Skogshjälten som skyddat över 100 skogar drivs av 12-åringen inom sig

Mats Karström firar ännu en ny art genom att släppa ut 12-åringen inom sig. Foto: Ginger Karström

Hur räddar man skogar? Mats Karström vet. Han har räddat över 100 skogar på 30 år och utarbetat fungerande metoder åt åtskilliga andra naturvänner. I den här intervjun berättar han om kampen, inspirationen, känslan av misslyckanden, mötet med Anna Lindh och om tolvåringen inom sig som ibland då och då tar rejäla glädjeskutt.

Innan samtalet till Mats Karström hinner jag tänka att det är en sann ära att få prata med honom. Han är en av de privatpersoner i Sverige som räddat mest natur och hans insatser kan knappt överskattas. Utan honom hade Sveriges skogslandskap varit i ännu värre skick än det är.

LÄS ÄVEN: • Jordens Vänners Andrea Söderblom-Tay: Så engagerar du dig för miljön

Eller som Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen, uttrycker det:
– Mats gärningar för naturvården i skogen är omöjliga att värdera, han har gjort så enormt mycket – inte minst för den ideella naturvården. Han är min, och många andra naturvårdares, hjälte och verkligen en sann inspiratör. Världen skulle helt klart vara en lite bättre plats om det fanns ännu fler Mats på denna jord.

Mats Karström med sin kompis lavskrikan. Foto: Ginger Karström

Inte nog med alla insatser han stått för personligen – Mats Karström har också utbildat mängder av naturvårdare i den revolutionerande metoden ”Steget före” för att rädda skogar. Metoden går ut på att inventera skogar genom att leta efter de kräsnaste arterna som bara genom sin närvaro berättade mycket om skogens höga värden.

Förutom Malin Sahlin har Mats även inspirerat en annan skogshjälte – Sebastian Kirppu. Han träffade Mats Karström för 20 år sedan och det blev ett viktigt möte för honom.

– Jag mötte Mats Karström första gången på en kurs om ”Steget före” som gick av stapeln i Örebro län, Sävenfors den 24-25 maj 1997. Jag hade redan hållit på med signalarter och rödlistade arter en del sedan några år tillbaka men Mats Karström var ju den som i stort sett skapat inventeringsmodellen kallad ”Steget före”. Visserligen hade naturvårdare i Dalarna, Rolf Lundqvist och Janolof Hermansson jobbat med arter också men Mats var ändå den som såg till att denna kunskap blev en viktig länk i arbetet för att bevara naturskogar i hela landet. Det var en fantastisk kurs och vi fick se en massa olika arter och särskilt kommer jag ihåg hur Mats med kärlek och entusiasm berättade om den brunpudrade nållaven som hade en stam han liknade vid en flamencodansös med sina kurviga former.

Vilar inte på lagrarna
Det är den här inspiratören och skogshjälten jag till slut får tag i på telefon i hans hem i Vuollerim i Jokkmokks kommun. Mats Karström börjar direkt ivrigt berätta om sina senaste projekt. Det blir tydligt att han inte är den som vilar på sina lagrar. Att rädda över 100 skogar och utses till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden är inget som gör honom nöjd och belåten. Snarare tvärtom. Det finns fortfarande mycket att göra. Inte minst i närheten av det egna hemmet.

Vuollerim ligger i den över 19 000 kvadratkilometer stora Jokkmokks kommun, som i sin tur ligger i Norrbottens län, som täcker nästan en fjärdedel av landets yta. Det är enorma ytor som fortfarande rymmer en hel del gamla skogar med många rödlistade arter, inte minst tack vare Mats Karström.
– Det är häftigt att uppleva saker själv här uppe, men det kan ibland kännas lite ensamt i kampen, berättar han efter att han redogjort för vilka naturområden han inventerat på sistone och vilka bolag han suttit i långa möten med för att få dem att bevara lite mer gammal skog.

Mats Karström om bilden: ”Det finns några få måsten i livet; att lära sig gå, se och höra de vanligaste fågelarterna och att se BOMBMURKLA. När man väl sett bombmurklan första gången blir det ett måste att se den varje vår, sedan börjar man längta efter att upptäcka den på en ny plats. Jag har nu varit på Laxholmen, denna längtans plats som jag lyckats få skyddad som värnområde, under åtta vårar och letat bombmurkla utan resultat. Idag var Ginger och jag tillbaka, och vad tror ni vi hittade om inte BOMBMURKLOR! Äntligen, äntligen, vilket lyckotjut det blev, inatt kommer jag att drömma om….” Foto: Ginger Karström

Han berättar också om myndigheter och skogsbolag som begått grova fel i skogarna runtomkring och hur ”man aldrig har så bra förhandlingsläge som när det begåtts misstag”. Det är bara ett av många knep han lärt sig att använda och utveckla under de 30 år han vigt sin tid åt att rädda skogar.

Hem och utbildningslokal
I Vuollerim har Mats Karström också haft tusentals personer på besök som utbildats i skogsekologi, signalarter och vikten av att bevara gamla skogar. Här har miljöministrar sedan Birgitta Dahl 1986 hälsat på och Mats nämner med särskild värme ett besök av Anna Lindh som visade stort engagemang i skogsfrågorna.

