Att ge grisar matavfall skulle rädda hotad regnskog

Regnskog huggs ned för att bereda mark till grisfoder. Något som EU kan stoppa genom att matavfall som ändå slängs istället återvinns som djurfoder. Foto: Virantha T via Flickr

Regnskog huggs ned för att bereda mark till grisfoder. Något som EU kan stoppa genom att matavfall som ändå slängs istället återvinns som djurfoder. Foto: Virantha T via Flickr

Om EU tillät grisar att äta upp det stora matsvinnet inom EU så skulle ungefär 1,8 miljoner hektar mark, varav stora delar regnskog och savann, kunna räddas i världen. Detta enligt en ny studie från University of Cambridge i England. Nu huggs regnskog ned för att odla sojabönor och säd som blir mat till EU:s grisar.

2002 förbjöd EU att matavfall används som foder till grisar eftersom det anses kunna orsaka mul- och klövsjuka. Smittan kan nämligen spridas genom kött och köttprodukter, mjölk eller mjölkprodukter som ges till grisar och andra mottagliga djur. Men om matavfallet hettas upp innan utfodring så blir det säkert, så har man gjort länge i Asien, enligt rapporten. I Japan har de till exempel ett reglerat system för att hantera matavfallet som återvinns och uppvärms för att bli djurfoder, något som EU kan ta efter.

Forskarna anser att EU-förbudet infördes som en ”knee-jerk reaction”, det vill säga en förhastat, ogenomtänkt reaktion, styrd av oro om epidemispridning. Att använda matavfallet som foder minskar markförbrukningen med 21,5 procent och minskar även foderkostnaderna för EU:s grisbönder. Att släppa förbudet skulle spara på jordens resurser. Nu slängs102,5 miljoner ton mat varje år inom EU istället för att återvinnas. I Japan återvinns 35 procent av matavfallet som djurfoder och grisköttet säljs som en ekomärkt produkt.

Erasmus zu Ermgassen från University of Cambridge’s Department of Zoology leder studien. Han säger:

– Efter mul- och klövsjukans utbrott stod olika länder inför samma situation men fann helt olika lösningar. I många ostasiatiska länder finns nu redan en arbetsmodell för säker mathantering vad gäller matavfall som djurfoder. Det är ett starkt reglerat och bevakat system som återvinner matavfall och producerar billigt grisfoder med låg miljöbelastning.

Forskarna har studerat data om aktuell markanvändning för EU-grisköttet, tillgång på matavfall inom EU, samt kvalitet och kvantitet av griskött producerad av foder från matavfall jämfört med foder från spannmål. Detta för att kunna räkna ut hur mycket mark kan räddas om EU-förbudet tas bort. 21,5 miljoner ton griskött – cirka 34 kg griskött per person, produceras i EU varje år. Boskapsproduktion tar upp cirka 75 procent av jordbruksmarken globalt, varav den största andelen av denna mark används för att producera djurfoder. Vad gäller EU:s griskött kommer miljöbelastningen främst från produktion av sojafoder. Sojafoder har redan tagit 1,2 miljoner hektar mark i anspråk i Sydamerika. Matavfall är mycket billigare än sojafoder och kommer att reducera böndernas kostnader med 50 procent, enligt rapporten.

zu Ermgassen menar att matavfall är en mer traditionell diet för grisar än sojafoder eller spannmål eftersom grisar är allätare och har matats med matavfall sedan de domesticerades för 10 000 år sedan.

Många småbönder i EU använder matavfall ändå, illegalt. Om ett reglerat system införs där avfallet hettas upp, blir det inte samma risker, menar zu Ermgassen.

Efterfrågan på kött- och mjölkprodukter ökar och kommer att öka till 60 procent till 2050, enligt rapporten, därför krävs det att produktionen miljöanpassas. Zu Ermgassen säger att miljöintressen och ekonomiska intressen driver på en omprövning av EU-förbuden. Men det kräver stöd från grisbönder, allmänheten och politiker. Om förbudet släpps finns stor potential för att förbättra miljön och att ge en mer hållbar ekonomi för grisuppfödning inom EU, säger han.

Läs mer:
Hur ska vi minska det enorma matsvinnet?
2,7 miljoner ton mat slängs i USA bara för att den är ful.
Svenska butikers matsvinn kartlagt.

Källa: EurekAlert!