Ny rapport – utmaning att klara framtida dricksvattenförsörjning i Sverige

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har släppt en ny rapport om hur de ekosystemtjänster som vi får från våra sötvatten mår. Exempel på sådana tjänster är dricksvatten, livsmedel, reglering av klimat och övergödning, nedbrytning av giftiga ämnen och skydd mot översvämningar. Slutsatsen är att vi måste bli bättre på att skydda våra sötvatten och att ekosystemtjänsternas status sammantaget anses ”måttlig” – det vill säga varken bra eller dålig.

– Ofta tar vi ekosystemtjänsterna för givna. Men, samhället är helt beroende av att de fungerar och mycket av vårt välstånd vilar på de nyttor vi får gratis från naturen. Rapporten visar hur viktigt det är att skydda våra sötvatten, säger Jens Mentzer i ett pressmeddelande.

Rapporten har gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av HaV och har samlat in den data som finns om våra sötvatten från exempelvis industriers utsläpp och miljöövervakning från olika myndigheter. Därefter har olika ekosystemtjänster fått betygen ”dålig”, ”måttlig” eller ”god”.

Det här är den första kartläggning över ekosystemtjänsterna i Sveriges sötvatten och en övergripande bedömning av deras tillstånd.
– En sammantagen bedömning visar att flertalet av ekosystemtjänsterna i sjöar och vattendrag har en måttlig status. Det beror bland annat på övergödning, utdikning och fysisk påverkan i form av dammar och kraftverk,säger Sara Bergek, forskare på institutionen för akvatiska resurser på SLU.

LÄS ÄVEN: • Världens djur har minskat i antal med 58 % sedan 1970 – värst för sötvattensarter

Jens Mentzer menar att vi har en utmaning framför oss om vi ska klara framtida dricksvattenförsörjning och kunna producera livsmedel från sjöar och vattendrag. ”Tillhandahållande av livsmedel” (det vill säga fisket) är en av de ekosystemtjänster som det enligt rapporten går sämst för i svenska vattendrag. Det får inte godkänt i någon del av landet och får lägsta möjliga betyg i södra delarna av landet. Kvicksilver och ”vandringshinder som är vanligt förekommande i samtliga distrikt” anses påverka den här ekosystemtjänsten.

En av de faktorer som bedömts i rapporten är den biologiska mångfalden. Det vill säga de arter som lever i sjöar och vattendrag, men också arter som lever i anslutning till sådana vatten, som groddjur, insekter och fåglar. Att det finns en stor variation av arter gör ett ekosystem mer tåligt vid förändringar.

LÄS ÄVEN: • Gubbslem allt vanligare i Sveriges vatten, men är det ett problem?

– Man kan därför säga att biologisk mångfald är en förutsättning för att ekosystemen ska fungera och producera de tjänster vi är beroende av. Det är mycket viktigt att förlusten av biologisk mångfald minimeras, men många studier har redan konstaterat att takten med vilken arter dör ut vida överstiger det normala och detta kallas för det sjätte stora massutdöendet, konstaterar rapportförfattarna.

LÄS ÄVEN: • Så påverkas vi av den sjätte massutrotningen

Bland de stora hoten mot biologisk mångfald i de svenska sötvattnen nämns temperaturhöjningar och försurningseffekter, övergödning och överfiske. Bäst har vattendragen i nordligaste delarna av landet och längs med västkusten klarat sig. Sämre går det i Skåne, Blekinge, östra Götaland, Svealand och södra Norrland som bedöms ha en ”dålig-måttlig” status.

Rapporten avslutas med följande uppmaning:

– Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd. Trots detta är förståelsen för hur vi bör och kan förvalta ekosystemtjänster, för en hållbar samhällsutveckling, fortfarande bristfällig. Det är därför av stor vikt att vi ökar, och sprider, kunskapen om dessa och på så sätt verkar för att säkra att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster även för kommande generationer.

Källor: Pressmeddelande och Rapporten

Erik (3846 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!