Gå till innehållet

Snabb försämring för fjärilar i USA

Fjärilen “giant swallowtail” (Papilio cresphontes). Foto: Andy Reago & Chrissy McClarren – Giant Swallowtail (Papilio cresphontes), CC BY 2.0

En ny stor studie på 450 fjärilsarter i USA visar att de snabbt minskar i antal. I snitt är minskningen 1,6 procent per år, de senaste 40 åren.

En av arterna det går sämst för är den västliga populationen av monarkfjärilar. De har minskat från flera hundra tusen för några år sedan till färre än 2 000 i fjol. 

– Den västliga monarkfjärilen är på gränsen till att utrotas, men det som är ännu mer oroväckande är att den bara är i mitten av listan på minskande fjärilsarter, säger Katy Prudic, vid University of Arizona School of Natural Resources and the Environment, som är medförfattare till rapporten.

Hon menar att den viktigaste slutsatsen i rapporten är att de västliga populationerna minskar snabbt och att allt varmare höstar spelar en avgörande roll i nedgången. Utvecklingen är särskilt tydlig sedan slutet av 1980-talet. Forskarna tror att det dels kan göra fjärilarna stressade och påverka deras utveckling och förberedelser inför vintervilan. Men det kan också minska tiden som föda finns tillgängligt eller utöka tiden som fjärilarnas fiender är aktiva.

Att ett varmare klimat påverkar fjärilarna blir tydligt i fallet med swallowtail butterfly, Papilio cresphontes. Den har flyttat sin hemvist hela 324 kilometer norrut på bara 18 år. Eftersom inte växterna som den är beroende av har flyttat sin utbredning lika snabbt får fjärilen problem att hitta mat och värdväxter till larverna.

Många åtgärder krävs
För att stoppa den negativa utvecklingen för USA:s fjärilar måste dels klimatkrisen bekämpas. Dessutom måste områden med hög biologisk mångfald skyddas och våtmarker bevaras.

– Den utbredda minskningen av fjärilspopulationer visar vikten av att noga ta hand om de områden som vi har kontroll över, inklusive våra egna bakgårdar där vi borde använda mindre bekämpningsmedel och välja växter som gynnar lokala insekter, säger Matthew Forister, biolog vid University of Nevada och huvudförfattare till artikeln.

Källor: University of Arizona och Science 

Mer att läsa