Gå till innehållet

Bävern – en underskattad klimathjälte

En ny studie visar att naturens egna ekosystemingenjörer inte bara förbättrar den biologiska mångfalden med sina dammar – de ökar också kollagringen kraftigt.

Att bävrar ofta förbättrar den biologiska mångfalden och står för en lång rad ekosystemtjänster är välkänt. De brukar kallas ekosystemingenjörer eftersom de bygger fördämningar i landskapet som skapar våtmarker, höjer grundvattennivåer, gynnar lövträd och skapar mer död ved i landskapet.

I en ny schweizisk studie visar forskare att de också har en enastående förmåga att binda kol och därmed till viss del bromsa klimatförändringarna. I ett 800 meter långt vattendrag som påverkats av bävrarnas dammbyggen mätte forskarna koldioxidutsläpp, metangas, kol i vattnet, sedimentlagring och död ved för att försöka ta reda på hur mycket djuret påverkar kollagringen.

– På bara 13 år har det våtmarksområde vi studerat i norra Schweiz lagrat mer än 1 100 ton kol. Det kan jämföras med två olympiska simbassänger fyllda med träkol. När bäver bygger dammar i floder kan de alltså också förändra hur kol lagras i flodlandskap på ett grundläggande sätt, skriver forskarna.

Tio gånger högre kollagring

De upptäckte också att den dominerande mekanismen inte handlade om fotosyntesen i vattenväxter eller ökad tillväxt av träd som binder kolet. Istället bromsas vattnet upp och sediment med löv, jord och växtfragment begravs i våtmarken och lagras på så sätt i marken.

En annan betydande del är kol som lagras i död ved som uppstår när träd dör i översvämningarna.

Forskarna räknar med att bävrarna gör kollagringen ungefär tio gånger större jämfört med om landskapet hade varit opåverkat av dammen och 8.-15 gånger bättre än i omgärdande skogsmark.

Bävervåtmarker utgör bara 2,4 till 3,6 procent av Schweiz totala skogsareal, men bidrar med ungefär 5 till 8 procent av landets totala kolsänka i skog. Helt gratis och precis som det historiskt skett i Europa. Effektiviteten per ytenhet anses exceptionellt hög.

Men forskarna påpekar att det finns osäkerheter i deras beräkningar. Bland annat att bäverdammarna behöver vara intakta i drygt 30 år. Det är inte alltid säkert att så sker. Det är också något oklart var vattnet som rinner ned i marken tar vägen och om det släpper ut kol längre ned i avrinningsområdet, via sjöar eller floder.

Kostnadseffektiv klimatkämpe

Oavsett dessa faktorer anser forskarna att bävern kan konstateras vara en naturlig och kostnadseffektiv klimatkämpe som väsentligt kan öka kolinlagringen i europeiska vattendrag. Förutom då att den biologiska mångfalden ökar.

– Bävern kommer inte att lösa klimatförändringarna, men vår forskning visar att dessa naturliga ingenjörer i det tysta kan hjälpa flodlandskapen att lagra mer kol under årtionden framöver, skriver forskarna vidare.

Källor: The Conversation och Communications Earth & Environment

Mer att läsa