepp för att på sikt bilda samma ålderstecken som gamla ekar har. Holkar, blixtnedslag och hästgnag är några av metoderna som skapar ålderstecken och gör det enklare för svampar och insekter att trivas på och i träden. En gammal ek med mulmbildning (lös, murken ved) kan vara boplats åt inte mindre än 1500 arter. De håligheter som bildas i äldre träd är även perfekta boplatser för såväl fåglar som fladdermöss.

Vid nedre dalälven pågår just nu ett projekt där 2000 träd dödas för att skapa lämplig livsmiljö åt insekter som den akut hotade vitryggiga hackspetten lever av.

Vad kan du göra själv?
Du som har skog kan låta ett område få så kallad ”fri utveckling” så att olikåldrade träd och död ved kan bli fantastiska boplatser åt alla de arter som verkligen behöver dem.

Källa: Jönköping.seArtdatabanken,  Naturvårdsverket