Blåsippan – vårtecknet med många färger

Blåsippan (Hepatica nobilis) kan ha många olika färger, men hur kommer det sig egentligen? Observera att du aldrig får gräva upp blåsippor, men en bukett för eget bruk kan du plocka i vissa län, se fotnot nedan. Foto Susann Gson Engqvist

Blåsippor kan vara allt från djuplila till vita, men hur kommer det sig?

Oftast är de klart och vackert blå, men kronbladen kan även vara lila, rosa, blekblå, ja till och med vita eller fläckiga, men i folkmun är de alla blåsippor (Hepatica nobilis, tidigare Anomone hepatica). De är för många en efterlängtad vårens budbärare, särskilt i södra Sverige där den är vanligast. Blåsippeställen är oftast pålitliga, om de får förbli orörda, blåsippans rotsystem kan bli flera hundra år.

Redan på hösten ligger alla blomdelar färdiga i blomknopparna. I blomningstiden, april – maj, är det bara för växten att sträcka ut de 6-9 kronbladen (som ibland även kan vara dubbla) och visa färg. Men hur kommer det sig att blåsippor kan ha så stor färgrikedom?

Vanligt med utseendevariation
Inom biologin kallas fenomenet när en växt- eller en djurart inom samma population kan ha två eller flera tydliga utseendevarianter, för polymorfism. Det är relativt vanligt, men förutsättningen för att det ska vara polymorfism är att det är genetiken som ligger bakom variationerna.

Tidigare antogs det att blåsippans mångfald när det gäller färg berodde på varierande PH-värde i marken. Men kan det verkligen stämma, eftersom det kan växa blåsippor i många olika kulörer på samma yta?

Några japanska forskare, med Shinichiro Kameoka från Kyoto University i spetsen, undersökte 2017 de genetiska strukturerna hos japans motsvarighet till vår svenska blåsippa. De jämförde två populationer, en med enbart vita ”blåsippor” och en med stor färgvariation.

Slutsatsen de drog av sina studier var att färgvariationen sannolikt är genetisk. Men färgvarianterna är inte genetiskt isolerade från varandra. Undersökningarna visar att det pågått ett genetiskt utbyte mellan plantor som har olika färg på sina blommor så att de nya plantor som uppstår via frö också kan få olika färger.

Eftersom blåsippor kan bli flera hundra år (Inghe & Tamm1985), så är det troligast att den färgvariant som finns i just det beståndet fortsätter att dominera, så att alla blommor på den platsen år efter år har samma färg. Men den japanska studien tyder alltså på att det är riktig polymorfism, alltså att färgvarianterna (morferna) lever kvar trots att det pågår genutbyte med gemensam fröavkomma.

Observera att blåsippan aldrig får grävas upp eller på annat sätt skadas i sitt rotsystem. Däremot får du plocka en bukett för eget bruk i alla län utom Hallands, Skåne, Stockholms och Västerbottens län samt i Göteborgs och stora delar av Västra Götalands län (se separata bestämmelser i respektive kommun).

Tack till Börje Ekstam på Linnéuniversitetet för hjälp.
Källa: ”Genetic structure of Hepatica nobilis var. japonica, focusing on within population flower color polymorphism”, 2017 (Shinichiro Kameoka et al)