Är insektsgift orsaken till en dramatisk minskning av fjärilar?

Nässelfjäril. Foto: Marie Mattsson http://www.natursidan.se/fotografer/marie-mattsson/

Nässelfjäril är en av arterna som minskat kraftigt i Storbritannien samtidigt som allt mer insektsgift av typen neonikotinoider används. Foto: Marie Mattsson 

Under senare år har insektsgifter av typen neonikotinoider* vållat en infekterad debatt. Det handlar om några av de mest använda bekämpningsmedlen inom det moderna jordbruket och ett flertal vetenskapliga studier visar att de kan ha en allvarlig påverkan på bin och humlor även om andra studier inte kan bekräfta det. Många hävdar dock att neonikotinoider är en av de främsta orsakerna till att bi- och humlepopulationer minskat dramatiskt på flera håll i världen. 

Men hur är det med andra insekter?

En nyligen presenterad brittisk studie har undersökt om neonikotinoider kan vara orsaken bakom att antalet fjärilar i England minskat med nästan 60% mellan åren 2000-2009 (Gilburn AS, Bunnefeld N, Wilson JM, Botham MS, Brereton TM, Fox R, Goulson D. (2015) Are neonicotinoid insecticides driving declines of widespread butterflies? PeerJ 3:e1402).

Fram till millenniumskiftet har minskningen främst förklarats med att de fått en allt mindre yta av lämplig biotop att leva i. Men det kan inte förklara den drastiska nedgång som setts efter det, klimatförändringar och omfattande jobb med att restaurera och skydda lämpliga områden borde tvärtom ha gynnat fjärilarna.

Neonikotinoider började användas i England i mitten på nittiotalet och har sedan dess ökat dramatiskt. Forskarna kunde konstatera att det fanns en signifikant koppling mellan den ökade användningen och minskningen av 15 av de 17 olika fjärilsarter som undersökts. I Skottland där betydligt mindre neonikotinoider används har fjärilspopulationen varit relativt konstant under samma tid.

Forskarna påpekar att deras studie bara visar en korrelation och inte ett orsakssamband, det kan alltså vara någon annan faktor som är den egentliga orsaken bakom minskningen av antalet fjärilar och att mängden neonikotinoider som används bara är en indikator. Men det är under alla omständigheter ett oroande resultat.

Debatten om neonikotinoider har i mångt och mycket handlat om de vetenskapliga studierna kan bekräfta att de är farliga även för ”nyttoinsekter” som humlor och bin eller inte. EU tyckte det fanns så pass stora kunskapsluckor att de 2013 beslutade att förbjuda tre neonikotinoider under två år. Något som delar av kemikalie- och jordbruksindustrin opponerade sig starkt emot eftersom de ansåg att det saknades vetenskapliga belägg för beslutet.

I april 2015 publicerade EASAC – the European Academies’ Science Advisory Council, en rapport där de gått igenom det vetenskapliga läget angående neonikotinoider och miljön. Slutsatsen var att alltmer kunskap tyder på att användningen och riskklassningen av insektsgifterna bör ändras och att nuvarande användning inte är försvarbar. De pekar även på att studier visat att den rutinmässiga användningen till och med haft en förvärrande effekt på skadedjursangrepp eftersom dess naturliga predatorer försvunnit på grund av gifterna.

En holländsk studie slog 2014 fast att antalet insektsätande fåglar minskat på grund av den ökade förekomsten av neonikotinoider. (Hallman et al, Nature, 2014, 511, 341-343).

Annars är det mest effekten på bin och humlor som har studerats även om det varit mycket svårt att göra försök på insekter i det vilda. Under våren 2015 publicerade dock Nature en uppmärksammad svensk studie (Rundlöf et al, Nature, 521, 77–80 (2015)) som visade att rapsfält som behandlats med neonikotinoider hade en stor negativ effekt på vilda bin och humlor.

*Neonikotinoider verkar genom att, liksom nikotin, binda in till receptorer i det centrala nervsystemet som får insekterna att ”paralyseras” för att sedan dö.

Läs mer:
Våra artiklar om neonikotinoider.