Är bekämpningsmedlet Roundup cancerogent eller inte?

Råg. Foto: Maths Nilsson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-maths-nilsson/

Jordbruket använder bekämpningsmedel i olika utsträckning för att inte skörden ska bli förstörd av organismer som insekter, svamp och ogräs. Foto: Maths Nilsson 

I mars 2015 blev världens mest använda bekämpningsmedel glyphosate, det vill säga den aktiva substansen i Roundup, klassat som troligtvis cancerogen av FN-organet International Agency on Cancer Research (IARC). Läs mer om det i vår artikel. Men stämmer det? Nyligen släpptes en ny rapport som kom fram till motsatsen.

IARC:s slutsats i mars 2015 var, och fortfarande är, ett kontroversiellt beslut och väckte stor uppmärksamhet och ilska hos producenter som Monsanto. IARC medger att bevisen för att glyphosate gett cancer hos människa är begränsade, men däremot anser de att de som finns i kombination med resultat från mängder av djurförsök och att mänskliga cellers DNA skadats i labbförsök är tillräckliga bevis för att motivera beslutet.

Nu har den europeiska myndigheten, European Food Safety Authority (EFSA), kommit fram till raka motsatsen, det vill säga att glyphosate sannolikt inte är cancerogen, enligt en rapport från 12 november (European Food Safety Authority EFSA J. 13, 4302 (2015)). Det är samma bedömning som den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA gjort.

Hur kan de komma fram  till så olika slutsatser och vem man ska lita på?

Den första frågan är relativt enkel att svara på, de har helt enkelt inte haft samma beslutsunderlag. IARC har bara använts sig av officiellt tillgängliga studier medan EFSA även inkluderat studier industrin har utfört som inte finns publicerade så att alla har tillgång till dem.

De olika organen har också något annorlunda angreppssätt, IARC gör bedömningen om själva kemikalien och de produkter den ingår i kan ge upphov till cancer medan EFSA mer bedömer om kemikalien kan ge cancer om produkten används enligt de premisser produkten är godkänd för.

Det här är inte ett nytt problem, debatten har om möjligt varit än mer infekterad vad det gäller Bisfenol A, en tillsats i hårdplaster, som misstänks vara hormonstörande. Där har precis samma problemställning uppstått när olika studier används av olika organ för att riskbedöma kemikalien. Mängder med studier har gjorts som kostat mångmiljonbelopp och ändå råder det fortfarande mest förvirring.

Amerikanska EPA insåg att det måste till någon förändring och har därför satsat $30 miljoner på en ny studie (NIEHS/FDA CLARITY-BPA research program) med ett helt nytt tillvägagångssätt. Istället för att utlysa anslag för att genomföra studien och sedan lämna saken i den forskargrupps händer som fått uppdraget, samlade de fyrtio forskare och gjorde upp en plan och fördelade arbetet innan man satte igång arbetet. Olika labb gör olika försök, ett labb svarar för huvuddelen av analyserna för att minska risken för variationer och man har ett kontinuerligt samarbete mellan forskargrupperna. Man applicerar även försöksrutiner som både industrin och den akademiska världen accepterar (något som varit ett stort problem). Studierna pågår fortfarande.

Och vem man ska lita på?

Det är inte helt lätt att svara på. Men ett som är säkert är väl att sista ordet är inte sagt i denna debatten.

Läs mer:
Världens mest spridda ogräsmedel orsakar cancer.

Källor: Nature och NIEHS/FDA CLARITY-BPA research program update. Heindel JJ, Newbold RR, Bucher JR, Camacho L, Delclos KB, Lewis SM, Vanlandingham M, Churchwell MI, Twaddle NC, McLellen M, et al. Reprod Toxicol. 2015 Jul 29; 58:33-44