Avslöjande om bottentrålning i marint reservat
Bohusläns största fjord är skyddad som naturreservat. Men under ytan skrapas havsbotten sönder av bottentrålning. Effekterna visas i en ny granskning.
Spår efter bottentrålning i naturreservatet Gullmarsfjorden.
Deep Sea Reporter är en redaktion som filmar, skriver och rapporterar om marint liv och kämpar för ett friskt hav. I en ny granskning har de tittat närmare på vad som händer under ytan i Gullmarsfjorden utanför Uddevalla. Bohusläns största fjord är ett naturreservat, men trots det tillåts bottentrålning i fjorden.
Denna hårt kritiserade fiskemetod innebär att havsbotten skrapas med stora nät för att ta upp allt i sin väg. Det har konstaterats i åtskilliga studier att det är förödande för det marina livet. Livsmiljöerna på botten förstörs, bifångsterna blir stora och dessutom orsakar bottentrålning sammantaget större utsläpp än flygindustrin.
Deep Sea Reporters grafik som visar den skrapade botten i fjorden.
”Trålningen ödelägger”
Granskningen av Deep Sea Reporter har gjorts av Tobias Dahlin. Han tycker att det som tillåts ske i Gullmarsfjorden är ”horribelt”.
– Att bottentråla i en av Sveriges mest skyddsvärda marina miljöer under förevändningen att det sker småskaligt är beklämmande. Trålningen har ödelagt stora delar av vår enda utpräglade tröskelfjord. En fjord som dessutom är extra känslig för suspension genom sitt begränsade vattenombyte. Alla som dykt i fjorden under en längre tid har kunnat se konsekvenserna. Men det som sker under ytan tillåts ofta fortgå, just för att den breda allmänheten inte ser vad som händer. Det hela är väldigt sorgligt. Och för att travestera på Churchill: Aldrig förr har så få förstört för så många, säger Tobias Dahlin.
Räkfisket anses viktigt i regionen, men nordhavsräkan har minskat så kraftigt i antal att WWF numera anser att konsumenter bör låta bli att äta den. SLU Artdatabanken har rödlistat arten som ”nära hotad”.
Nu ska det införas ett stopp för trålning i naturreservat från den 1 juli 2026 – men det verkar inte vara så bra som det låter? Kan du förklara?
– Regeringen har gett Havs och vattenmyndigheten möjlighet att besluta om undantag från förbudet om de kan uppvisa att fisket kan bedrivas utan att motverka syftet med skyddet. En väldigt märklig formulering och skrivelse som förvisso borde vara omöjlig för myndigheten att kunna hävda. Men där konsekvenser skulle kunna bli en utfasning av bottentrålningen snarare än ett omedelbart stopp. Och det har definitivt inte Gullmarsfjorden råd med.
Lokalpolitiker som slår ifrån sig
I dokumentären (se film längst ned i artikeln) visas inte bara livet under ytan. Tobias Dahlin intervjuar även lokalpolitiker och företrädare för fiskebranschen och får en del minst sagt anmärkningsvärda svar. ”Det är klart att bottentrålning inte är skadligt”, utbrister Uddevallas kommunalråd Henrik Sundström (M). Lars Tyskling, ordförande i Fiskekommunerna gör en liknelse med svenskt skogsbruk; ”det är ungefär som i skogen – det bästa skyddet skogen kan ha är att uppnå biologisk mångfald i den brukade skogen”.
Cylinderrosor.
Hur bemöter man argument som verkar så fjärmade från vad forskning visar?
– Ja, det där är en utmaning. När jag har intervjuat politiker och makthavare kring bottentrålning, inte bara de som inryms i inslaget, så har det slagit mig att okunskapen hos de allra flesta är väldigt utbredd. Och jag har respekt för att det kan vara svårt att förstå vad som sker under ytan. Och några politiker som jag har intervjuat har visat ödmjukhet och lyhördhet inför detta faktum. Det ger mig hopp. Och det handlar förstås inte om att de ska tycka precis som jag. Men många politiker har istället bemött mig med populistiska idéer och faktaresistens. Politikers alienering inför naturen och dess naturvärden upplevs aldrig så prononcerad som när räkan samtidigt romantiseras i kulinariska kretsar, i kustkommuner, hos näringsliv och hos vanliga konsumenter, säger Tobias Dahlin.
OM det skulle bli ett stopp för bottentrålning på riktigt i Gullmarksfjorden. Vad skulle det få för konsekvenser för det marina livet under ytan tror du?
– Lyckligtvis är havet bra på att läka. Inom några år skulle vi få ett betydligt rikare marint liv i Gullmarsfjorden. Framförallt skulle vi se stora skillnader på djup under 60 meter. Där skulle de koralldjur som normalt ska leva där gradvis komma tillbaka. Och med det så småningom mer fisk. Ett sargat ekosystem skulle kunna bli helt igen. Ytterligare några år framåt, så skulle bottnar grundare än 60 meter förhoppningsvis kunna bli kvitt de sedimentlager som nu lagt sig som kvävande täcken.
Bottentrålningen i Gullmarsfjorden är i dagsläget åtminstone reglerat i storlek. Så är det inte i alla områden. Havs- och vattenmyndigheten kommenterar Deep Sea Reporters film med orden ”man undrar ju hur stora ärren är där det inte är reglerat”.
Källa: Deep Sea Reporter
