Birdlife Sverige överklagar dom som tillåter avverkning i lavskrikornas skog

Lavskrika. Foto: Niclas Ahlberg

I augusti beslöt mark- och miljödomstolen i Östersund att tillåta avverkning av skog där lavskrikor finns i Arbrå, Bollnäs kommun. De markägare som har drivit igenom detta i de så kallade ”lavskrikemålen” har backats upp av bland annat LRF och skogsbolag. Nu överklagar Birdlife Sverige domen och ställer sig bakom Skogsstyrelsens bedömning om att det finns rimliga skäl att förbjuda avverkning.

BirdLife Sverige skriver på sin hemsida att de känner sig tvingade att överklaga. Detta eftersom Skogsstyrelsens beslut från 2016 att avslå avverkningarna var nödvändiga. Skogen måste få vara kvar för att bevara en livskraftig population av lavskrika inom dess naturliga utbredningsområde i Arbrå.

LÄS ÄVEN: • Kritik mot dom som tillåter avverkning i lavskrikornas skog

Föreningen Skydda Skogen har tidigare kritiserat domen. De menar att det är lavskrikans bevarandestatus som främst skall styra domstolens beslut, inte markägarnas önskan att få avverka skogen.

Mark- och miljödomstolen har bedömt att lavskrikan inte är en prioriterad art att skydda, eftersom den inte är upptagen på bilagor som prioriteras i fågeldirektivet och i artskyddsförordningen. Den finns inte heller med på den svenska rödlistan. Men enligt inventeringar som Bollnäs fågelklubb har gjort under 25 år har antalet lavskrikerevir i Arbrå minskat från 23 till 11. De redan genomförda skogsavverkningarna har orsakat minskningen, enligt fågelklubben. Det är bland annat dessa inventeringar som låg till grund för Skogsstyrelsens utredning till beslut 2016 om att skogen inte får avverkas.

I domen hävdar mark- och miljödomstolen att ”uppgifter som lämnats av privatpersoner knappast kan läggas till grund för ett beslut om att förbjuda en avverkning”. Detta påstående vänder sig BirdLife Sverige kraftfullt emot. En mycket stor del av den samlade kunskapen om Sveriges natur, särskilt när det gäller fågellivet, bygger på enskilda inventeringar av kunniga privatpersoner. Dessa personer lägger omfattande tid på att kartlägga olika arter, ett jobb som de gör utan kommersiella intressen.  I sitt överklagande skriver BirdLife Sverige:

– Eftersom Skogsstyrelsen i de allra flesta fall förlitar sig på uppgifter som rapporterats in av privatpersoner, underkänner mark- och miljödomstolen med sitt ställningstagande i stort sett alla beslut om avverkningsförbud som Skogsstyrelsen fattat! Detta är mycket anmärkningsvärt och om det tillämpas fullt ut måste Skogsstyrelsen tillhandahållas ett helt nytt system av professionella inventerare för att överhuvudtaget kunna utöva sin myndighetsfunktion.

Birdlife Sverige skriver att de förstår den ekonomiska problematiken som kan uppstå för en markägare när Skogsstyrelsen, eller annan myndighet, beslutar att skogen behöver skyddas. Därför måste staten ta ett större ansvar, menar BirdLife Sverige. Det måste bli attraktivt för privata markägare att avstå att avverka skog som är värdefull för biologisk mångfald.

När Skogsstyrelsen stoppade avverkningarna 2016 så har de följt artskyddsförordningen, en lag som ska skydda vissa arter och deras livsmiljöer. Skogsbruket har omfattats av lagen sedan 2001 men den har knappt tillämpats inom Sveriges skogsbruk. I Michael Nilssons rapport från 2015, Artskyddsrapporten, framgår det att tusentals brott mot artskyddslagstiftningen sannolikt har skett och sker i Sverige. 

LÄS ÄVEN: • Allvarlig situation för fyra fåglar som kräver naturskogar

I en debattartikel i DN kritiserar Staffan Roos, Liselott Sjödin Skarp, Mikael Svensson och Lena Tranvik, från SLU Artdatabanken mark- och miljödomstolens beslut. Debattörerna skriver att ideella bidrag är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla internationella åtaganden som rapporteringskrav enligt EU:s naturvårdsdirektiv (art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet) och att domstolens underkännande riskerar att leda till att människor ger upp, att engagemang och vilja att bidra försvinner och att informationsflödet rörande den mest hotade delen av den biologiska mångfalden avstannar.

Om domen:
Det var för tre år sedan som Skogsstyrelsen stoppade fem skogsägare i Hälsingland från att avverka sin skog. Det gjorde de för att det fanns lavskrikor i den, en fågel som ska vara skyddad enligt Artskyddsförordningen.  2017 rev mark- och miljödomstolen i Östersund upp Skogsstyrelsens beslut om att inte tillåta avverkning. Domstolen fastslog att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet för artskyddet och att det istället är en arbetsuppgift för länsstyrelserna. Men Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket överklagade mark- och miljödomstolens beslut och det resulterade i ett beslut att skicka tillbaka ärendena till mark- och miljödomstolen eftersom inte sakfrågan hade prövats. I augusti i år har alltså mark- och miljödomstolen i Östersund kommit med domarna som behandlar sakfrågan och i domarna står det att det inte finns skäl att förbjuda avverkningen. Det är dessa domar som Birdlife Sverige har överklagat.

Källa: BirdLife Sverige