Gå till innehållet

Kalavverkningarna fortsätter i skyddsvärda Venjans Skogsrike

Nygjort hygge av Älvdalens Besparingsskog i Venjans Skogsrike, från 2020. Foto: Bengt Oldhammer

Ett skogsområde med höga naturvärden i Venjans Skogsrike i Dalarna som har föreslagits att bli reservat kommer inte att skyddas eftersom delar har avverkats. Det framgår av en skrivelse från Länsstyrelsen i Dalarna. 2016 var “Forskningsresan i Naturvårdens utmarker” i Venjans Skogsrike och inventerade.  Redan då var ett 20-tal skyddsvärda skogar avverkade och flera snitslade för avverkning. Ungefär 100 rödlistade arter påträffades vid inventeringarna, arter som garnlav, spillkråka, kungsörn, tretåig hackspett och orkidén knärot.

Skogsbruket har gått hårt fram i Venjans Skogsrike och skogslandskapet är numera fragmenterat. Vid sjön Lilla Uppdjusen, nordväst om Evertsberg i Älvdalens kommun, föreslås att skogen ska skyddas i en inventeringsrapport om Venjans Skogsrike från 2016 av Naturskyddsföreningen i Dalarna och Skydda Skogen. Området beskrivs som vackert “med en mosaik av skogsholmar med olikåldrig naturskog varvat med myrar, åar, bäckar och sakta flytande vatten genom gräsrika sel omgivna av gräs- och starrmader. Här och var ligger sjöar och tjärnar som blänker i ett intakt landskap”. Ett flertal rödlistade arter påträffades vid inventeringen, bland annat rikligt med garnlav (NT), bohål av tretåig hackspett (NT) och födosök och savsugningsringar på flera platser, violettgrå tagellav (NT), granticka (NT), talltita på två olika platser, kolflarnlav (NT), mörk kolflarnlav (NT), vedflamlav (NT), dropptaggsvamp, kötticka (NT), doftskinn (NT) och tornseglare.

En tall att luta ryggen mot intill en av områdets tjärnar. Foto från rapporten “Venjans Skogsrike” 2016. Foto: Bengt Oldhammer

Länsstyrelsen i Dalarna lade in området i sitt skikt över skog med kända naturvärden. Men under förra året avverkade Älvdalens Besparingsskog delar av skogen ändå.  I vanliga fall får länsstyrelsen information om avverkningar i sådana områden. Men i detta fall skriver länsstyrelsen att det tyvärr har skett ett avbrott i den rutinen och därför har inget samråd skett kring avverkningen. Förslaget att skydda resterande delar av skogen i området säger nu länsstyrelsen nej till. De skriver:

– Helt klart är att vissa delar är mycket skyddsvärda och att området, åtminstone innan avverkningen skedde, kanske kunde ha utgjort en kandidat till ett naturreservat.

Det finns inte tillräckligt med medel för naturreservats­bildning och prioriteringar måste göras, skriver de. Men det är länsstyrelsens förhoppning att “långtgående frivilliga hänsyn, möjligen i kombination med Skogsstyrelsens skyddsmedel, nöjaktigt kan bevara områdets uppenbara naturvärden samtidigt som skogsbruk bedrivs”.

Jättefin myr och våtmarksmiljö vid sjön Lill-Uppljudsen, 2016. Foto: Bengt Oldhammer

Förhoppningarna har varit att flera skogar i Venjans Skogsrike skulle skyddas som naturreservat. Något som inte har skett, istället har skog med höga naturvärden avverkats och landskapet fragmenterats än mer.

Skogen i Mellansverige är så hårt huggen att det enda som i bästa fall finns kvar är små fragment av naturskog vid bergsbranter, bergkalotter, höjdlägen, intill sumpiga bäckar och myrar och andra svåravverkade områden, enligt rapporten om Venjan. 2016 var Venjans Skogsrike ett av få exempel där det fortfarande fanns en del naturskog kvar på landskapsnivå, därför är det viktigt att det inte avverkas. I rapporten står det:

– Det här handlar om okänsligt och överbrutalt våld på naturskogar som aldrig har kalavverkats och som har en skogshistorisk mark-, träd- och lågakontinuitet på många hundra år eller ännu längre tid. Det som pågår i Venjans Skogsrike är inte skogsbruk, eller trädbruk-virkesbruk för att använda en bättre terminologi, nej, det är skogsmissbruk.


Ett större reservat bör avsättas vid Lill-Uppdjusen med tanke på hur det ser ut i älvdalsskogarna för övrigt, enligt rapporten Venjans Skogsrike. Bilden är tagen 2020 några km norr om Lill-Uppdjusen. Hygget har gjorts av Älvdalens Besparingsskog och är så stort att tre bilder fick sättas ihop. Foto: Bengt Oldhammer

Bohål av tretåig hackspett i den döda granen och den till vänster därom är stämplad. I övrigt glasbjörk och hänglavskog. 2016. Foto: Bengt Oldhammer

Resterna efter en mycket gammal grovtall som kanske föddes på 1400-talet. Sådana dimensioner hade tallarna förr över stora arealer i Venjans Skogsrike. De försvann med dimensionsavverkningarna. Tallstubben på bilden intill Kjell Hedmark hyser minst tre rödlistade arter och granen till höger har savsugningsringar efter tretåig hackspett. Ett par rödlistade hänglavar finns på träden i bakgrunden och på marken finns en mångfald av svampar som bara trivs i aldrig kalavverkade naturskogar, så kallade kontinuitetsskogar. Observera den höga myrstacken i bakgrunden. Åtjärnen-Lill-Uppdjusen. Foto: Bengt Oldhammer. Bild och bildtext från Rapporten Venjans Skogsrike 2016.

Endast 2 procent av skogen i Dalarna är formellt skyddad, enligt rapporten, och 1 procent skogsmark är under pågående reservatsbildning (2016). Till det kommer frivilliga avsättningar av skog från markägare men det är osäkert om dessa verkligen skyddas på lång sikt.

Rapporten går till hård attack mot skogspolitiken i Sverige.

Enligt Nagoya-målet 2010 så ska minst 17 procent av ekologiskt representativa och väl sammanhängande nätverk av natur skyddas till 2020. Men som det är nu är endast 1,6 – 3,5 procent produktiv skog officiellt skyddad nedanför fjällskogen.

– Det är dags för myndigheterna och politikerna att sluta gå skogsindustrins ärenden och istället gå naturens och den biologiska mångfaldens ärenden, precis som det är formulerat i lagstiftning, konventioner och miljömål, skriver en av författarna. Främst behövs mera skydd av skog och att ett kalhyggesfritt skogsbruk utvecklas i Sverige.

Om Forskningsresan i Naturvårdens utmarker
Forskningsresan är en årligt återkommande händelse som går till olika skyddsvärda skogar i Sverige. Skogar som ingen har inventerat och som står inför avverkning, ibland har de redan hunnit avverkats. Resorna startade 1991 på initiativ av Anders Delin och är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen.

Läs även:
• Rapport från Dalarna: Det som pågår är skogsmissbruk

Mer att läsa