Knölval. Foto: Whit Welles Wwelles14. Licensierad under CC BY 3.0 via Commons.
Forskare har kunnat konstatera att knölvalar på flera håll i världen räddat andra marina däggdjur från att attackeras av späckhuggare. Frågan är varför det sker?
Marinekologen Robert Pitman observerade 2009 hur en knölval plötsligt ingrep mot späckhuggare som jagade en weddellsäl. Knölvalen la sig på rygg vid vattenytan med sälen på magen så att inte späckhuggarna kom åt den. När sälen höll på att glida av valens mage föstes den upp igen av knölvalens fenor. Först när späckhuggarna gett upp kunde sälen fly till säkerhet på ett isflak.
LÄS ÄVEN: • Tio gånger fler knölvalar på 50 år – inte längre hotad.
Efter den här händelsen bestämde sig Robert Pitman för att samla på sig ytterligare liknande händelser. Mellan 1951 och 2012 hittade han hela 115 dokumenterade interaktioner mellan knölvalar och späckhuggare. I 89 procent av fallen verkade knölvalarna ingripa mot späckhuggarnas jakt och har bland annat observeras rädda sjölejon, solfiskar, sälar och gråvalars kalvar.
LÄS ÄVEN: • Knölvalar och sillvalar söker sig norrut när isen försvinner.
Vuxna knölvalar är för stora för späckhuggare att ge sig på, så de riskerar inte sina liv när de ingriper i jakterna, men frågan är varför de gör det? Är det av omtanke med de andra djuren som hotas av späckhuggarna eller är det för att späckhuggare ibland jagar knölvalars ungar och att valarna försöker sätta sig i respekt eller hämnas?
BBC har även lyckats filma hur knölvalar skyddar en gråvalskalv som separerats från sin mor:
[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=-lw8_SAtX8o”]
