Naturupplevelse: På besök i världens akvarium

Att dyka med valhajar i vattnet som kallas ”världens akvarium” är en form av naturturism som räddat hajarna i området, men det är inte helt oproblematiskt.

Till vår avdelning med naturturism i Sverige.

”Det var rätt beslut att sluta fiska!”

Det var med tårar i ögonen som Mario Castro berättade om när hans far låg inför döden och gav honom sitt erkännande. Och det är inte svårt att förstå hur mycket orden betyder för Mario, med honom tog nämligen en tradition att livnära sig som fiskare slut, något som gått i arv i generation efter generation i hans släkt.

Jag befinner mig nästan längst ner på Californiahalvön på Mexikos västkust. Halvön sträcker sig ut i Stilla Havet och tillsammans med fastlandet bildar det Californiaviken (Sea of Cortez). ”Världens akvarium” som den kände undervattenfilmaren Jacques Cousteau döpte det till på grund av dess enorma artrikedom.

Foto: Peter Marshall /I AM Water Foundation

Men allt är inte frid och fröjd, vattnen har fiskats hårt och i början på nittiotalet hade det blivit så illa att byborna i Cabo Pulmo insåg att det inte fungerade längre. Hajar, sköldpaddor och mängder med fiskarter hade försvunnit från reven utanför deras kust och fångsterna blev allt mindre. De var tvungna att göra något men vad skulle de leva av? Mario Castro tog då dit några dykare som betalade för att åka ut till reven och dyka. Kunde det vara en framtid?

Tillsammans med övriga fiskare i trakten kom de till slutsatsen att reven måste skyddas och de inledde ett intensivt arbete med att försöka övertala regeringen att bilda ett marint reservat där. Det tog sin tid men till slut fick de sin vilja igenom och sedan 1995 är Cabo Pulmos rev skyddade. Och det har blivit en framgångssaga, art efter art har återvänt och djurlivet har vuxit med 400-500 procent sedan dess. Även fisket utanför reservatet har förbättrats avsevärt då reven fungerar som föryngringszon och de vuxna fiskarna sprider sig därifrån.

Foto: Peter Marshall /I AM Water Foundation

Cabo Pulmo är kanske mest känt för sina enorma stim med jackfish (Caranx lugubris). De finns på många platser runtom i världen men enligt uppgift inte i så stora antal som här. Känslan av att fridyka ner i ett sådant stim och bokstavligt talat omslutas av fiskar är enorm.

Foto: Peter Marshall /I AM Water Foundation

Det är otroligt stimulerande att se resultatet av vad förändringar kan leda till, likaså att träffa dem som åstadkommit det. Marios son, David Castro, driver en dykfirma i Cabo Pulmo och byborna lever fortfarande ett liv med havet, men ändå inte som förr. David samarbetar nu dessutom med fiskare i Jamaica där ett liknande projekt har inletts. Förhoppningsvis leder det till samma goda resultat.

Att dykning och naturturism kan vara ett lönsamt och kanske framförallt mer hållbart alternativ till kortsiktigt överfiske är inget som är unikt för Cabo Pulmo. Bara i Bahamas beräknas dykturismen generera 113,8 miljarder dollar i vinst varje år.

Valhaj i La Paz

Fregattfåglar, pelikaner och sulor med turkosa fötter seglar omkring medan vi sakta glider ut ur La Paz hamn, en stad några mil norr om Cabo Pulmo. Men det är inte bara fåglarna som följer oss, det ligger också en ivrig förväntan och spänning i luften. Vi ska simma med valhajar och vår guide är forskaren Dení Ramirez Macías som med sin kollega ska identifiera och mäta så många individer som möjligt. Man har upptäckt att de vita prickarna i området från den bakersta gälen till slutet av bröstfenan är som ett fingeravtryck, forskarna tar ett foto, märker ut prickarna i ett särskilt dataprogram som sedan kan identifiera vilken individ det är.

