Biosfärområde Vattenrikets långa satsning på naturvägledning

Naturvägledning i Kristianstad vattenrike. Foto: Mattias Roos

I Kristianstad har naturpedagogik och naturvägledning länge haft en självklar plats i och runt naturum Vattenriket mitt i staden. Kommunens skolelever och lärare får upptäcka de vidsträckta våtmarkerna i biosfärområdet tillsammans med kunnig personal. En av dem är Sam Peterson.

Sam Peterson är utbildad biolog med inriktning på limnologi. Sedan 1995 har han jobbat i Vattenriket och som pedagog på naturum sedan det öppnade 2010. Men det var när han arbetade på en förskola i Lund på 90-talet som han insåg vad han ville jobba med och det har inte förändrats sedan dess.
– Jag brinner fortfarande för det jag gör efter 25 år och efter att ha håvat efter vattenlevande kryp för 372:e gången, säger Sam Peterson.

Hur kommer det sig tror du?
– Det är fortfarande fascinerande att få vara medupptäckare tillsammans med andra i deras första möten med något spännande i naturen, till exempel en trollsländelarv. På så sätt blir det nytt för mig också när det händer. Och det finns alltid nya saker att upptäcka i naturen.

Sams grundidéer om naturvägledning har varit sig någorlunda lika sedan hans arbete på förskolan i Lund. Det handlar om att väcka förundran och nyfikenhet som förhoppningsvis skapar en positiv känsla för naturen hos dem jag möter.

Kan du berätta mer om det?
– Det går tillbaka till min egen barndom. Mitt naturintresse handlade om förundran och upptäckarglädje, att uppleva med alla sinnen och den personliga relationen till naturen. Det vill jag att fler ska få uppleva och det har jag tagit med mig i mitt yrke. En viktig grund till det är förstahandsupplevelser. Du är på plats och upplever det själv med dina egna sinnen, inte via en bok eller film. Det är en otroligt viktig grund att stå på för att sedan utvecklas och skapa attitydförändring kring hur vi ser på naturen. Att inse att naturen inte bara är en grön kuliss och att det finns så mycket nytt att upptäcka. Det har jag fortfarande med mig.

Han beskriver det som ett pussel där förstahandsupplevelser är en viktig pusselbit till förändring. Det kan märkas hos tidigare elever som kommer ihåg spännande spindeljakter och hos elever som tar med sig tänket kring ekosystemtjänster till sin vardag och framtid. Sam har också varit med om att högstadieelever som var motsträviga i början på en paddlingstur entusiastiskt förkunnat att de “inte visste att det finns så här fin natur i Kristianstad”.

Andra viktiga pusselbitar är förundran och förståelse. Att förundras över det vi upplever och bli nyfiken på hur sambanden i naturen ser ut och förstå hur natur och människa interagerar.
– Om vi lyckats sätta spår så kan det kanske leda till en förändring, till engagemang och handlingskompetens för en lite mer hållbar framtid. De kanske kan komma närmare att känna att vi är en del av naturen. Det är kanske lite högtravande ord och begrepp, men vi försöker ta ner dem till förstahandsupplevelser och börjar där, förklarar Sam Peterson.

Undervisning vid Vramsån. Fotograf: Johan Larsson, Kristianstad kommun.

Hur agerar du som naturvägledare och naturpedagog för att väcka känslan för naturen?
– Jag tror mycket på att själv vara aktiv och vara medupptäckare – jag gillar det begreppet. Vi upptäcker, undersöker, förundras och ställer frågor tillsammans. Jag försöker se naturen genom deras ögon och på det sättet lär vi känna naturen tillsammans.. Det kan också handla om att läsa av situationen, vara lyhörd och flexibel. Om jag märker att jag har svårt att nå fram till alla i en klass eller en grupp, så kanske jag ändrar på upplägget lite och lägger fokus på något som kan fånga allas engagemang och nyfikenhet. Till exempel att gå på kräftjakt J Det handlar lite om att hitta rätt ambitionsnivå.

Skolan har stort fokus på de mål som ska uppnås och naturum Vattenrikets naturpedagoger är en resurs för att skolorna ska uppnå dessa mål. Det här kan så klart vara en utmaning ibland, eftersom inte alla har naturen som sitt främsta intresse.
– Att vara en duktig naturvägledare och naturpedagog kan handla om att ha med sig målsättningarna, men också att förstå att positiva upplevelser och kunskapsutveckling går hand i hand. Genom att till exempel visa och berätta något spännande kan vi väcka ett intresse och en nyfikenhet och på sätt ”lura” eleverna till nya kunskaper och måluppfyllelse.

