Gå till innehållet

Parkslide – den invasiva växten som är i en egen liga

Parkslide. Foto: W.carter, CC0.

Det sprids många idéer om hur parkslide ska bekämpas. Men många av dem förvärrar bara situationen. En av världens främsta experter på ämnet är säker på vad som är den bästa metoden, men den anses kontroversiell.

Naturvårdsverket, den myndighet som tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för invasiva främmande arter i Sverige, skriver att “parkslide är den invasiva växt som är svårast att bekämpa”. Anledningen till slutsatsen är bland annat att den kan etablera sig nästan var som helst, kan spridas även med millimetersmå rotfragment och att den kan skjuta rotskott många meter från huvudplantan. Men trots detta finns det inga förbud mot växten. Det är tillåtet att odla parkslide och varken markägare eller kommuner har någon skyldighet att bekämpa växten. Naturvårdsverket har inte heller några tydliga rekommendationer om hur den ska bekämpas. 

– I dagsläget saknas bekämpningsmetoder som man med säkerhet kan rekommendera eller garantera att de kommer fungera i alla situationer mot parkslide. Metoder som har visat sig fungera i vissa lägen kan i andra fall resultera i ökad spridning och förvärrade problem. Om man bekämpar den på fel sätt är risken stor att man förvärrar situationen.  Om växten inte breder ut och sprider sig är det därför bättre att vänta med åtgärder. Under tiden är det klokt att ha växten under uppsikt för att kunna notera om den börjar sprida sig, skriver Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverket som jobbar med invasiva arter.

Grisar, människor och hett vatten?

Samtidigt översållas trädgårdsgrupper i sociala medier och dagstidningar med mer eller mindre seriösa metoder som anses hjälpa. Allt från att använda salt eller hett vatten till att grisar eller vi människor helt enkelt ska äta upp den.

Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), som är en av organisationerna bakom projektet Rikare trädgård där även Natursidan ingår, är av en mer bestämd uppfattning. Bibbi Bonorden har i två år jobbat heltid som projektledare för invasiva främmande växter. Hon har gått igenom befintlig forskning och tvingats söka experthjälp utomlands eftersom det inte finns tillräcklig kunskap i Sverige än. FOR hittade till slut en expert på parkslide – Dan Jones, som i Storbritannien forskat på växten i tio års tid och ligger bakom en lång rad studier på hur växten lever och hur den ska bekämpas. Enligt honom finns det bara en säker metod – bekämpningsmedlet glyfosat. 

– Ur en professionell synvinkel och ur ett forskningsperspektiv är det avgörande att beslutsfattare vet att utan glyfosat är en hållbar bekämpningsåtgärd för parkslide omöjlig. Många föreslagna ”alternativa metoder” kommer sannolikt att orsaka mer skada än nytta. Det är därför viktigt att beslutsfattarna har kunskap om detta – om bekämpning av parkslide prioriteras, måste det även göras undantag när det gäller användningen av glyfosat. Beslut måste fattas utifrån fakta och inte tycke, förklarade Dan Jones när han bjöds in av FOR för att berätta om sitt arbete

Det är också den slutsats FOR kommit fram till i sina informationsmaterial om invasiva främmande växter (länk).

När Bibbi Bonorden inledde sitt arbete för två år sedan reagerade hon på att kunskapen och förberedelserna i Sverige var så dåliga. Norge kom med sin första nationslista med riskbedöma arter 2007 och Danmark kom med sin handlingsplan 2009. Sverige skulle ha publicerat sin lista 2017, men den har fortfarande inte släppts. Under tiden har Bibbi Bonorden gått igenom tillgänglig forskning och pratat med experter för att sammanställa information om 24 invasiva arter. 

Parkslide i en egen liga blad de invasiva arterna

– Jag förstod snart att parkslide var i en egen liga. Alla andra växter kan bekämpas för hand, mekaniskt, men det går inte med parkslide. Den forskning som finns visar att det minst skadliga för den biologiska mångfalden, sett till hela livscykeln är att använda glyfosat. Vi på FOR är ju emot glyfosat och bekämpningspreparat, men i det här fallet är det bättre än alternativen. Det framgår av den forskning som gjorts av Dan Jones. 

Det är inte bara FOR som egentligen är emot glyfosat som bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningen har en kampanj mot glyfosat och anser att EU bör totalförbjuda ämnet. Föreningen skriver att det “är giftigt för vattenlevande organismer, totaldödar alla växter och kan skada insekter”.

Bibbi Bonorden igen:
– Det är inte bra med glyfosat, men jämfört med alternativet är det bättre och det är inte farligt för oss människor, det har framkommit i flera studier. För den biologiska mångfalden kan det vara problematiskt, inte minst för vattenlevande djur. Det beror på hur det används. I jordbruket används glyfosat ofta storskaligt i jorden, men vid bekämpning av parkslide kan det göras betydligt mer koncentrerat. Genom att använda det efter parkslidets blomning så är det ingen fara för pollinatörer. Dessutom bryter parkslide ner glyfosatet om det används på rätt sätt. Det går till och med att injicera glyfosat in i stammarna med en kanyl för specifika åtgärder.

