Naturvårdsåtgärder i skog – nödvändigt för att öka den biologiska mångfalden

Skog i Jämtland, bredvid Skäckerfjällen. Foto: Johan Lind https://etologen.wordpress.com/

Skog i Jämtland, bredvid Skäckerfjällen. Foto: Johan Lind 

Professor Bengt-Gunnar Jonsson vid Mittuniversitetet i Sundsvall forskar om naturvård i skog. Han vill försöka svara på frågor om hur man kan sköta skogar så att det tas hänsyn till naturvärden och hur skötselåtgärder i naturreservat kan öka den biologiska mångfalden.

– Naturvård i skog är det centrala i det vi jobbat med och det som driver mig. Jag vill kunna bidra till att vi får en bra svensk skog och fokuserar på sådant som kan ha en större betydelse för våra skogar, säger Bengt-Gunnar Jonsson.

Han menar att själva skogsbegreppet är problematiskt eftersom det kan betyda många olika saker. Uppväxta produktionsskogar är ofta likartade och skiljer sig från naturskogar som fått vara ifred under lång tid. Det är också problematiskt att prata om en skogs ålder genom att titta på trädens medelålder. De flesta skogar har någon gång påverkats av människan, men har skogen inte kalavverkats så kan den vara otroligt mycket äldre än de enskilda trädens ålder. Oftast räknar man på träden, men Bengt-Gunnar Jonsson menar att man borde ta hänsyn till summan av alla arter i skogen.

Död ved – en viktig faktor för biologisk mångfald i skog. Foto: Marie Mattsson http://mariemattsson.se/

Död ved – en viktig faktor för biologisk mångfald i skog. Foto: Marie Mattsson 

Effektivare med åtgärder än att låta skogar vara?
Ett tema i hans forskning är att undersöka hur man sköter skogar där naturvärden prioriteras istället för produktionsvärde.

– Traditionellt sett har vi gjort naturreservat av sådana områden och menat att det blir bra om de får sköta sig själva. Det är i någon mån sant, men generellt sett är reservaten ofta små och kan för länge sedan varit påverkade. Då kanske man måste göra vissa skötselåtgärder för att skapa livsmiljöer för arter som inte finns i den brukade skogen.

Eken "Amiralen" – Amiralen en av de äldsta ekarna i Halltorps hage på Öland. Foto: Johan Lind https://etologen.wordpress.com/

Eken ”Amiralen” – Amiralen en av de äldsta ekarna i Halltorps hage på Öland. Foto: Johan Lind 

Ett exempel på hur man kan jobba med skötselåtgärder är att underlätta för talltickan för att skapa hålröta på tallar. Svampen äter trädet inifrån och ut, men arten har minskat kraftigt. I skogar med tallticka uppstår fler hög- och hålstubbar som är viktiga livsmiljöer för insekter och fåglar. Just nu görs försök med att ta ut pluggar ur träden, ta med dessa till labb, odla svamp på träpluggarna som sedan stoppas tillbaka in i träden. Det tar fortfarande många år innan det har effekt, men det snabbar på en viktig process i skogen som förbättrar den biologiska mångfalden.


Bränd skog ger fler arter

En annan sådan skötselåtgärd kan exempelvis vara naturvårdsbränningar. Om det görs kontrollerat är det ett viktigt komplement i skogen eftersom bränder är så mycket ovanligare nuförtiden.

Bränder är viktiga skötselåtgärder eftersom de skapar en speciell typ av död ved som knappt finns kvar i skogslandskapet. Denna döda ved uppskattas av många sorters insekter och därmed också av exempelvis hackspettar.

Över huvud taget är död ved en bristvara i Sveriges skogar. I snitt innehåller de åtta kubikmeter död ved per hektar medan det i landets reservat hittas i snitt 23 kubikmeter död ved, men även i reservaten är mängden död ved långt under de naturliga nivåerna i naturskogar.

I produktionsskogen har det skett en viss ökning av andelen hård död ved, men det beror enligt Bengt-Gunnar Jonsson i stor utsträckning på stormen Gudrun som fällde väldigt mycket skog. I det brukade skogslandskapet har det inte skett någon ökning alls på senare år och i norra delen av landet minskar andelen död ved.

– Vi vet inte riktigt vad det beror på. Jag gissar att det kan handla om att man avverkar vedrika skogar. Man försöker maximera antalet friska levande träd och minimera risken att de ska dö. Det naturliga döendet har minimerats i den brukade skogen.

Granar i täta rader i samma ålder. Foto: Marie Mattsson http://mariemattsson.se/

Granar i täta rader i samma ålder. Foto: Marie Mattsson

Effektivare med koncentrerade, större områden än många utspridda

Bengt-Gunnar Jonsson är tydlig med att han inte vill förkasta naturvårdsambitionerna i skogsbruket. Han menar att det nog finns ambitioner på många håll, men naturvårdsinsatsen är inte speciellt imponerande. Han menar att det måste göras riktade insatser för att skapa död ved. Ungefär 6000 skogslevande arter är beroende av döda träd och det gäller inte minst många rödlistade skogsarter.

– Man bör återskapa åtminstone vissa större områden för att få fram förutsättningar för långsiktiga populationer av arter som lever av död ved. Det har gjorts mycket forskning kring detta och det har visat sig att det är bättre att koncentrera livsmiljöer till vissa områden. Ju större yta desto fler individer. I dagsläget kanske vi fortfarande kan hitta dessa arter, men den långsiktiga utvecklingen är negativ, säger Bengt-Gunnar Jonsson.

Han menar också att naturvårdsinsatser är en förutsättning för att vi ska klara det bevarandemål som Sverige undertecknat. I dagsläget uppstår död ved mer i samband med stormar än på grund av skogsbruk och den döda ved vi har består framför allt av granar.

Om man nu ska uttrycka sig byråkratiskt – varför ska man egentligen genomföra de här åtgärderna? Hur kan det motiveras?

– Vår riksdag och regering har bestämt att arter ska bevaras. Det finns även ett globalt mål om att vi inte ska förlora arter. Det räcker egentligen som motivation. Privat tycker jag även att man har ett moraliskt ansvar. Det kan inte bara handla om ideell naturvård att ta det här ansvaret. Dessutom vet vi inte på sikt vad som händer om vi fortsätter att utarma den biologiska mångfalden.

Brandområdet i Västmanland – den största skogsbranden i Sverige på väldigt länge. I området frodas nu insekter, hackspettar och många sorters växter. Foto: Johan Lind https://etologen.wordpress.com/

Brandområdet i Västmanland – den största skogsbranden i Sverige på väldigt länge. I området frodas nu insekter, hackspettar och många växter. Foto: Johan Lind 

Bengt-Gunnar Jonsson berättar att vi i dagsläget brukar mer än 90 procent av skogarna och om bara de riktlinjer som finns skulle följas så skulle det se annorlunda ut i våra skogar.

– Det handlar om en generell hänsyn. För att vi ska nå miljömålet så måste vi också använda oss av områdesskydd. Skogsbruket lovar att lämna fem procent av arealerna, men det räcker inte. Det råder en genuin konflikt mellan att båda plocka ut träden och samtidigt bevara alla arter som är beroende av gamla döda träd. Vi måste fokusera på biologisk mångfald och då krävs det mer från statens sida. Den har ett ekonomiskt ansvar att bevara skogar med mycket död ved.


Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.

Erik (3251 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!