Gå till innehållet

Blir 2018 ett rekordår för fjällämmeln?

“Allt tyder på ett rekordår”, “lovande rapporter”, “eventuellt bli ett toppår” – flera källor rapporterar nu om att det kan bli ett rikt sork- och lämmelår i fjällen och det kommer gynna fjällrävar och ugglor, men även många fjällfåglar. 

– Vi har redan fått in rapporter om många observationer. Vi har också själva sett många lämlar och lämmelspår på snön, så allt tyder på ett rekordår i stora delar av Norge, säger Nina E. Eide, forskare vid Norsk institutt for naturforskning, till NRK.

LÄS ÄVEN: • Naturupplevelsen: Hermelinens lyckade jakt

Projekt Fjällgås har också fått in lovande rapporter om tillgång på sorkar och lämlar i den svenska fjällvärlden och från Finland har det kommit rapporter om ett riktigt bra uggleår, vilket också kan tyda på bra tillgång på gnagare.

Frauke Ecke, som har hand om miljöövervakningen av smågnagare i Sverige, är försiktigt positiv i sin prognos:
– 
Tittar vi på hur populationsutvecklingen har varit de senaste åren så kan det eventuellt bli ett toppår men åtminstone en tydlig uppgång jämfört med de två senaste åren då vi nästan inte hittade några fjällämlar alls. Vi kommer få våra första resultat från fjällen veckan efter midsommar. Då bör vi veta om det är ett lämmelår eller inte.

LÄS ÄVEN: • Fjällämmeln överlevde istiden

Under år med mycket gnagare gynnas bland annat fjälluggla, fjällvråk, hermelin och fjällrävar kraftigt. Faktum är att så kallade lämmelår behövs för att fjällrävarna ska klara sig. Dessutom gynnas många fjällfåglar när rovdjuren väljer att ta sorkar och lämlar istället för fågelungar och ägg.

LÄS ÄVEN: • Trots toppår – allt färre smågnagare i Sverige

Den rika tillgången på gnagare innebär också mycket gödsling när de bajsar och det påverkar fjällens ekosystem och biologiska mångfald. Senast det var ett riktigt lämmelår var 2011. Då sågs deras inverkan på fjällvärlden från satelliter, enligt Nina E. Eide. Landskapet hålls öppet, buskar hålls nere och jorden gödslas.

Om du ser lämlar – rapportera det gärna på Artportalen.se

Källa: NRK

Mer att läsa