Besvikelse över EU:s svagare klimatmål
Det har blivit en följetong i EU med urholkade mål för klimatet och den biologiska mångfalden på grund av motstånd från höger- och högerextrema partier. Nu har det hänt igen med EU-kommissionens klimatmål till 2040.
Europa har drabbats av svår torka flera år i rad.
Det kan låta ambitiöst att utsläppen till år 2040 ska minska med 87 procent inom EU och ytterligare 3 procents utsläppsminskningar utanför EU via utsläppskrediter. Minskningen gäller i jämförelse med 1990. Men både WWF och Naturskyddsföreningen är skarpt kritiska och menar att EU kommissionen har byggt in kryphål i förslaget, ”vilket förvandlar en seriös plan till en skickligt förklädd fasad”, som WWF uttrycker det.
– Vi är kritiska till att EU nu väljer att öppna upp för att använda sig av internationella utsläppskrediter för att nå 2040-målet. Det innebär en sänkt ambitionsnivå för klimatpolitiken inom EU. Handel med internationella utsläppskrediter präglas av många osäkerheter och riskerar att försvåra för låg- och medelinkomstländernas att nå sina egna klimatmål, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
Sverige pådrivande för svagare mål
Ett av länderna som varit drivande för att få igenom så kallade flexibiliteter är Sverige. Därmed kan ett EU-land finansiera klimatåtgärder utanför EU och räkna dessa utsläppsminskningar som sina egna. Detta trots att EU:s eget klimatvetenskapliga råd rekommenderat att målen enbart bör nås genom utsläppsminskningar inom EU.
– Det är sorgligt att Sverige varit ett av de drivande länderna för att EU ska öppna upp för att använda sig av internationella utsläppskrediter och öka andra möjligheter för att använda flexibiliteter. Det riskerar att urholka ambitionsnivån i klimatarbetet och leder till att klimatomställningen fördröjs. Sverige borde visa ledarskap och driva på för att EU i stället antar ett mål om nära noll till allra senast 2040, säger Karin Lexén.
– I stället för att satsa pengar på hemmaplan öppnar Kommissionen för att göra tvivelaktiga åtgärder utomlands. Om Kommissionen nu vill stärka konkurrenskraften är det inte logiskt att slösa skattemedel utanför EU, det är bättre att investera i europeiska företag och arbetare, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF.
Naturskyddsföreningen är också kritisk till att EU öppnat upp för att öka andelen kolsänkeupptag som kan tillåtas. Det gäller både kolsänka i skog och mark och industriella kolsänketekniker som den småskaliga och dyra CCS-tekniken.
Källor: WWF och Naturskyddsföreningen