Det föreslås ibland att parkslide ska bekämpas med hett vatten – hur ser du på det?
– Det man ska komma ihåg är det är en företagsidé som inte stöds av någon forskning. Det kan fungera på andra växter som maskrosor, men inte på parkslide som har rötter som kan gå ner flera meter ner i marken. Att trycka ner litervis med kokt vatten djupt i marken rår inte på parkslide men det dödar allt mikroliv i jorden. Dessutom är det en både dyr och tveksamt miljövänlig metod. 

Grisar då? De framställs i media som frälsningen från parkslide.
– Det hade ju varit jättetrevligt om det hade fungerat, men dels så får man inte ha grisar i villaträdgårdar och dels är det ganska självklart att det inte fungerar. Deras trynen går kanske 30 cm ner. Parksliden kan ha flera meter djupa rötter. 

Att försöka täcka parkslide med en duk kan vara svårt. Den skickar ut rotskott som kan gå flera meter bort. Foto: Erik Hansson

Hur är det att täcka med plastduk?
– Jag tycker man måste tänka på vad det kostar och det miljömässiga med att en plastduk ska ligga över marken i flera år och finfördelas till mikroplast. Är det bättre för miljön? 

Bibbi Bonorden anser också att det finns en annan aspekt att ta hänsyn till – priset. 
– Folk hittar på egna saker som kaustiksoda, salt och annat för att det är för dyrt att anlita experter. Det förvärrar bara situationen. Det är också tråkigt att se att hett vatten får så mycket uppmärksamhet. Media hakar på och framställer det som en lösning och kommuner lägger hutlösa summor på metoder som inte fungerar. 

Det är inte konstigt att allmänheten försöker göra något. Det har skrivits åtskilliga artiklar om hur parkslide är en monsterväxt som kan ta sig in i och förstöra hus och göra tomter omöjliga att sälja. Ironiskt nog kan problemet ha eskalerat när folk började försöka bekämpa växten. 

Parkslide som växer upp genom sprickor i asfalt. Foto: Lamiot, CC BY-SA 3.0.

– Det är ungefär som med aspar. Sågar du ner en asp så får du istället mängder av aspskott. Det är växtens sätt att försvara sig. På samma sätt är det med parkslide. Den kan vara ganska beskedlig om man låter den vara, men börjar du bråka med den kan den sprida sig kraftigt med sina rötter. Parkslide sprids inte med frön i Sverige, här finns bara honblommor. 

Bekämpningsmedel förbjuds snart

Den 1 oktober ska det kontroversiella bekämpningsmedlet glyfosat förbjudas för användning i trädgårdar. Frågan är vad som händer då. Om Naturvårdsverket ska sätta upp parkslide på listan över växter som ska bekämpas offensivt så behövs fungerande metoder. Bibbi Bonorden är orolig för att myndigheten ska vara feg och inte ta med parkslide på listan för att slippa ta itu med problemet. 

Ulf Larsson på Naturvårdsverket väger orden noga när han intervjuas om den ökända växten.

– Vi har försökt vara försiktiga med att föreslå åtgärder eftersom det är svårt att hitta lämpliga sätt att bekämpa den. Det finns också en risk att situationen förvärras och att växten sprids ännu mer. Det är därför vi rekommenderar att den lämnas ifred om man inte måste bekämpa den. Måste man bekämpa den är det viktigt att man har en genomtänkt plan och strategi för hur man ska bekämpa parkslide.

Och även om det inte är någon tvekan om att parkslide kan vara ett stort problem så har hotet mot hus fått lite oproportionerligt stor uppmärksamhet.

– Jag känner bara till två fall i Sverige där det hänt att parkslide trängt in i en husvägg. Är det en tät och solid husgrund ska det inte vara något problem, lugnar Ulf Larsson.

Naturvårdsverket rekommenderar inga åtgärder alls

Han berättar att studier pågår och att det utreds hur parkslide bäst kan bekämpas. I dagsläget rekommenderar dock inte Naturvårdsverket att glyfosat används i bekämpning av parkslide och de avråder privatpersoner från att använda glyfosat på grund av hälsoaspekten. Eftersom ny lagstiftning träder i kraft 1 oktober pågår det ett arbete på Naturvårdsverket att ta fram nya föreskrifter, där det undersöks förutsättningar för undantag från förbuden att använda växtskyddsmedel i bland annat trädgårdar mot invasiva arter.

Kan det i ett sådant fall komma ett undantag för glyfosat? 
– Det är svårt att svara på eftersom jag inte kan föregripa de föreskrifter som ska tas fram. Om det inte finns andra möjligheter kan det kanske göras ett undantag i föreskrifterna, men det är inget som rekommenderas i första hand. För att bekämpa parkslide behövs en uttänkt strategi och att man vet vad man gör, avslutar Ulf Larsson.

Naturvårdsverket vill inte säga så mycket innan det kommer fram nya föreskrifter och innan det avgörs om parkslide hamnar på listan över växter som ska bekämpas. Under tiden fortsätter det spridas “råd” och “tips” med tvivelaktiga metoder både från privatpersoner och företag som jobbar med bekämpning och media hakar på. I det här läget förväntas allmänheten ha is i magen med växten som målas upp som ett stort hot mot deras hus och trädgårdar. En sak verkar dock alla överens om: parkslide är inte en växt man vill börja bråka med om man inte är väldigt säker på vad man gör.

Mer att läsa