Gå till innehållet

Så mår svenska vatten

EU
Silverfallet i Abisko. Foto: Anki Hammar

Silverfallet i Abisko. Foto: Anki Hammar

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har publicerat en 185 sidor lång rapport (pdf) om hur det står till med svenska sjöar, vattendrag och kustvatten och hur de ska bedömas. De delas dels in i fem olika ekologiska tillståndsklasser från dålig till hög och dels i två kemiska tillståndsklasser (god eller ej god). Enligt Lennart Sorby på havs- och vattenförvaltningen vid HaV ligger Sverige på fjärde plats i Europa över vilka länder som har flest ytvatten med god ekologisk status.

Allt står dock inte bra till med de svenska vattnen. Ringsjön, Luleälven och Skellefteåälven tillhör alla den sämsta ekologiska tillståndsklassen och även Laholmsbukten, Hjälmaren och Rönneå anses ha “otillfredsställande status”. Totalt har nästan hälften (43 procent) av Sveriges vatten sämre än “god ekologisk status” och ännu värre är det för våra kustremsor. Här har 478 av 602 vattenförekomster (77 procent) sämre än god ekologisk status. De dåliga värdena beror framför allt på avloppsvatten, jordbruk och fysisk påverkan som dammar, kanaler, muddring med mera.

I hela EU anses 55 procent av vattendragen ha sämre än god ekologisk status.

Syftet med det nya regelverket är att Europas vattenresurser ska få en gemensam och övergripande lagstiftning. Målet är att den ska vara genomförd i alla EU:s medlemsländer år 2015.

– I sommar väntas EU göra stora revideringar av det så kallade direktivet för prioriterade ämnen, där bland annat gränsvärden för särskilt farliga ämnen anges. Det medför att den föreskrift som HaV nu tagit fram också kommer att revideras säger, säger Lennart Sorby

Direktivet innehåller idag 33 farliga ämnen så som kvicksilver och tributyltenn (TBT), men antalet farliga ämnen kommer att utökas till 45 med till exempelvis perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dioxiner.

Källa: HaV

Mer att läsa