Gå till innehållet

Äng bättre än gräsmatta för klimat och biologisk mångfald

Blomsteräng. Foto: Erik Hansson

Alternativ till gräsmattor är bättre för både klimat och biologisk mångfald, skriver SLU-forskarna Maria Ignatieva och Marcus Hedblom i en artikel i Science. I dag är gräsmattsnormen stark i Europa och USA.

– Vi behöver tillåta den riktiga naturen att ta plats intill våra hem, inte ”gräsmatte-naturen”, säger Maria Ignatieva.

Alla kan göra insatser för biologisk mångfald – läs mer i vår guide.

De två forskarna ingår i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om gräsmattor på SLU som heter LAWN.  Maria Ignatieva intervjuas i Science Magazines podcast där hon berättar att gräsmattor även har många positiva egenskaper: De är ett underbart ställe för rekreation, de producerar syre, lagrar kol, filtrerar luftföroreningar, stoppar vattenavrinning och erosion. En gräsmatta är mycket bättre än ingen alls. Men samtidigt så förstörs dessa positiva effekter av skötseln. Klippning med motorgräsklippare ger stora koldioxidutsläpp, det går åt mycket grundvatten för bevattning, det används stora mängder ogräsmedel och näring som kontaminerar marken. Gräsmattor har liten eller ingen biologisk mångfald eftersom de är monokulturer.

LÄS ÄVEN: • Hårt klippta gräsmattor har ungefär samma biologiska mångfald som betong

Det pågår försök i flera länder att införa gröna mattor som inte kräver intensiv skötsel. På många ställen där gräsmattor finns men inte används till något kan dessa gröna ytor förvandlas till ängar istället. Ängar som bidrar med till mat till pollinatörer som humlor och fjärilar och som bidrar med biologisk mångfald. Dessa ängar med sin blomsterprakt kan göra stadsmiljön mer trivsam och levande.

– Vi försöker ändra människors uppfattning om hur en gräsmatta ska se ut. Vi behöver ha arter som är mer toleranta mot torka och inte behöver vattnas hela tiden och vi behöver så in fler arter för större hållbarhet och biologisk mångfald. En äng behöver bara klippas en gång om året och inte tio gånger, säger Maria Ignatieva i intervjun.

Maria Ignatieva menar att utbildning är det viktigaste för att kunna ändra människors uppfattning. Utbildningen måste dessutom finnas på olika nivåer i samhället, spridas till både politiker och barn.

– Vad betyder biologisk mångfald? För många är det tomma ord. Det behövs fler utställningar och demonstrationsytor i botaniska trädgårdar, mer litteratur som tar upp det och att massmedia uppmärksammar frågan på bred front. Människor behöver fundera på vad som är ”natur”. Många uppfattar gräsmattor som ”natur”, men det gräs som växer i en gräsmatta är ofta inte ens en ursprunglig växt i de länder där gräsmattorna finns. Inspirationen till de gröna ytorna måste komma från riktig natur och vi behöver tillåta den riktiga naturen att ta plats intill våra hem, inte ”gräsmatte-naturen”.

LÄS ÄVEN: • Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald

Idag dominerar intensivt skötta gräsmattor med få arter överallt i städer. I svenska städer utgör gräsmattor så mycket som 40-60 procent av grönområden. Genom att undersöka data från USA och Sverige har forskarna i projektet uppskattat att det sammanlagt finns mellan 0,15 till 0,80 miljoner hektar gräsmattor i världen. Det motsvarar ett område större än England och Spanien tillsammans. SLU:s projekt om gräsmattor har utmynnat i handboken Alternativ till gräsmatta – från teori till praktik.

Källor: SLU, Science, Science Magazine podcast

 

Mer att läsa