Modern teknik ett viktigt redskap
Ett annat “knep” för att locka elevernas intresse är att använda modern teknik. Vi jobbar bland annat med att använda mobiltelefoner med förstoringsobjektiv för att få upp småkryp stort på skärmen. Det blir många ”wow” och en del ”ööh va’ äckligt” när de i detalj upptäcker de tunna blodkärlen på dagsländelarvens gälblad eller de skräckinjagande käkarna hos en dykarbagge. Här handlar det verkligen om att se det stora i det lilla!

– Vi använder också ofta skapande aktiviteter, lekar och konkreta uppdrag och övningar. Vi försöker hela tiden hitta olika sätt att nå fram till de som inte tycker det är så kul att gå runt i gummistövlar. Det gäller att hitta beröringspunkter. Att använda produktiva frågor är också viktigt, oavsett om vi jobbar med förskolebarn eller gymnasieungdomar. Det handlar om att hitta frågeställningar som inte bara har ett ”rätt” svar. Frågorna ska leda till aktivitet där eleverna motiveras till att själva ta reda på svaren genom att undersöka och iaktta verkligheten. Och genom att fundera, reflektera och använda sina tidigare kunskaper. Ett exempel är: ”Varför sprattlar märlan med benen, fast den ligger stilla?”

Ett arbetssätt som använts framgångsrikt under alla år är att det oftast är träffar vid flera tillfällen och inte bara ett enskilt möte. På så sätt uppnås ett större djup och vi får en progression i lärandet, menar Sam. Mellan träffarna kan han ha kontakt med lärarna för att ytterligare fördjupa samarbetet.
– Det blir en större behållning både för elever och pedagoger och mig själv också, jämfört med ett engångsmöte. Vi når färre elever, men jag tror att det ger eleverna en större möjlighet att samla på sig en bank av positiva naturupplevelser och fördjupa sina kunskaper, som i längden kan leda till engagemang och utveckling.

Sam Peterson hjälper en deltagare med utrustningen. Foto: Mattias Roos

Gör naturvårdsinsatser
Ibland får barnen hjälpa till med handfasta naturvårdsinsatser. Tillsammans med Vattenrikets ekologer har till exempel skolelever grävt och krattat i sandmarker för att skapa sandblottor åt ödlor, bin och växter. De har även skapat lekmiljöer för vandrande fiskar genom att hälla grus och sten på botten och röja bort där det växer igen.

– Naturvårdsinsatser förstärker engagemanget och känslan hos eleverna för deras egen närmiljö. De förstår att deras insatser gynnar till exempel pollinerare eller vandrande fiskar. Det blir också en verklighetskoppling till undervisningen och eleverna får se att man kan ha som yrke att jobba med de här frågorna och göra skillnad. Det är jätteviktigt att se, inte minst för de lite äldre barnen.

Naturvägledarna i Vattenriket jobbar också med ett antal konkreta verktyg i våtmarkerna. En småkrypsbok med arterna och artgrupperna hjälper till att avslöja vad skoleleverna fått i sina håvar. Med hjälp av Vattenrikesnurran kan man enkelt mäta hälsan hos ett vattendrag genom att titta på olika faktorer och summera poängen för att få fram ett mått på de ekologiska värdena.

– Det blir ett enkelt sätt att lära sig läsa av hur naturen mår. Man behöver inte ha en massa mätutrustning. Det går att fördjupa ytterligare, men det blir ett konkret underlag som är smidigt att ta fram med snurran, säger Sam.

Naturum Kristianstad. Foto: Kristianstads kommun, Cecilia Sandén

Stöd från politiker
Kristianstads Vattenrike har funnits länge. Det etablerades redan i slutet på 1980-talet och redan från början fanns planer på ett besökscentrum. 2005 blev Vattenriket utnämnt till ett biosfärområde av FN-organet Unesco och då fattades också ett beslut om att bygga ett naturum. I november 2010 stod det klart och redan lite drygt tre månader senare hade 40 000 besökare tittat in i lokalerna. Naturum Vattenriket firade 10 år i november 2020 och sedan starten har naturum haft över 1 miljon besökare.

Det är inte bara ett populärt besöksmål för befolkningen. Även stadens politiker verkar väldigt förtjusta i besökscentret, oavsett vilket block som styr staden för tillfället. Det är ingen slump. Personalen jobbar aktivt med att träffa politiker och visa upp verksamheten.

– Det är ett enträget och långsiktigt arbete. Vi jobbar fortlöpande med att tillgängliggöra och synliggöra vår verksamhet och det handlar mycket om att nå ut till politiker och nyckelpersoner. Vi är duktiga på att ta kontakt och ta med politiker ut i naturen. Det bästa är att vara ute på plats och berätta och ge förstahandsupplevelser även för politiker. Det är samma mekanismer som triggar igång en oavsett om det är förskolebarn eller politiker. Oavsett om man är 5 eller 55 år.

Den här artikeln har tidigare publicerats hos SLU Centrum för naturvägledning.