Men det är inte bara politiker, myndighetspersoner och skogsbolagschefer som utbildas av Mats Karström. Eftersom han är lärare har han också försökt inspirera tusentals elever till ökat engagemang.

– Jag hoppas att alla ska engagera sig i någonting som inte är för ens egen skull – det har man nästan en skyldighet till som människa. Jag brukar tvinga elever att tänka efter vad de skulle vilja engagera sig i. Det är så många som mår dåligt idag och jag tror att det är viktigt att göra något för andra. Något man kan vara stolt över, som man gör tillsammans med andra. Att jobba för en sak är oerhört viktigt, berättar Mats Karström.

Kan du själv känna att du är nöjd med din insats så här långt?
– Det är svårt det där. Jag pendlar mellan att vara besviken och nöjd. Jag tror man kan välja att definiera sitt liv i framgångar eller misslyckanden. Ibland känns det helt hopplöst. Ett tag såg jag bara misslyckanden och såg bara hyggen. Det tycks aldrig ta slut, säger Mats Karström och låter bedrövad när han tänker på all gammal skog som fortfarande avverkas i Sverige.

– Men jag behöver känna att det fortfarande är positivt och givande. Jag vill inte bli någon surgubbe. Jag vill helst peppa andra och ge positiva exempel. Vi orkar inte med allt elände. Vi måste stänga av för att överleva och istället peppa varandra. När jag håller mina föredrag visar jag därför inga hyggen, det gör mig bara nedstämd. Istället vill jag själv bli peppad och glad över att prata om framgångarna.

På fjället Skärrim fick Mats Karström äntligen se sin första bäckpärlemorfjäril. Foto: Ginger Karström

Han berättar också hur mäktigt det kan kännas att lyckas skydda skog värd 100-tals miljoner och hur otroligt det är att det finns ett verktyg för att faktiskt lyckas med det. Ett verktyg som Mats Karström var med att ta fram och föra ut till allmänheten för över 30 år sedan. En insats som naturvänner, klimatet och de känsliga arterna i skogen kan vara väldigt glada för, men som skogsindustrin inte alltid är lika positivt inställd till.
– Skogsbolagen har alltid tyckt att det är för mycket skyddad skog. Det sa de när jag började med detta 1986 och det säger de även idag. Det är sjukt att det år 2017 går att skövla skog utan sanktioner. Det är totalt orimligt, säger Mats Karström.

Det är Mats Karströms gärningar och de över 100 skogar han räddat som bör vara i fokus. Men jag kan inte låta bli att tänka på att det innebär att minst lika många gamla skogar med arter som förtjänar att skyddas har avverkats. Trots hans inventeringar och engagemang. Arter som kräver flertusenåriga skogar, som troligen aldrig kommer tillbaka. Men det går inte att fokusera på det. Kampen måste fortsätta. Det finns alltid en ny gammal skog som hotas av avverkning utan hänsyn.

– Att Sverige har en så svag naturvårdslagstiftning är skamligt. Att skogsbolagen fortfarande tillåts avverka gammelskog är en gåta. Det är helt omöjligt att uppnå miljömålen om det inte stoppas snarast, sa Mats Karström när jag intervjuade honom efter utmärkelsen Årets miljöhjälte 2016.

Förebilder och tolvåringen ger ork
Mats Karström nämner också vikten av förebilder och att känna stödet från andra likasinnade för att känna sig peppad. Som 18-åring skickade Mats ett brev till illustratören och författaren Bo Mossberg. Han fick svar och kände sig på en gång både sedd och peppad. Sedan dess har de båda herrarna samarbetat i bokprojekt och Mats Karström berättar även att han lagt flera veckors jobb på att försöka skydda en skog full av orkidéer i närheten av Bo Mossbergs hem. Avverkningarna stoppades.

Tydligare kan knappt Mats Karströms engagemang beskrivas: flera veckors arbete som lett till att skogsavverkning stoppas, men han är inte klar än. Det måste bli ett reservat också.

Hur hittar då Mats Karström orken att fortsätta sitta i timslånga förhandlingar med skogsbolag och författandet av överklaganden och synpunkter på planerade avverkningar?
– Det som driver mig är fortfarande den tolvåriga fältbiologen som inte kan lita på vuxenvärlden.

Han berättar också att han varvar det allvarliga och tunga arbetet med andra stunder då han släpper ut den där tolvåringen i sin upptäckarlusta över att hitta nya eller spännande arter i närmiljön eller på andra håll.
– Jag behöver leka också. Ibland vill jag bara ägna mig åt kravlös fågelskådning. Allt får inte bli på sådant fruktansvärt allvar. Det måste få vara roligt också, säger mannen som är känd bland sina vänner för sina dokumenterade glädjeskutt när han upptäcker en ny art.

Leken varvas med en fortsatt kamp för skogarna, men Mats Karström har nu gjort upp ett mål.

– Jag ska hålla på i fem år till och målet är att jag ska ha hunnit långsiktigt rädda 150 skogar. Sedan ska jag leva ett enkelt och lugnt liv, säger han, men hinner knappt säga klart meningen innan han inser hur absurt det låter och börjar skratta.

Erik (3846 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!