Polens miljöminister vill kalavverka i världsarvet Białowieza

Det finns ekar som är 40m höga med 6-7m omkrets i Bialowieskaskogen. Foto: Erik de Haar via Flickr

Det finns ekar som är 40 meter höga med 6-7 meters omkrets i Bialowiezaskogen. Foto: Erik de Haar via Flickr

Białowiezaskogen i Polen, en av centraleuropas viktigaste och mest skyddsvärda urskogar och ett av UNESCOs världsarv, hotas nu av kalavverkning.

Den polska miljöministern Jan Szyszko, har skrivit en bilaga till skogsbruksplanen för Białowieza som gör det möjligt att kalavverka inne i nationalparken.  Om miljöministerns förslag godkänns så kommer skogen att förstöras och ett av Polens kulturarv försvinna, skriver polska Greenpeace i ett pressmeddelande. I december 2015 överlämnade flera forskare och miljöorganisationer en skrivelse till miljöministern mot ändringarna av nationalparkens skydd men Jan Szyszko har inte svarat. En protestlista mot förslaget ska lämnas till Polens premiärminister inom kort.

Lokalbefolkningen runt parken har länge varit ifrågasättande mot naturskyddet och miljöministern har tidigare stått på lokalbefolkningens sida. Flera av de privata skogsägarna i området anser bland annat att urskogen och dess buffertzon är en grogrund för granbarkborren och att den därför behöver avverkas. Det har lett till konflikter mellan naturvård och skogsbruket. Robert Cyglicki, chef för Greenpeace i Polen, säger i ett pressmeddelande:

– Granbarkborren är inget hot mot skogen. Det verkliga hotet mot Białowieza är människors prestige och girighet över de pengar virket kan ge.

Ett brev med namnunderskrifter ska inom den närmaste tiden överlämnas till Polens premiärminister Beaty Szydło. Flera polska vetenskapliga institutioner, naturskyddsmyndigheter, miljöorganisationer och privatpersoner stödjer motståndet. I brevet står det bland annat att kampen mot granbarkborren är en förevändning för avverkning och egentligen ligger det ekonomiska motiv bakom. Białowieza har ett unikt ekosystem som har klarat sig utan mänsklig påverkan i tusentals år och därför kommer skogen att fortsätta klara sig utan mänsklig inblandning.

Det officiella naturskydd som finns nu utgör endast 30 procent av den polska delen av skogen. Skogsområdet som är på 800 km2, sträcker sig även in i grannlandet Vitryssland, där hela skogen ingår i en nationalpark. Avverkningar har förekommit på den polska sidan med 100 000 träd per år. Något som bland annat Greenpeace i Polen och WWF har jobbat aktivt för att stoppa. President Lech Kaczynski, som dog i en flygolycka 2010, såg att det var nödvändigt med ett större skydd av parken. Tillsammans med ett team av experter hade han förberett ett nytt lagförslag som skulle utvidga gränserna för nationalparken i Polen. 250 000 personer har anslutit sig till ett lagstiftningsinitiativ som syftade till att göra det möjligt för den framtida utvidgningen av parken. Den nuvarande förvaltningsplanen av områdets tre skogsförvaltningar har utvecklats av Kaczynskis team men både lagförslaget och medborgarinitiativet har ignorerats av regeringen.

Hela Białowiezaskogen är både inskriven i UNESCOS världsarvslista och förklarad som biosfärreservat av UNESCO. Det är ett fragment av den lövurskog som för tusentals år sedan bredde ut sig över Europa efter den senaste istiden. Det är också Europas sista låglandsurskog med ett ekosystem som funnits i 8 000 år. I skogen finns unikt stora träd varav 1 100 har blivit naturminnesmärken. Hit hör ett stort antal ekar med upp till 40 meters höjd och 6–7 meters omkrets (mätt på 130 cm höjd). Även granar på upp till 50 meters höjd och salixarter på 30 meter.

Visent i Avesta visentpark. Foto: Calle Eklund via Wikimedia

Visent i Avesta visentpark. Foto: Calle Eklund via Wikimedia

I Białowieza lever lo, varg och visenter som blivit skogens symbol. Artrikedomen vad gäller djur, växter, svampar, lavar och mossor är exceptionell eftersom området har varit nästan obebott och därmed relativt oexploaterat. En stor del är rödlistade arter och flera förekommer bara som urskogsreliker just här. Många av de sällsynta arterna är beroende av gammal skog, multnande stammar och stubbar och av det speciella mikroklimatet i orörd sumpskog. Bland annat finns Europas alla nio hackspettsarter. Men skogsavverkningar har påverkat antalet djur, vilket även forskare har bevisat och slagit larm om.

Läs mer:
Vår guide till fåglar och fågelskådning i östra Polen.

Källor:  BulletinenKochampuszszeGreenpeace blog,  Greenpeace

Kristina Back (152 Posts)