Artutrotningen av växter kraftigt underskattad

Brakvedsväxten Nesiota elliptica utrotades 2003 men dess genetiska material lagrades i en DNA-bank och är tillgängligt för forskning. Foto: Rebecca Cairns-Wicks

För första gången har forskare analyserat allt som dokumenterats om utrotningen av växter. De kom fram till att utrotningstakten är 500 gånger högre än normalt och hittade minst fyra gånger fler utrotade arter än de som finns listade i den nuvarande förteckningen.

Studien är gjord av Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien och publiceras i tidskriften Nature, Ecology & Evolution. Den går igenom artutrotningen av växter under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.

LÄS ÄVEN: • Ny FN-rapport varnar för massutrotning och ”klimatlösningar” som drabbar naturen

– De flesta kan nämna ett däggdjur eller en fågel som har dött ut under de senaste århundradena, dronten är nog det mest kända exemplet, eller den asiatiska floddelfinen som ansågs utdöd så nyligen som 2006. Men det är inte många som kan säga namnet på en utdöd växt. Den här studien ger oss för första gången en översikt över vilka växter som har dött ut, varifrån de har försvunnit och i vilken takt det har skett, säger Aelys Humphreys, biträdande lektor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet.

Forskarna kunde se att minst 571 växtarter försvunnit de senaste 250 åren. Det är dubbelt så många som de fåglar, däggdjur och groddjur som registrerats som utrotade och fyra gånger fler växtarter än de som finns listade i den nuvarande förteckningen av utdöda växter. Artutrotningen av växter går också minst 500 gånger snabbare än vad som har varit en normal förlust av arter under jordens historia. Dessutom antas dessa siffror vara underskattade.

LÄS ÄVEN: • Skogsavverkning har orsakat massutrotning av arter i Haiti

Precis som för många djur och fåglar har artutrotningen skett snabbast på öar där de är känsliga för mänsklig störning. Det verkade också vara fler vedartade växter, som träd och buskar, bland de utrotade arterna.

– Eventuellt kan det bero på att träd och buskar kan ha mindre fröbanker än örtartade växter, en del träd behöver också leva väldigt länge innan de börja fortplanta sig, det vill säga innan de blommar och sätter frö, vilket betyder att deras generationstid är mycket längre än för örtartade växter. Men en till viktig orsak är antagligen att vi vet mer om träd och buskar än om örtartade växter. Den bättre kunskapen gör att vi har bättre förmåga att bedöma om en art dött ut, säger Aelys Humphreys.

För att minska artutrotningen behövs en inventering av alla världens växter, framförallt i områden där dessa är mindre kända, som till exempel i Afrika och Sydamerika. Forskarna anser också att det är viktigt med bevarandeåtgärder, att namnge nya arter och att ”vi måste lära våra barn att se och känna igen de växter som finns runt omkring dem”.

– Världen kommer alltid att behöva botanister, kanske mer nu är någonsin, säger Maria Vorontsova, medförfattare och forskningsledare vid Royal Botanic Gardens, Kew.

Källor: Stockholms universitet och ”Global dataset shows geography and life form predict modern plant extinction and rediscovery”