Gå till innehållet

Grenar i ett risstaket.

Guide: Återanvänd grenar i trädgården

Under juli, augusti och september är det dags att beskära många träd och buskar. Men grenar och trädstammar behöver inte kastas. De kan återanvändas i trädgården för att gynna djurlivet.

Det finns både enkla och lite mer avancerade användningsområden för resterna av dina beskärningar. Om du börjar tänka på hur du kan använda dem i trädgården kommer du säkert på många saker. Är du lite händig kan du till exempel snickra en stege, trädgårdsmöbel eller göra en koja åt barnen.

Här följer ett gäng tips från folkbildningsprojektet Rikare trädgård som kanske kan få igång din inspiration och som garanterat är bättre än att kasta allt ris som din trädgård producerar.

Skapa en rishög

Att bara lägga ris i en hög i ett hörn av trädgården är det enklaste sättet att nyttja det som blir över vid JAS-röjningen. Det skapar boplatser åt insekter, livsmiljöer åt svampar, lavar och mossor, samt gömställen, matplats och bomöjligheter åt fåglar. Dessutom uppskattar även groddjur och igelkottar rishögar.

Grunda odlingar – hügelbädd/odlingslimpa

En annan enkel lösning är att lägga grenar och ris som ett lager i botten på en ny odlingsbädd eller i en pallkrage. Börja med grövre grenar och fyll sedan på uppåt med mindre material som små grenar och kvistar, löv och gräs innan du lägger jord överst. Metoden kallas hügelbädd eller odlingslimpa och är ett bra sätt att ta hand om det som blir över i trädgården och samtidigt göra odlingen effektivare med vatten, näring och en rikare jord.

Träflis

Har du eller någon du känner en flismaskin är ett alternativ att omvandla grenarna till flis som kan spridas ut runt dina växter som täckmaterial eller i gångar mellan odlingarna. Du kan också lägga träflis i botten av en ny odling för att se till att den behåller fukt bättre.

Bihotell av grova grenar och stammar. Foto: Erik Hansson

Bihotell

Om det är grova grenar eller trädstammar som du tagit ner kan du enkelt göra bihotell av dem. Kapa dem i 15-20 cm djupa stycken och borra mängder av hål i dem. Använd gärna borr som är 2-8 mm breda och borra så djupt du kan utan att borra igenom. De bredaste hålen får gärna vara minst 10 cm djupa. Placera sedan bihotellen på en solig, vindskyddad plats. De hålen som muras igen är bebodda.
• Läs mer om bihotell här.

Blad som täckodling. Foto: Erik Hansson

Blad till odlingarna

Det kanske inte är något för alla och det är svårare med vissa träd, men att dra av bladen från grenarna ger dig bra material till dina odlingar. Bladen kan vändas ned i jorden för att skapa mer organiskt material och näring. Eller som täckmaterial i högar runt dina växter för att minska avdunstningen och att oönskade växter konkurrerar med dina plantor. Du kan också lägga bladen i komposten för att skapa egen jord. Då gör det inget om lite smågrenar följer med.

Staket av grenar. Foto: Erik Hansson

Bygg staket och kanter till rabatter

Det finns många sätt att göra fina staket av grenar. Antingen med visst mellanrum mellan pinnarna eller tätt. Fundera över om du vill ha höga eller låga pinnar till staketet och klipp dem i lämplig storlek. Om du har tjockare grenar kan du klyva dem på mitten och placera halvorna tätt som ett staket eller kanske som en vägg i en upphöjd odlingsbädd. Ett någorlunda tätt staket skapar skydd från uttorkande vindar och ger en fin inramning till trädgården. Dessutom kan det ge ett visst skydd mot rotogräs.

Du kan också köra ner några grövre pinnar i marken som stöd och lägga längre grenar mellan dem. På så sätt byggs snart ett risstaket upp som både är livsmiljö åt många småkryp och dessutom en utmärkt avdelare och vindskydd i trädgården.

Risstaket. Foto: Erik Hansson

Växtstöd och stöttor

Många växter behöver stöttas upp för att inte knäckas av vinden eller av tunga frukter. Kör ner grenar i jorden och bind upp stjälkarna så att de står stadigt. Du kan också göra en spaljé genom att binda eller spika ihop raka grenar i ett rutmönster och luta mot en vägg. Eller tryck ner ena delen djupt i marken så att den står vågrätt. En grenspaljé fungerar utmärkt som växtplats åt exempelvis vindruvor, ärtor, bönor, rankspenat, vildkaprifol eller någon annan klängväxt. Kan även kombineras med ett flätat staket.

Tälj bort en bit av barken och skriv på den blottlagda ytan vilken växt du odlar på platsen.

Grind och staket av grenar. Foto: Erik Hansson

Bygg vedhög

Kapa mer eller mindre tjocka grenar och stammar i ungefär lika långa bitar och bygg en vedhög. Det kan efter ett tag bli en snygg mur längs tomtgränsen eller som vindskydd i trädgården. Du kan även borra hål åt bin i veden om den ligger i solen. I sådana vedhögar trivs svampar och insekter och därmed ger de även mat åt fåglar.

Vedstapel åt djur. Foto: Erik Hansson

Fläta staket

Om du har grenar som går att böja någorlunda lätt och som är relativt raka, kan du fläta dem mellan grövre stolpar som du kör ned i marken. Det är dekorativt och ger även effektivt vindskydd.

Odla i grov ved

Om du av någon anledning har grövre trädstammar eller grenar så kan du kapa dem och gröpa ur dem på längden eller vid årsringarna. I håligheten kan du sedan fylla på med lite jord och odla exempelvis fetbladsväxter eller något annat som klarar sig på lite mindre jord. Finare blomkruka än en trädstam är svårt att tänka sig.

Odlingsskylt av gren. Foto: Erik Hansson

Etikettpinnar

Som nämnts ovan – tälj bort barken på ena änden av en kvist och skriv på den blottlagda delen vad du odlar. Det kan vara oväntat lätt att glömma vad man sått i sin egen trädgård. När texten blir svårläst efter ett tag är det bara att tälja bort ett tunt lager till på samma yta eller på en annan del av pinnen.

Mer att läsa