Storspov. Foto: Josefin Nilsson
Som en nedräkning inför Biologiska mångfaldens dag den 22 maj presenterar några av landets naturfotografer sina svenska favoritarter. Josefin Nilsson visar idag upp ett djur som fascinerat henne sedan hon var barn.
• LÄS MER OM BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG
Storspov
“Över ängarna stiger tonerna högre än molnen. Det är storspovens sång som flödar över horisonten. Varenda ton träffar mitt hjärta. Varenda ton får mina armar att bli ett bergslandskap av gåshud.
Storspoven är Europas största vadarfågel. Den kan tyckas oansenlig med sin brunspräckliga dräkt, men den långa böjda näbben avslöjar att det här är en speciell fågel. I alla fall i mina ögon (och öron).
Storspoven är ängarna och hedarnas väktare. För mig är det också hemmets väktare. Under tidiga morgnar när jag vandrat med kameran i min hand i ett landskap där frosten börjar släppa och dimman ligger som ett draperi över spindelnäten har storspovens sång trängt sig fram. Det har varit vårens triumferande toner. Inga andra toner får mig att känna samma sak som storspovens. Tiden stannar. Det är som att bli omfamnad av en varm bris.
Storspoven är en symbol för ängarna. För den magiska mångfalden som döljer sig där. Det är också en art där samma individer ofta återkommer till samma plats. Även om landskapet förändras så återvänder storspovsparet år efter år. Det är också det som tros vara en av anledningarna till att storspoven minskar i antal. För storspoven trivs bäst i de naturliga gräsmarkerna. Den typen av marker blir idag allt ovanligare. Det senaste hundra åren har arealen gräsmarker i Sverige gått från två miljoner hektar till ungefär 200 000 hektar. Storspoven som ofta fortsätter återvända till samma plats får därför också svårare att lyckas med sin häckning.
Men har man tur kan man fortfarande få lyssna till hur sången stiger högre än molnen.
Det är en sång som är ängarna och hedarnas sång.
Det är storspovens sång.”
• Se fler av Josefin Nilssons bilder på Josefinnilssonphotography.com
