Gå till innehållet

Skogar fortsätter lagra mer kol i tusentals år

Skog i det undersökta området i norra USA. Foto: Nicholas A. Tonelli, CC BY 2.0

En ny studie från USA har kommit fram till att skogar fortsätter att lagra mer och mer kol under tusentals år. Men när skogsmaskinerna rullar in försvinner kollagringen snabbt.

Världens skogar är ett av de största kollagren som finns på planeten och de har en nyckelroll för att vi ska kunna minska klimatkrisen, samtidigt står skogsavverkningsindustrin för en stor del av världens kolutsläpp. Företrädare för denna industri brukar hävda att gamla skogar inte längre lagrar kol eller att det bästa sättet att lagra kol i skogen är att “bruka” (avverka) träden för att nya ska växa upp och använda virket till långvariga produkter. I dagsläget blir dock svensk skog till 75 procent kortlivade produkter.

En mängd tidigare studier har visat att gammal skog är viktig för kollagring och att gamla träd lagrar allt mer kol. Det har också visats att ökad skogsavverkning ger försämrad kollagring, skydd av gamla skogar är ett snabbt och billigt sätt att lagra kol och att avverkningar försämrar skogars kolsänkor ”överraskande mycket”.

En ny studie från USA ger ännu mer stöd åt vikten av att bevara gamla skogar, inte bara för den biologiska mångfaldens skull utan även för klimatet. Forskarna har undersökt ett 600 000 kilometer stort område i de norra delarna av landet studerats med hjälp av historiska data och modeller. Forskarna upptäckte att skogarna inte slutade lagra kol efter ett tag. De fortsatte lagra mer och mer kol under tusentals år. Den kollagring som ökat under nästan 8 000 år i skogarna förstördes dock helt på mindre än 200 år av modernt skogsbruk och jordbruk. Det som tog många tusen år att bygga upp försvann på kort tid när skogarna avverkades, oavsett om det planterades träd eller grödor på marken efteråt.

– Skogsförvaltningen bör fokusera på att bibehålla populationer av stora träd. Det har potential att efterlikna de naturliga processerna för koldioxidlagring och kan i slutändan förlänga tiden och omfattningen för hur de skogliga ekosystemen fungerar som en kolsänka och därmed fortsätta att fördröja klimatförändringen, säger Ann Raiho vid University of Maryland, som ledde studien.

Dan Hammarlund, kvartärgeologi vid Lunds universitet, förklarar i Dagens Nyheter om skillnaderna mellan skogarna som undersökts i studien och exempelvis svenska, boreala skogar som lagrar mer än tre gånger så mycket kol i marken jämfört med i träden:

– Sedan ska man vara medveten om att i den här studien har forskarna bara tittat på biomassa ovanför marken. I skogarna utanför tropikerna är det generellt minst dubbelt så mycket kol bundet i marken. Tar man med det i beräkningen är effekten säkerligen ännu större.

Källor: University of Maryland, Science och Dagens Nyheter

Mer att läsa