Allt sämre hänsyn till vattendrag inom skogsbruket
Att lämna kvar en del av skogen intill vattendrag är viktigt både för biologisk mångfald och klimat, men en stor del av avverkningarna i Sverige saknar helt sådana skyddande kantzoner. Problemet har förvärrats de senaste åren.
Kantzoner vid vattendrag är viktiga för klimat och biologisk mångfald. Det behövs ungefär 30 meter träd intill vattendragen för att inte den biologiska mångfalden ska minska.
Att lämna kvar en remsa skog intill vattendrag ger stora fördelar både för biologisk mångfald och kollagring, det visar forskning och det har varit känt länge. I en artikel från 2015 visade forskare från SLU att kantzoner behöver vara minst 30 meter för att bevara fåglar, landsnäckor och mossor. Det finns även studier från Finland där det framgår att inte ens 30 meter räcker för att skydda mikroklimat vid små vattendrag.
Men 2022, när Skogsstyrelsen för första gången tog fram statistik för vilken hänsyn svenskt skogsbruk lämnat under åren 2016-2019, så saknade 31 procent av strandlinjerna intill avverkningar helt en skyddande kantzon av träd. En studie från 2020 kom fram till att svenska skogsbruket i snitt (medräknat de fall där det inte lämnats någon kantzon alls) bara lämnar 4 meter träd intill vattendrag i Sverige.
Minskad hänsyn de senaste åren
Nu presenterar Skogsstyrelsen ny statistik och det visar sig att vid avverkningar som gjordes 2021-2024 saknade hela 35 procent av strandlinjerna mot vatten kantzon som miljöhänsyn. En ökning med fyra procent sedan 2016-2019.
– Den här siffran är inte tillfredsställande och visar att det här är någonting som vi behöver jobba mer med tillsammans. Kantzonerna har en stor betydelse för vattnet, för vattnets kvalitet och de arter som lever där. Bland annat reglerar kantzonen temperaturen i vattnet och bidrar till överlevnad för många arter, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Andra hänsynsytor som kan lämnas vid avverkning är exempelvis områden med höga naturvärden eller kantzoner mot myr och andra ägoslag. Under 2021-2024 lämnades någon form av hänsynsyta på 85 procent av den föryngringsavverkade arealen. I snitt lämnades 9 procent kvar som hänsynsytor. Enskilda skogsägare lämnade i snitt något mindre (7 procent) jämfört med övriga ägare (11 procent) – exempelvis staten, statsägda aktiebolag och privatägda skogsbolag. Andelen hänsynsytor har varit ”relativt stabil över åren”, enligt Skogsstyrelsen.
Källa: Skogsstyrelsen
