Antibiotikaresistens, ett allt akutare problem

Nyligen släppte folkhälsomyndigheten en rapport med ny statistik över antibiotikaresistensen i Sverige och för någon månad sedan släppte WHO den första rapporten om den globala spridningen av resistens. Båda rapporterna visar att läget håller på att bli alltmer akut, till exempel upptäcktes år 2012 hela 450 000 nya fall av multiresistenta tuberkulosbakterier och finns nu i 92 länder världen över. Bara i EU orsakar resistenta bakterier cirka 25 000 dödsfall på människor per år. I Sverige räknar man med att 10 000 människor är smittade men det finns ingen säker statistik över hur många dödsfall det orsakat.

Nätverket ReAct anordnade tisdagen 10 juni ett möte i Uppsala http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mote-tacklar-globalt-hot-om-resistens_3639506.svd där representanter för stora internationella organisationer diskuterade hur man ska komma till rätta med problemen.

Med alla larmrapporter på senare tid är det kanske lätt att tro att bakteriers resistens mot antibiotika är en fara man upptäckt på senare tid men det är långt ifrån sanningen. I bilden nedan visas hur lång tid det gått från det att olika antibiotikum började användas (ovanför tidslinjen) tills det att resistens observerades (under tidslinjen).

Som synes tog det bara några år från det att penicillin började användas på 40-talet tills det att bakterier visade resistens. Men problemen uppstår egentligen först när denna egenskap börjar spridas och det gör den när man överanvänder antibiotikapreparatet.

Föreställ dig en äng full med svarta och vita sorkar. Tänk dig sedan att en rovfågel bor i närheten och livnär sig på bara de vita sorkarna. Rovfågeln får spela rollen som antibiotika här och sorkarnas svarta färg får vara resistens, det vill säga skydd mot fågeln. Så länge det bara finns en rovfågel och en massa sorkar kommer fördelningen av vita och svarta sorkar inte ändra på sig även om fågeln bara äter de vita. Men om vi sedan flyttar dit en massa rovfåglar kommer de vita sorkarna att börja minska i antal och det kommer vara en uppenbar fördel att vara en svart sork för att överleva. Ju fler fåglar och desto längre de uppehåller sig på ängen desto större effekt får det. Snart kommer det bara finnas svarta sorkar kvar. Det är samma sak med bakterier, ju mer vi använder antibiotika desto större är risken för att det uppstår problem.

Mest antibiotika används i djurhållningen världen över, dock inte för denna kossa från svenska fjällvärlden. Foto: Maths Nilsson

Mest antibiotika används i djurhållningen världen över, dock inte för denna kossa från svenska fjällvärlden. Foto: Maths Nilsson

Glädjande nog minskade försäljningen av antibiotika med 8% i Sverige under 2013, men det hjälper inte för så ser det inte ut i världen runt omkring oss.

I USA används till exempel 70-80% av all antibiotika till djuruppfödning, dels i rent förebyggande syfte men också för att det får djuren att växa snabbare och producera mer kött och därmed öka vinsten. Detta förbjöds i Sverige redan 1986 och i EU tjugo år senare (det är en annan fråga hur väl det efterföljs). I EU är fördelningen av antibiotika mellan djur och människor cirka 50-50 men det skiljer ohyggligt mycket mellan olika länder, i Sverige går bara 16% till djuren. Klart värst i Europa är Italien och Cypern. Du kan som konsument påverka detta genom att välja kött som kommer från djur i de länder som använder minst antibiotika (Norge, Island och Sverige ligger bäst till här).

Den naive människan skulle väl tro att läkemedelsindustrin nu laddar till tänderna för att möta detta hot. Tyvärr är verkligheten en helt annan. På 80-talet fanns det 36 större företag som producerade antibiotika men numera på sin höjd 7 stycken. År 2009 gjorde den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA en undersökning om hur läget var med nya preparat på forskningsfronten. Man fann att 66 läkemedelssubstanser höll på att testas men mer än hälften av dessa avsåg behandling enligt metoder som redan finns (de kommer med andra ord förmodligen inte ha någon effekt mot resistenta bakterier). Vad värre är att de allra flesta befann sig i mycket tidig fas i utvecklingen. Sannolikheten att det blir ett läkemedel av de substanser som börjar testas på människa varierar mellan 5-20% ungefär (beroende på sjukdom).

Normalt tar det minst 8-10 år (oftast mer) att få fram ett fungerande preparat efter det att man hittat en lämplig molekyl men de allra flesta sorteras bort på vägen pga biverkningar eller för dålig verkan. Det mest alarmerande var dock att mot resistenta gram-negativa bakterier (som enkelt uttryckt har dubbla membran som skyddar dem) finns det knappt några preparat alls idag och endast två nya substanser fanns i utveckling, men de var i mycket tidig fas.

Med andra ord, det kommer dröja innan nya preparat kommer finnas tillgängliga. Och anledningen till att de stora läkemedelsbolagen inte satsar på detta är att det är mycket svårt, det kostar ohyggligt med pengar och är riskfyllt. Likaså kommer ett nytt preparat att användas så lite det bara är möjligt eftersom man inte vill sprida resistens. En antibiotikakur är relativt kortvarig medan till exempel kolesteroldämpande mediciner ofta ges under flera år (Lipitor, en kolesterolsänkare, sålde för 10,7 miljarder dollar 2010 medan en storsäljande antibiotikum på sin höjd kan ge 1 miljard dollar). Det är inga bra premisser för de marknadsekonomiska drivkrafterna.

Det finns dock projekt på gång, bland annat har EU dragit igång New Drugs for Bad Bugs (jo det heter så) där flera läkemedelsföretag ingår.

Läget är akut och konsekvenserna kommer bli allvarliga. Det är tyvärr inget nytt hot, vi har vetat om det mycket länge men likafullt händer i princip ingenting förrän det börjar bli riktig kris.

Maths (60 Posts)