Foto: Peter Marshall /I AM Water Foundation

Det är mycket som inte är känt om denna fantastiska varelse som numera finns på listan över hotade arter. Man vet till exempel inte var de föder sina ungar och man börjar bara ana hur de rör sig över oceanerna. Under särskilda tider på året samlas ett stort antal valhajar på olika, bestämda platser runt om i världen och La Paz är en av dem. Här är det bara ”ungdomar” som samlas för att äta upp sig på de rikliga mängder plankton som finns här under hösten/vintern. Det är svårt att avgöra åldern på dem men det är bara individer på upp till nio meter som kommer hit (de kan bli nästan tjugo meter långa).

På vägen ut passerar vi en ö med en rad hotell, men det visar sig bara vara cementskelett. Bygget stoppades då den tänkta vattensportparken i anslutning till hotellen skulle hota valhajarnas födoområde, men stoppet handlar inte enbart om miljöhänsyn. Valhajskådning har blivit en stor turistattraktion som också innebär stora inkomster, men den är inte helt problemfri.

Foto: Peter Marshall /I AM Water Foundation

En av de platser som lockar till sig flest valhajar i världen finns på den karibiska sidan av Mexiko och Dení berättar att dykningen där är hysterisk, nästan varenda valhaj har märken efter båtmotorer och det finns flera hundra båtar som har tillstånd att ta med turister ut på valhajsafari. Här i La Paz har Dení och hennes kollegor lyckats påverka myndigheter och fått ner antalet tillstånd till strax under åttio, men med tanke på att det som mest har setts ett fyrtiotal valhajar här är det ändå för många anser hon. Men för det mesta sköter sig båtkaptenerna bra, reglerna är att max fem personer får hoppa i vattnet intill en valhaj och man får inte röra vid dem.

Men det är uppenbart att valhajarna inte beter sig stressat, när det finns tillräckligt med plankton i vattnet slutar de att simma varvid stjärtfenan sjunker och de blir stående i nästan vertikal position medan de pumpar vatten genom gälarna och filtrerar av planktonen. De blottar då sin mage och enligt Dení skulle de aldrig göra så i ett stressat läge.

Foto: Peter Marshall /I AM Water Foundation

Jag har åkt till Mexiko med en resa arrangerad av den icke-vinstdrivande bevarandeorganisationen I AM Water. Det är Hanli Prinsloo från Sydafrika som startat den och driver den ihop med Peter Marshall från USA (femfaldig världsrekordhållare i ryggsim) och numera även av den svenske äventyraren Annelie Pompe. De jobbar främst med att utbilda fattiga barn om hur viktigt det är att bevara våra hav och allt liv som finns däri. Många av barnen har bott vid havet i hela sina liv men aldrig haft möjlighet att se en enda fisk. Resan är ett sätt att finansiera verksamheten.

Det råder delade meningar om hur man ska hantera utrotningshotade djur kontra ekoturism. Helt klart är att det här på Mexikos västkust inneburit en möjlighet till att skydda naturen samtidigt som både lokalbefolkning och resten av världen dragit nytta av det. Men det krävs att det inte missköts och det är viktigt att kolla upp vilka man åker med, alla är inte lika noggranna med att låta naturen styra upplevelserna …

Den här typen av naturturism är problematisk även ur en annan aspekt: den leder onekligen till många och, ofta, långa flygresor till avlägsna destinationer. Det kan vara en svår ekvation att få ihop miljömässigt. (Här finns en artikel om funderingar kring detta). Men om naturturismen är det enda alternativet till att bevara djur och natur kanske det inte är just den typen av flygresor som borde minskas ner på? För vad spelar klimatförändringarna för roll om vi ändå lyckats utrota större delen av djurlivet och förstört all natur …?

Helt klart är dock att upplevelsen att ha simmat alldeles intill denna imponerande varelse skänker en viss vördnad inför naturen. Ett fantastiskt minne att bära med sig.

Maths (56 Posts)