Så blev Västerås till slut med pilgrimsfalkar

Resultatet av Västmanlands första lyckade pilgrimsfalkshäckning på 60 år. Daniel Green syns längst till vänster i bild och Anders Nylén längst till höger. Foto: Brutus Östling

Resultatet av Västmanlands första lyckade pilgrimsfalkshäckning på 60 år. På bilden syns från vänster Daniel Green, Lars Leksén, Erik Westman och Anders Nylén. Foto: Brutus Östling

Att Uppsalas domkyrka ofta har besök av pilgrimsfalkar är både välkänt och kartlagt. Nu har även pilgrimsfalkarna i Västerås börjat använda stadens domkyrka som utsiktspost och det tack vare ett synnerligen lyckat Projekt pilgrimsfalk. Vi har intervjuat de inblandade.

Pilgrimsfalksföräldrarna på Västerås domkyrka. Foto: Anders Nylen

Pilgrimsfalksföräldrarna på Västerås domkyrka. Foto: Anders Nylén

Det är föräldrarna till den första lyckade häckningen i Västmanland på 60 år som brukar sitta och spana från Västerås domkyrka. Ibland i flera timmar och ibland även i sällskap av deras ungar. Att kunna se dem så ofta i staden gläder inte minst de som arbetat med projektet i fem år.

– Det är lön för allt jobb vi lagt ner under fem års tid i Västerås. Vi har byggt lådor och gömslen, burit kylar och frysar, matat ungar, bevakat och räddat falkungar som misslyckats med första flygturer och mycket annat. Att ha dessa vackra, snabba och kraftfulla falkar i centrala Västerås är så fantastiskt roligt. Att de nu har lyckats med en häckning mitt i stan är ofattbart häftigt, säger Anders Nylén som varit med i projektet sedan starten.

Det var 2010 som projekt pilgrimsfalk inleddes i Västerås av en grupp eldsjälar. De började med studiebesök hos andra som deltog i Projekt pilgrimsfalk på andra platser i landet och började nätverka med dem. När de hade en plan för hur det skulle kunna gå till att sätta ut pilgrimsfalkar i Västmanland och hade skapat en organisation och bestämt en lämplig utsättningsplats tog de kontakt med Projekt pilgrimsfalk som sa ja direkt. Det dröjde dock ett tag innan det fanns ungar att tillgå.

Sommaren 2011 anlände de första ungarna till ett högt vattentorn, som ligger lite avsides i Västerås med stora grönområden runt omkring. Projektledaren, Daniel Green, som också är redaktör för Fågelvännen och driver Birdsafarisweden, berättar att det var känslomässigt för alla inblandade när falkarna väl anlände. De hade jobbat länge för detta och plötsligt blev det verklighet.

– Det var också väldigt känslomässigt när de flög för första gången. De var stort att få uppleva. Det blev extra dramatiskt när en av ungarna försvann direkt och inte kom tillbaka. Vi hade bevakning med webbkamera, men bara en länk så fick turas om att kolla om ungen återvände. Alla i projektet var så jäkla oroliga, ungarna kändes nästan som våra gemensamma barn. Vi ringde runt till folk för att försöka få reda på vad som hänt och gick till och med upp mitt i natten för att kolla på webbkameran. Efter ett helt dygn kom ungen plötsligt tillbaka. Glädjen var total. Det var en riktig höjdare, minns Daniel Green.

Pilgrimsfalk. Foto: Daniel Pettersson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson/

Pilgrimsfalk. Foto: Daniel Pettersson 

Sedan dess har det blivit mycket dramatik under åren. Varje år har de byggt och satt upp nya holkar, fått nya falkungar från Nordens Ark och varje år har de fötts upp och släppts ut i Västmanland. Två falkar återfanns döda, en i Norge och en i Finland, men redan under andra året, 2012 skulle det visa sig att de fött upp en hemkär tuffing. En hane som fått det kliniska namnet CX återvände ett år efter födseln och sågs ofta sitta på Västerås domkyrka redan 2013.

Året efter visade han sig också aggressiv mot det årets ungar.

– Det här året hade vi fått pilgrimsfalkar från Stockholm också och CX uppförde sig mycket aggressivt mot hanarna. En dag såg en i projektet hur CX slog ned på en av hanarna i luften. Det var en kraftig smäll – ungefär som om man slår hårt med handen på en papperspåse. Som tur är hittades den unga hanen på marken. Han var avsvimmad, men hade landat i buskar och efter ett tag kvicknade han till och förflyttades istället till Köping där han senare släpptes ut, säger Daniel Green.

De inblandade i projektet insåg nu att de inte kunde fortsätta släppa ut falkar i Västerås om CX såg staden som hans revir. Det året hade han nämligen även med sig en omärkt hona, som var lätt att känna igen eftersom hon saknade en klo. Tillsammans gjorde de ett häckningsförsök i centrala Västerås, men det misslyckades.

Ett år senare, våren 2015, kom CX återigen tillbaka med den omärkta honan, men snart dök det upp ännu en hona som verkade ha bestämt sig för CX. Hon jagade bort sin rival i ett dramatiskt triangeldrama. Denna hona visade sig vara ringmärkt och resultatet av en häckning i Småland.

Tillsammans med CX lyckades smålänningen 2015 med häckningen och det var därmed första gången på 60 år som pilgrimsfalkar häckade i Västmanland. Sedan dess har familjen setts på olika platser i Västerås, men domkyrkan är en favoritplats.

Hur reagerar folk i Västerås på falkarna?
– Vi har fått väldigt bra respons på allt vi gjort och haft mycket folk på de guidningar vi ordnat. I perioder har det varit mycket snack om pilgrimsfalkar och stadens kajor. Politiker har till och med motionerat om att pilgrimsfalkar behövs för att få bukt med ”kajproblemet” i staden. Det brukar vara flockar på flera tusen kajor som kommer in om kvällarna till stan, men falkarnas närvaro verkar ha ändrat det. Nu ser jag bara flockar med drygt 50 individer. Måsar och tärnor som häckat på tak i staden verkar också snabbt bli pilgrimsfalksbyten. Jag vill dock inte prata om falkarna som någon bekämpningsmetod. Det är en lite oekologisk syn. Rovdjur och bytesdjur samexisterar, förklarar Daniel Green.

Hur ser framtiden ut för projektet?
– Nordens Ark ska fortsätta leverera ungar några år till och vi hoppas kunna fortsätta sätta ut ungar i Köping. Vi behöver också sätta ut holkar på flera ställen så att möjligheterna ökar för att fler falkar ska återkomma och häcka. Det högst önskvärda målet är att pilgrimsfalkarna börjar häcka i sina naturliga miljöer. Till exempel på klippöar i Mälaren. Då har vi verkligen hjälpt pilgrimsfalken tillbaka i Västmanland, avslutar Daniel Green.

Erik (4279 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!