Bävrar minskar övergödningen och förbättrar ekosystem

Bäver. Foto: Per Harald Olsen via Wikimedia

Bäver. Foto: Per Harald Olsen via Wikimedia

Bäverdammar stoppar höga kvävenivåer från att nå sårbara flodmynningar i nordvästra USA, enligt en ny studie. Forskare från University of Rhode Island har upptäckt att vattensamlingar skapade genom bäverns uppdämningar bromsar farten på vattnets rörelse vilket gör att kvävet samlas där. Tillsammans med det organiska materialet i dammarna skapar det idealiska förhållanden för forskare att avlägsna kvävet.

Jordbrukets gödslingsmedel och urbaniseringen orsakar höga nivåer av kväve i lokala vatten. Dessa ämnen rinner sedan ut i våtmarker, floder, sjöar och till slut i havet där de orsakar algblomning. När algerna bryts ned försvinner nödvändigt syre från vattnet vilket i sin tur leder till döda havsbottnar och att fisken dör.

Bävergnagt träd i Stockholmstrakten. Foto: Erik Hansson

Bävergnagt träd i Stockholmstrakten. Foto: Erik Hansson

Arthur Gold, huvudforskare vid University of Rhode Island i USA, har studerat kvävets rörelser vilket i sin tur har lett till fokus på bäverdammarna. Han säger i ett pressmeddelande:
– Vi observerade i våra studier om kvävets rörelse att när en bäverdamm finns uppströms så blir kvävenivåerna annorlunda, något som förvirrat resultaten.

Bävrar har unika, starka tänder som innehåller så mycket järn att de är oranga till sin färg. Tänderna växer hela tiden för att inte slipas ned av allt gnagande. Huden är naturligt oljig, tjock, och vattentät. De stora fötterna är försedda med simhud och svansen är formad som en paddel så att bävern kan styra sig genom vatten. Bävern hugger ned träd med sina motorsågsliknande tänder och bär sen iväg med timmer, grenar och pinnar för att bygga dammar. Dammarna blockerar det rinnande vattnet i en bäck eller fors så att en vattensamling bildas.

Forskarna upptäckte att de bakterier som finns i organiskt material kan omvandla kvävet som ansamlats i dammarna till gas. Detta gjorde att forskarna kunde avlägsna mellan fem till 45 procent kväve från vattnet. Arthur Gold säger att bävrarnas dammar gör en stor skillnad när det gäller mängden kväve som förs med vatten.

Julia Lazar, som arbetar med forskningen som en del av sin doktorsavhandling anser att denna upptäckt kan ändra människors syn på bävrar och dammarna. Särskilt eftersom det inte är enda sättet som bävrar gör nytta. Tidigare forskning har även visat att bävrarna hjälper till att restaurera bäckar och fylla på vattentäkter i lokala ekosystem och vi har även skrivit om hur de bidrar till en ökad biologisk mångfald och förbättrar vattenkvaliteten. De har även förbättrat populationen av den hotade regnbågsöringen (oncorhynchus mykiss) i Oregon. När bävrarna byggde en damm i bäcken Bridge Creek där fiskarna lever, tog det rinnande vattnet en annan väg. Detta återanslöt delar av bäckens olika flöden, erosionen minskade och regnbågsöringens naturliga livsmiljö återställdes.

– De flesta av dessa bävrar lever i bäckar och små vattensystem, inte i stora floder. Bäckarna är oftast först med att bli exploaterade vid byggen vilket orsakar en minskning i antalet bävrar. Så det är viktigt att hålla bäckarna fria från exploatering så att kvävet inte rinner nedströms, säger Julia Lazar.

Läs mer:
Projekt visar bävrars viktiga ekologiska funktion.

Källor: Nature World NewsEurekAlert!NOAA och Journal of Environmental Quality