Tung lobbying påverkar EU att slopa mål om minskat avfall

Plast och skräp, som riskerar att hamna i haven. Foto: Venkat2336. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Plastic_waste_at_Batlapalem,_Andhra_Pradesh.jpg#/media/File:Plastic_waste_at_Batlapalem,_Andhra_Pradesh.jpg

Plast och skräp, som riskerar att hamna i haven. Foto: Venkat2336. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Regeringen sa nyligen att de vill minska mängden plastpåsar i Sverige. Samtidigt ger EU upp miljödirektiv som ska tvinga EU-länderna att minska sitt avfall med 30 procent till 2025, enligt en läcka. Tung lobbying från industrin har påverkat politikerna.

Miljödirektiven ingår i ett paket om cirkulär ekonomi som ska presenteras av EU-kommissionen i december. Det paket som EU planerade från början innehöll nationella strategier för att bland annat minska matsvinnet och nedskräpningen i havet med 30 procent till 2025. Men planen har nu ändrats, enligt en läcka som nämns i en artikel i The Guardian. Målsättningen om att minska avfall i havet har tagits bort helt och länderna uppmanas istället att ta ospecifierade “åtgärder” för att bromsa matsvinnet. Det finns inte längre några bestämda måldatum eller tidsramar.

Det direktiv som togs fram från början skulle ha varit ett genombrott för att spara jordens resurser, enligt Jordens Vänner. Till 2025 skulle det ha varit möjligt att fasa ut dumpning av avfall i havet och införa 90 procents pappersåtervinning. Vid 2030 skulle EU-länderna varit tvungna att återvinna 70 procent av sitt kommunala avfall, 80 procent av alla förpackningar, 60 procent av sina plastförpackningar, 60 procent av plasten, 80 procent av träet och 90 procent av metaller och glas. I dag slängs en tredjedel av världens årliga matproduktion och Europas potentiella kostnader för nedskräpning i havet beräknas till ungefär 700 miljoner euro per år.

Eve Mitchell från organisationen Food and Water Europe säger att det är stark lobbyism från näringslivet som har förvandlat målsättningarna i det förslagna paketet till en urvattnad version. En av de företagsgrupper som har påverkat planerna är Food Drink Europe. Det är en allians av stora multinationella företag som Coca Cola, Nestlé och Unilever ingår i. De är nöjda med att måldatumet 2025 togs bort.

Kravet på att återvinna förpackningar togs bort av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, efter påtryckningar från industrin. Detta bakslag fick miljögrupper att kontakta EU-kommissionens vice president Frans Timmerman. Han har lovat att komma med ett nytt förslag som ska vara ”bredare, mer ambitiöst och effektivt”.

EU ska presentera det reviderade förslaget tillsammans med FN:s mål för att minska matsvinn och nedskräpning i havet. Men många miljögrupper tycker att dessa löften är svaga eftersom de inte kräver att EU-kommissionen behöver agera ifall länderna inte uppfyller målen.

Meadhbh Bolger, från Jordens Vänner, säger att EU-länderna hittills bara infört mycket svaga åtgärder för att ta itu med nedskräpningen i havet.
– Ett måldatum är nödvändigt för att få länderna att agera. Kommissionen satte en tidsram men nu ska den slopas. Det visar en allvarlig brist på förståelse för hur illa det är ställt med haven.

Pieter de Pous, från European Environmental Bureau säger att om kommissionen levererar som den har lovat, måste den föreslå åtminstone samma återvinningsmål som var en del av 2014 års förslag. Därefter måste den införa åtgärder mot avfallet och sätta mål som drar ner på överkonsumtion av naturresurserna.

Det reviderade förslaget har satt alla mål inom paranteser, vilket indikerar pågående förhandlingar med EU-länderna. Ett av målen – att 70 procent av det kommunala avfallet ska bort – anses vara för ambitiöst. En femårig förlängning av tidsramen har därför föreslagits för att nå målet.

EU parlamentarikern Linnea Engström (MP) sitter i miljöutskottet i ENVI. Hon säger att hon kan påverka förslaget eftersom hon arbetar med lagstiftningspaketet cirkulär ekonomi. Men hon vill inte kommentera ryktet om att paketet har vattnats ned genom lobbyism. Hon säger:
– EU borde införa bindande krav på återvinning av plast och det borde vara förbjudet att slänga skräp på soptippen i alla EU-länder. Alla mikroskopiska plastpartiklar i till exempel skrubbkrämer och andra skönhetsprodukter som förgiftar vårt vatten borde också förbjudas. Vi måste använda mindre plast och då krävs riktlinjer för tillverkare för att kunna minska engångsförpackningar och underlätta för återvinning.

Källor: Guardian, EU-kommissionen, Linnea Engström (MP)

 

Kristina Back (218 Posts)