Artportalen 25 år: Så kan vi använda den bättre
I 25 år har allmänheten i Sverige rapporterat in fynd av arter i Artportalen. Med över 100 miljoner fyndrapporter "har plattformen blivit ett nav för kunskap om biologisk mångfald i Sverige", som SLU Artdatabanken uttrycker det. Men det finns några enkla sätt för användare att rapportera bättre.
Inventering av arter.
Utvecklingen för Artportalen har gått snabbt. Redan första halvåret efter lanseringen den 15 juni 2000 rapporterades det in ungefär 300 000 fynd och sedan dess har det blivit ytterligare 100 miljoner observation av tusentals arter. Det innebär i snitt nästan 11 000 per dygn i 25 års tid.
– Data från Artportalen visar var arter finns, hur de utvecklas över tid och om de försvinner. Det är kunskap som är avgörande för framtidens naturvård, säger Johan Nilsson som grundade Artportalen.
Kan du nämna något eller några exempel på ny information som framkommit tack vare Artportalen?
– Arters utbredning har vi mycket bättre koll på idag.
Som exempel nämner han att vi i början av 2000-talet kände till åtta lokaler för mindre blåvinge, idag är det över 100. En annan kunskap som Artportalen gett oss är att tropikflyttande fåglar anlände tidigare och tidigare från 70-talet fram till och med första decenniet på 2000-talet.
– Men under senaste 15 åren gäller inte det längre. Nu backar nästan alla tropikflyttares ankomstdatum. Det kan ju bero på att de är färre och/eller att de har det jobbigare att ta sig hit, berättar Johan Nilsson.
Orkidén knärot är starkt kopplad till äldre skog och indikerar därför skyddsvärd skog.
Viktig informationskälla för naturvård
Artportalens data används vid planering av vägar, byggnation och annan markanvändning för att undvika påverkan på känsliga arter och miljöer och utgör även underlag för beslut om naturreservat och artskydd.
Thomas Strid, naturvårdsbiolog på Naturcentrum, uttrycker sig så här om Artportalens betydelse:
– Artportalen är idag en av de viktigaste kunskapskällorna för svensk naturvård. Jag har sagt det förr, och det gäller än: ”Det som inte finns i Artportalen finns inte.” Det är därför så viktigt att fynd blir rapporterade.
Lite noggrannare och fundera över fyndplats
Men medborgarnas flitiga rapporter och den stora mängden data till trots så finns det en del saker som rapportörer kan bli bättre på, berättar Johan Nilsson:
– Att bli bättre på att ange fyndplatserna och tänka på noggrannheten för koordinaterna. Inom hur många meter kan jag förvänta hitta fyndet? Tänk också på att inte skapa nya fyndplatser där det redan finns dellokaler för fåglar och noggrannheten inte är så viktig.
Är det några särskilda geografiska områden som det skulle behövas mer insatser för att kartlägga i Artportalen?
– Norrlands inland, särskilt Pite lappmark, men och också delar av Smålands inland har ofta glest mellan fynden.
