Naturskyddsföreningen: Sveaskog vill inte ha vittnen i möten med samebyar

På vintern äter renarna hänglavar. Här garnlav – en art som behöver skogar opåverkade av skogsbruk. Foto: Bengt ObergerEget arbete, CC BY-SA 4.0, Länk

Sveaskog vill avverka i Maskaure samebys område i Arjeplogs kommun. När samebyn ville att Naturskyddsföreningen skulle närvara vid mötet ställdes det in.

Sveaskog hävdar i SVT Sápmi att de bara bokat om dagen för mötet, men vill inte svara på om samebyn får ha med sig en representant från Naturskyddsföreningen på det ombokade mötet.

Maskaure sameby och Naturskyddsföreningen har en annan bild av händelseförloppet.

– Måndagen den 18 juni, skulle vi i Naturskyddsföreningen på begäran av en sameby, närvarat vid ett av Sveaskogs samråd med byns företrädare. För första gången skulle andra organisationer kunna vittna om hur bolagets maktutövning mot rennäringen ser ut. Men det klarade Sveaskog inte att hantera. Bolaget fick kalla fötter och avbokade hela samrådet och det talar sitt tydliga språk, skriver Evelina Rydeker, ordförande iNaturskyddsföreningen i Norrbottens län, i ett pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: • Hård kritik mot att contortaplantage ersätter naturskogar i renskötselområden

Representer från Maskaure sameby säger till SVT Sápmi att de är så illa trängda av skogsbruket att de behöver hjälp av Naturskyddsföreningen vid mötet. Sveaskog sa nej till det och vill inte ha med föreningen vid mötet.

– Deras ledord “öppenhet” är bara en fiktiv utklädsel för deras maktmissbruk, däremot talar deras agerande ett klart och tydligt språk – att låta åhörare närvara vid samråden skulle blotta deras tillvägagångssätt och utsätta dem för skarp kritik från alla håll. Att låta skogsvärnande vittnen se hur de kör över den skogsberoende rennäringen var alltså inte aktuellt, fortsätter Evelina Rydeker.

LÄS ÄVEN: • Sverige sämst på urfolks miljöinflytande över gruvor och vindkraft

Samebyn anser att avverkningarna blir större och fler, samtidigt har de lavrika skogarna i Sverige har minskat med 71 procent på 60 år och det ställer till stora bekymmer för rennäringen.

– Snart är alla hänglavsskogar nedhuggna, de tjänar flera miljarder och vi måste köpa foder på våren för att skogen inte finns kvar, säger Peter Larsson, ordförande i Maskaure sameby, till Sameradion.

Hösten 2017 publicerades en vetenskaplig studie som jämfört vilken möjlighet ursprungsbefolkningen i olika länder har att påverka miljöbedömningar vid exempelvis gruvor och vindkraftparker. Slutsatsen blev att Sverige är sämst av de fem undersökta länderna.

Källa: SVT Sápmi

Erik (4271 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!