Så fungerar lövens olika färger

Naturen anpassar sig nu till vintern och därför ändrar trädens blad sina färg och faller av. De olika färgerna skapas av ämnen i bladen. Vissa finns där hela tiden medan andra färger bildas och ökar vid rätt väderlek. Ny forskning visar att trädens röda färg är en sorts solskyddsmedel.

 via Flickr https://www.flickr.com/photos/photommo/15117336983/in/photolist-p2SiB6-aBXa41-hSh17s-949x9G-egwR5o-5WYkY1-bUzvwT-rMFm7f-5nG5Kq-rKVHnn-6LQTFb-ddcEvo-94WXZQ-6aXRtz-4p5F6H-9Xb1uU-74JwRU-9X8cyr-2unUor-dudJd8-dSVXqv-5LpEDa-bpcW1m-nbvNjb-946tz4-5vx2zN-5CXUJk-rMEa9y-7UgTeW-8FKVEb-8xtB3R-kGTrwF-ojfbPW-arABd5-r8sfsM-q24ZSU-r8ftmh-7VJdn8-pydNZR-pKzbiL-7NzShD-8SJXQo-8BjFmd-5vx2Eq-eaHto7-9e85yc-7JJvWU-oT4nfw-Fwk9-bwTbBc

Ek, quercus robur. Foto: Thomas via Flickr

Växter får näring genom fotosyntes. Det är en process som omvandlar koldioxid och vatten till socker genom solens energi. Energin fångas upp av klorofyllet som är det gröna pigmentet i löv och i växternas gröna delar. Sockret som produceras genom fotosyntes transporteras runt i trädet och lagras i bladen. Växter behöver solljus och värme för att producera klorofyll (som också kan förstöras i för starkt ljus). På sommaren skapas klorofyll hela tiden och löven håller sig då gröna.

På hösten då ljuset avtar minskar produktionen av klorofyll och bladen ändrar färg. Det enda undantaget bland lövträden vars blad inte ändrar färg på hösten är alen. Anledningen tros vara att alens blad innehåller mer kväve än andra trädsorter. Om en växt inte får ljus gulnar den. Det syns tydligt om man exempelvis slår upp ett tält på en gräsmatta, då gulnar gräset så småningom under. På vintern, när det är mindre ljus, produceras inte klorofyll. Det finns redan ett gult pigment, så kallade karotinoider, i lövens celler men det syns inte förrän produktionen av klorofyll avtar. Det är för övrigt samma pigment som i morötter. När den gröna färgen i bladen försvinner, återstår det gula karotinet och bladen gulnar. Kalla nätter snabbar på bladens färgskiftning.

En del blad får vackra röda färgnyanser. Dessa färger bildas genom att trädet producerar antocyaniner: Det går till så att när ett träd gör sig redo att fälla sina blad, så bildas ett lager av celler invid bladskaftet i basen av lövet. Detta lager stramar åt sockrets färd tillbaka in i trädet vid fotosyntes. När sockret koncentreras i bladen reagerar sockret med proteinerna i cellernas saft och producerar antocyaniner. De ger ett lila-rött pigment som också gör så att äpplen blir röda och vindruvor vinröda. Mängden antocyaniner varierar från år till år, de ökar när solen lyser, vid torka och när temperaturen är över noll grader.

Enligt en ny studie från Umeå universitet ger den röda färgen löven ett viktigt skydd mot solens strålar. När klorofyllet försvunnit från bladen kan trädet få för mycket ljus, men den röda färgen stoppar ljuset.
– Det är bland det farligaste som finns när växten får för mycket ljus som den inte kan använda. Jag brukar likna det vid en kärnreaktor utan kontroll, säger Stefan Jansson, professor på Umeå Plant Science Center till Göteborgs-Posten.

Väderleken bestämmer färgerna

Den perfekta väderleken för vackra färgskiftningar hos träden är en kombination av kalla nätter- men inte frysgrader, och torra, soliga dagar.  När det är torrt koncentreras sockret i löven och de kan producera mer anthocyaniner, vilket ger mer färg. När det är soligt kan även fotosyntesen fortgå in i hösten och då används återstoden av klorofyllet upp vilket gör att sockerkoncentrationen i löven ökar och mer anthocyaniner produceras. Molniga, blöta höstar ger inte lika färgsprakande höstlöv.

OxelbladSorbus intermedia

Oxeln, sorbus intermedia,  får en speciell grå-vinröd färg och tappar sina blad ganska tidigt. I trädets grenar kan man sen tydligt se trastar och andra fåglar äta bären när löven trillat av. Foto: Kristina Bäck och MPF Licensed by Wikipedia

ekblad närbildekblad

Ekens blad quercus robur, blir mest gulbruna men är spröda och fina. Foton: Kristina Bäck

ett aspbladaspgren

Asp, populus tremula, har underbara rasslande blad som doftar gott på hösten. De kan vara gula eller har röda varierande färger men gyllengul färg är vanligast. Om man tittar kan man se att de röda asparna alltid står gruppvis tillsammans. De är en grupp som är identisk, en så kallad klon. Det är samma individ som har flera stammar som uppkommit genom rotskott och de har samma egenskaper, därför får allihopa röda blad. Foton. Kristina Bäck

bjorkgrenarbjork

Björkens blad blir gula, betulus pendula, är små och fina att använda till lövkompost, liksom aspens och rönnens blad eller att kratta in i trädgårdsland som vintertäckning.Foto: Kristina Bäck och Rocor via Flickr

sorbus dodong blad (2)sorbus dodong

Rönnen, här en Ullungrönn, Sorbus Dodong, som har underbara röda färger och bär. Ullungrönnens bär är inte alls lika sura som vanliga rönnbär. Foton: Kristina Bäck

acerblad med sjukdomacer underifrån

Lönnen, acer platanoides, är känd för sina färgsprakande blad i härliga nyanser. Detta blad har s k ”lönntjärfläckar”. De bildas av svampen Rhytisma acerina och visar sig som svarta fläckar på hösten. Den är vanligt förekommande, men eftersom den är mycket känslig för förekomst av svavel i luften finns den inte i närheten av svavelutsläpp. I den sterila vävnad som utgör de svarta fläckarna bildas fruktkroppar som så småningom lossnar och faller ner till marken. De övervintrar där och släpper sen sina sporer på våren som angriper de nyutslagna bladen. Foton Kristina Bäck och Peaceful-jp-scenery via Flickr

al vid vattenalgren

Alen, almus sp., är det enda lövträdet som har kvar sin gröna färg hela hösten. Anledningen anses vara att alens blad innehåller mer kväve. Foto: Eila Kaarina via Flickr och Free Photos via Flickr

 

lindgrenarlindblad

Linden, tilia cordata, vars nyutslagna blad man kan äta i en sallad på våren får gul höstfärg. Foton: James Gaither via Flickr och Annelivia via Flickr

kastanjegrenkastanjer

Hästkastanjens, aesculus hippocastum, stora blad går i gula nyanser vid lövfällningen. Kastanjerna trillar också ner till glädje för många barn. Foton: Julia M via Flickr och Vilma Bharatan via Flickr

Källor: Naturhistoriska Riksmuseet och The Guardian

Kristina Back (249 Posts)