Bostadsrätts­förening prisas för logisk omställning

I östra Lund, precis innan staden övergår i ett åkerlandskap, ligger området Linero och bostadsrättsföreningen med samma namn. På satellitbilder och vid en snabb anblick ser det ut som ett typiskt flerbostadsområde från början av 70-talet. Trevåningshus i tegel med balkonger och grönområden mellan husen. Men vid en närmare granskning blir skillnaderna tydliga. Istället för de vanliga kortklippta gräsytorna står bostadsområdet ut från mängden med en rik blomning.
Men så har det inte alltid sett ut. För bara sex år sedan var Linero ett bostadsområde i mängden. Förändringen började i en lite brantare slänt mellan husen.
– Vi hade några praktikanter här då och tänkte att det var lite för brant för dem att klippa. Det var då vi bestämde att vi gör en äng där, berättar Peter Schultz, ordförande i bostadsrättsföreningen.

Det var bara början. Simon Tuneld, som länge jobbat som fastighetsskötare i området, har även ett stort intresse för odling och gick för några år sedan en utbildning till trädgårdsmästare.
– Under utbildningen insåg jag också vilken potential det finns i området. Det började med ängen i slänten och sedan har vi utökat insatserna – hela tiden med ängar som grundtanke, berättar Simon.

Inspirerat varandra till förändring

Tillsammans med en styrelse som är intresserad av naturen, men också av att spara pengar, blev det relativt enkelt att få gehör för idéerna. De inspirerade varandra, som de uttrycker det. Sakta men säkert minskade ytorna som klipptes varje vecka. Ängsfröer såddes in och Simon experimenterade med olika sätt att skapa variation utifrån förutsättningarna. På vissa ytor vändes grässvålen uppochned, jord blottlades och ängsfröer såddes.

– På vissa ställen har jag gjort lucksådder – alltså grävt upp en kvadratmeter här och där.
På andra håll har ett stambyte lämnat jorden helt blottad och även här spreds fröblandningar. De innehåller bland annat ettåriga ängsogräs som vallmo och blåklint. Det ger en blomsterprakt redan första året och eftersom en del av ytorna är relativt nyanlagda så domineras färgerna av rött och blått på många håll, så här i början av juli.

Men andra ytor har bara börjat skötas som ängar. Gräsmattorna tillåts gå i blom och slås oftast bara en gång per år. Nästan överallt är blomsterängarna avgränsade av skarpa eller böljande kanter. Det skapar ett ordnat och välskött intryck samtidigt som de vilda växterna får ta plats. Det används fortfarande stora krukor med blommor, men nu är det perenner som odlas och därmed har skötselbehovet minskat ytterligare.

Från oberättigad kritik till beröm

De jämnt klippta häckarna består till stor del av den inhemska och något underskattade växten måbär som ganska tidigt under våren lockar mängder av insekter. Bland träden syns framför allt många hamlade pilar, äppelträd och körsbär, men även några resliga björkar.

Hur har reaktionerna på omställningen varit?
– I början var det en del som var negativa och undrade om vi inte skulle sköta gräsmattorna. Men mest kritik hade de mot en yta som inte var vår – det var kommunens, berättar Peter Schultz och skrattar.

Styrelsen förklarade för boende som var negativa att det är så här det kommer att se ut nu och undan för undan har kritikerna ändrat sig.
– Jag har ju jobbat här i 13 år och känner många i området nu. Det som är mest givande med mitt arbete är att folk som tidigare sagt att det inte ser bra ut nu har vänt och är positiva. Det är kul att höra varje dag när folk kommer förbi och berömmer arbetet, berättar Simon Tuneld.

Peter nämner också att acceptansen ökat på grund av att Simon skriver i föreningens tidning ”Kämpen”. I kortare krönikor berättar han om de insatser som görs och varför. De har också satt upp skyltar i området för att förklara varför det ser ut på ett visst sätt.

Från råttbo till äng

När vi vandrar runt i området och tittar på det som gjorts syns en hel del gräsfjärilar fladdra förbi, en del humlor, många honungsbin, skalbaggar och steklar söker föda i de många blommorna. Simon berättar att han sett fler steglitser och gulsparvar de senaste åren och de verkar söka sig till fröna som ängsväxterna producerar. På så sätt sprids dessa vidare i närområdet.
Runt parkeringarna var det tidigare täta buskage av vresrosor, men Anticimex konstaterade att råttorna i området hade sina bon i buskagen. Nu har buskarna grävts upp och bytts ut mot blomsterängar, samt hemgjorda staket. På så sätt försvåras för råttorna samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. Möjligen är de röda gladorna som svävar över oss denna soliga dag lite besvikna över att råttorna inte längre gynnas i området, men de flesta andra är positiva till insatserna.

Fördelar även på lång sikt

De hemgjorda staketen är ett bra exempel på en annan del av arbetet som görs. Simon försöker att minska avfallet från trädgården. Förr fick de beställa sex lastbilstransporter om året för trädgårdsavfall. I år blir det troligen bara en och målet är att slippa det helt i framtiden. Istället hamnar klippet från ängarna i en stor kompost som efter tre år omvandlats till utmärkt jord, full av liv, som används i rabatterna. Grenar från pilarna används i risstaket och en nyinköpt flismaskin ska förvandla en del av dem till träflis som kan spridas ut runt träden och andra perenner som täckodling. På så sätt minskar arbetsbördan ytterligare – det krävs mindre bevattning och ogräsrensning.

Vad hoppas ni att det här ska ge på längre sikt?
– Att vi ska ha en rik mångfald, att alla tycker om det och att det inte ska vara mer skötsel än tidigare utan snarare betydligt mindre, säger Peter Schultz.

Vilka andra fördelar kan ni se med den här omställningen förutom en ökad biologisk mångfald?
– Det blir ekonomiska fördelar. Vi har pratat med Simon om att i framtiden kanske han kan gå ner i arbetstid eller börja jobba med andra saker för oss. Så hans trädgårdsarbete kommer nog att minska.
Så även om det kan krävas en del inköp i form av liar, slåtterbalk, fröer, växter och mer information till de boende så överväger fördelarna med att ställa om till mer hållbar skötsel. Det blir vackrare, mer lättskött, kostar mindre och är dessutom en alldeles utmärkt insats för den biologiska mångfalden och klimatet. Dessutom uppskattas det både av människor och andra djur som bor i området.

– Jag tror verkligen på att mer natur behövs i städerna och att det gör skillnad. Denna utmärkelse ger ett visst bevis på att det fungerar. Jag hoppas att det kommer att bidra till att fler föreningar, stora som små, bostadsrätter som hyresrätter ska ta efter och bli inspirerade, avslutar Simon Tuneld.