De viktiga Tiveden-vargarnas dramatiska år

varg

Varg. Foto: Per Lundström

Den nuvarande skandinaviska vargstammen är kraftigt inavlad vilket hotar populationen. Det skulle behövas större genetisk variation inom stammen och det är också vad Sverige har fattat politiska beslut om att åtgärda. Ett vargpar som flyttades till Tivedens nationalpark har blivit en viktig pusselbit i det här arbetet, inte minst efter att de fött fem valpar. Det har dock blivit ett dramatiskt år för Tiveden-familjen.

Länsstyrelsen i mellersta Sverige fick under 2010 ett regeringsuppdrag. De skulle utse två områden som var lämpliga att flytta två vuxna vargar till. Området skulle uppfylla en rad kriterier för att bli godkänt. Bland annat skulle det vara låg täthet av tamdjur, inget vargrevir sedan tidigare och platsen skulle ha en stor markägare. Tivedens nationalpark i Örebro län ansågs uppfylla alla kriterier.

Bäck i Tivedens Nationalpark, Närke. Foto: Robin Eriksson

Bäck i Tivedens Nationalpark, Närke. Foto: Robin Eriksson

I november 2012 flyttades således ett vargpar från Idre till Tivedens nationalpark. Kort efter att vargparet hade satts ut lämnade de dock Tiveden för att istället vandra norrut i Sverige.

Den 20 februari 2013 flyttades nya vargar till Tiveden. Denna gång var det ett finsk-ryskt vargpar som hade tagit sig in i norra Sverige. Innan paret släpptes ut försågs de med varsin GPS-sändare så att de kunde följas. Både vargforskare och Naturvårdsverket uttalade sig om att det mesta tydde på att vargparet skulle stanna i området. Länsstyrelsens fältpersonal spårade också vargarna och kunde konstatera att de revirmarkerade i området, vilket ansågs mycket positivt.

Tre månader senare meddelade Naturvårdsverket att paret hade fött valpar. Kjell Johansson, fältpersonal på Länsstyrelsen, både såg och filmade fem valpar leka och brottas i blåbärsriset (se filmen längst ner i artikeln).

Eftersom föräldrarna inte är besläktade med den skandinaviska stammen är valparna väldigt värdefulla för arbetet att minska inaveln i Sverige.

En stor diskussion om vargarna tog fart under året och lantbrukare begärde kompensation för att ha vargar i området. Ett av kraven från Lantbrukarnas Riksförbund till Naturvårdsverket var en onlinetjänst där man kan följa vargarnas position i reviret. Sändaren som de bär skickar en signal två gånger per dygn.

Under våren 2014 var det dags för de fyra fjolårsvalparna som överlevde vintern att lämna sina föräldrar och hitta egna jaktmarker. Men ingen visste var alfaparet eller valparna höll hus. Efter den 15 mars stängdes sändarna av och alfahanens sändare slutade att fungera i januari. Gillis Persson, länsstyrelsens viltspårare, ifrågasatte varför valparna inte försetts med sändare med tanke på att de är så viktiga för den svenska vargstammen. Nu dröjer det till vintern 2014 innan de kan spåra fjolårsvalparna igen. Det går nämligen inte att spåra enskilda individer under sommaren.

Ett år efter födseln lämnar ofta de unga hanarna sina föräldrar och söker nya revir. Tikarna i kullen kan däremot stanna kvar för att hjälpa föräldrarna med nästa kull. I maj kom den första rapporten om valparna på flera månader. I samband med en DNA-analys från vargspillning på gränsen mellan Jämtland och Dalarna kunde man konstatera att den kom från en av Tivedens fjolårsvalpar. Naturvårdsverket menar att det är viktigt att iaktta en försiktighet vad gäller skyddsjakt på fjolårsvargar eftersom Tivedens vargar kan ha vandrat långa sträckor. Naturvårdsverket vill därför att det tas DNA-prov innan det beslutas om skyddsjakt.

En månad efter DNA-analysen sköts en fjolårsvarg i skyddsjakt. Vargen befann sig i ett renskötselområde och risken för allvarliga skador var stor. Situationen var akut och det fanns ingen annan lösning enligt Naturvårdsverket. De dräktiga vajorna kunde inte flyttas och det gick heller inte att skrämma vargen, som visade sig vara en av fjolårsungarna från Tiveden.

Strax därefter dödades ännu en fjolårsvalp i skyddsjakt i Norge. Den hade gått cirka 600 kilometer fågelvägen innan den blev skjuten i Sykkylvens kommun den 6 juni i år. DNA-analys visade att även denna varg kom från Tiveden och nu hade två genetisk viktiga vargar dödats i skyddsjakt inom två månader.

Fjolårsvalpens vandring till Norge. Foto: Rovdata

Vargens vandring till Norge. Foto: Rovdata

I början av juli kom ännu ett bakslag för den svenska vargstammen. En varg som skjutits den 15 maj i Oppland fylke i Norge var ännu en individ från reviret i Tiveden.

Nu återstår alltså bara en fjolårsvalp av de fem som föddes under 2013. Tre av dem har dödats i skyddsjakt och en av dem klarade inte sin första vinter. Ingen vet var den sista individen befinner sig.

Per Wedholm på länsstyrelsen i Örebro län anser inte att det är så anmärkningsvärt att Tiveden-vargarna tagit sig till Norge.

– Detta är inget ovanligt spridningsavstånd för varg. Varghanar utvandrar längre och lämnar sina födelserevir tidigare än tikarna. Ett vanligt mönster hos de flesta däggdjur. Många av de svenska vargarna som skjuts i Norge är svenska och en hel del vargar i Sverige kommer från norska revir. Just nu är det två hanvargar i Skåne som kommer från revir i Örebro län. En av vargarna från Kilsbergsreviret i Örebro sköts i norra Finland. I Örebro, Värmland och Dalarnas län är det lite plats för unga vargar att etablera sig, så de behöver gå långt för att hitta egna revir.

Valparna anses väldigt viktiga för den svenska vargstammen och skyddsjakt bör beslutas med försiktighet, ändå har nu tre av dem skjutits. Hur kan det komma sig?
– Norge har inte riktigt samma regler när det gäller skyddsjakt på varg utanför ”ulvezonen” och det är där som två av Tivedsvalparna har skjutits. Valpen som sköts i Jämtland hade ju påträffats innan jakten på DNA, så där övervägde skaderisken på ren vargens genetiska värde.

Finns det några uppgifter vart den sista fjolårsvalpen är?
– Den fjärde års valpen är inte påträffad på DNA efter mars 2014. Vi vet inte var den är och valpen har ingen sändare på sig. Förhoppningsvis hittas den under de kommande vintern när inventeringen görs.

Är alfaparet kvar i Tiveden eller har de vandrat vidare?
– Vi kan bara säkert säga att tiken i reviret är kvar då hennes GPS-sändare fungerar. Hanens sändare slutade att sända positioner i januari 2014.

Det återstår alltså att vänta in vinterns spårsnö för att få koll på hur det gått för det viktiga Tiveden-paret och om de kan fortsätta sprida sina viktiga gener.

Källor: Vargreviret.com, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Örebro, Wikipedia, Sveriges Radio

Intressant fakta om Vargen:
– Enligt Världsnaturfonden finns det mellan 350-400 vargar i Sverige år 2014
– En vild varg blir oftast 10-12 år
– En normalstor vargflock fäller mellan 100 och 120 älgar per år

Film av Kjell Johansson (Länsstyrelsen i Örebro) på vargvalparna i Tiveden (0:35 in i filmen)

Robin Eriksson (5 Posts)