Gå till innehållet

Naturstället: Sandgrönnorna med Skvalpen

Sture Westerberg har jobbat på Sveriges Geologiska Undersökning och på länsstyrelsen i Norrbotten där han ägnat nio år åt att inventera länets våtmarker. Här på Natursidan.se kommer Sture att tipsa om några av sina favoritplatser i ord och bild.

Foto: Sture Westerberg

Foto: Sture Westerberg

Sandgrönnorna med Skvalpen

I Luleå yttre skärgård, ca 25 km SO om Luleå stad, ligger Sandgrönnorna och Skvalpen. De ligger längs ett stråk med sandiga öar i Lule älvs förlängning mot havsbandet tillsammans med Sandön, Junkön och Rödkallen. Öarna är uppbyggda av sandiga isälvssediment, som avsattes i mynningen av Lule älv och som genom landhöjningen stiger sakta ur havet. Ögruppen karaktäriseras främst av att vara mycket flack vilket ger möjligheter för dynbildning. Större delen av Sandgrönnorna/Skvalpen utgörs av ett fågelskyddat område och hela ön, tillsammans med SörÄspen och Grillklippan ingår i Rödkallens naturreservat.

Sandögrynnorna är i dag 6,5 km lång och 2 km på bredaste stället. Tidigare bestod ögruppen av tre större öar: Båk-, Mitt och Stor-Sandgrönnan. Den kraftiga landhöjningen medför att Sandgrönnorna och Skvalpen växer samman. Under de senaste årtionden har området mellan öarna torrlagts och vid lågvatten kan man ta sig torrskodd över det kilometerbreda grundområdet mellan öarna.

Sandgrönnorna vid lågvatten. Foto: Sture Westerberg

Sandgrönnorna vid lågvatten. Foto: Sture Westerberg

Skvalpen vid högvatten. Foto: Sture Westerberg

Skvalpen vid högvatten. Foto: Sture Westerberg

Sandgrönnorna utgörs framför  allt av lättransporterad sand och på den inre delen finner man flera plana grus- och sandytor där vinden blästrar marken. Här finns en del vegetationsklädda dyner som närmare stranden blir aktiva. Karaktärsväxt på dynerna är bottnisk malört och där den decimeterhöga låsbräknet, höstlåsbräken förekommer sparsamt.

Bottnisk malört. Foto: Sture Westerberg

Bottnisk malört. Foto: Sture Westerberg

Skvalpen utgör en östlig förlängning av de mäktiga sandavlagringarna. Här finns även de mest aktiva dynbildningarna med upp till fem meter höga dynkullar. Området är välbesökt av båtfolket efter att fågelskyddet avslutats efter den 1 augusti. Fågellivet är rikt med bl a med häckande måsfåglar, småtärna, roskarl och under höststräcket ses flera arktiska vadare här. I den något fuktiga sanden ses grävda hål där strandsandjägarens larv väntar på att någon insekt skall ramla ner i, medan den fullt utvecklade skalbaggen snabbt pilar fram i den varma sanden.

Sandstrandjägarens larvgång. Foto: Sture Westerberg

Sandstrandjägarens larvgång. Foto: Sture Westerberg

Sandstrandjägare. Foto: Sture Westerberg

Sandstrandjägare. Foto: Sture Westerberg

[mappress mapid=”44″]

Mer att läsa