Intervju med författaren, guiden och fågelskådaren Magnus Ullman

Magnus Ullman är en av vårt lands mest kända och erfarna fågelskådare. Fågelintresset som började med cykelturer till Asköviken utanför Västerås i barndomen har sedan mitten av 80-talet även varit hans heltidsjobb. Det har tagit honom till många fågelrika platser runt om i världen, både privat och som guide. Han har också god kunskap om svenska fågellokaler och det är denna kunskap han ska dela med sig av i sin nya bok ”Här tittar vi på fåglar – Sveriges bästa fågellokaler”.

Magnus Ullman med en  tornfalk som befriats från snören kring benen, Förenade Arabemiraten. Foto: Mattias Ullman

Magnus Ullman med en tornfalk som befriats från snören kring benen, Förenade Arabemiraten. Foto: Mattias Ullman

Även om fågelintresset började i Västerås så var det i Lund som det blev ”lite mer kvalitet på skådandet” som han själv uttrycker det. Efter flytten dit 1969 blev Krankesjön hemmalokalen och det var här skådandet tog ny fart. 1984 gav han ut sin första bok (”Fåglar från början”) och tre år senare försörjde han sig helt på sitt intresse. Dels genom sina böcker, som bland annat innefattar ”I fåglarnas värld” (2008) och ”Vilken fågel”  (2011), men också som artikelförfattare i SOF:s medlemstidningar ”Vår fågelvärld” och ”Fågelvännen” och i engelska fågelmagasin.

I mitten av 80-talet började Magnus Ullman också arrangera fågelresor och tillsammans med Erik Hirschfeld och Nils Kjellén startade han det som först kallades SOF-RES och numera är känt som AviFauna. Det är Sveriges Ornitologiska Förenings egna fågelresebyrå som sedan dess genomfört fler än 500 resor till över 70 olika länder. Magnus Ullman har själv lett åtskilliga redor, både i Sverige från Falsterbo i söder till Abisko i norr, men framför allt utomlande. Resor till Nordafrika, Mellanöstern, Kina, Ryssland och Antarktis har flera gånger varit bland de första svenska turerna som gjorts till området, som så ofta är fallet enligt Magnus.

– Det är ofta fågelskådare som är först på plats när nya länder börjar öppna upp sig för turister. Jag minns att vi åkte till Oman 1994 bara något år efter att det öppnats upp och Iran, som nu börjat benämnas som ett nytt turistmål, har fågelskådare redan åkt till i många år.

Magnus Ullman har jobbat med fågelskådning längre än de flesta och därmed också sett hur hobbyn förändrats över tid. Från ett smalt intresse med nästan uteslutande män, dålig utrustning och bristfällig litteratur till ett betydligt bredare intresse med både kvinnliga och manliga skådare som är kunniga och utrustade med optik och litteratur som skådare förr bara kunde drömma om.

Magnus Ullman är också en flitig fågelfotograf som tagit alla bilder i boken "Fågelställen i Sverige". Här en gråhakedopping.

Magnus Ullman är också en flitig fågelfotograf som tagit alla bilder i boken ”Här tittar vi på fåglar”. Här en gråhakedopping.

– Svenska fågelskådare är över lag mycket duktiga och bland den kunnigaste hälften är nivån väldigt hög. Det är också fler som skådar systematiskt idag och som anpassar sina liv efter skådandet.

Är det enklare eller svårare att försörja sig på sitt fågelintresse idag?
– Det är väldigt få som försörjer sig på fågelskådning i Sverige idag. Vi är kanske fem stycken. I mitt fall handlar det bara om inarbetade kanaler som jag får jobb genom. Potentiellt sett är det lättare nu eftersom fågelskådarna är fler idag, men marknaden är fortfarande så otroligt liten om man till exempel jämför med Storbritannien. En positiv utveckling är dock att folk är beredda att betala för sig. De vet att kvalitet kostar och det är ganska många 40-talister med hygglig pension som vill göra något av sin pensionärstillvaro.

Det underlättar antagligen också om man är så pass mångfacetterad som Magnus Ullman är. Är man författare, journalist, fotograf och guide ökar såklart möjligheterna att försörja sig.

Den 28 mars släpps hans nästa projekt, boken ”Här tittar vi på fåglar – Sveriges bästa fågellokaler” på Hirschfeld Media. När den här intervjun sker håller han precis på att sammanställa de sista delarna och i Magnus fall innebär det allt från bilder och texter till layout. Han har gjort i stort sett allt med boken som ska presentera Sveriges 50 ”flaggskeppslokaler” när det gäller fågelskådning. Det är en bred bok som är tänkt att tilltala allt från de som funderar på att börja med fågelskådning till relativt kunniga skådare, men några förkunskaper ska inte behövas.

Omslaget till "Här tittar vi på fåglar" av Magnus Ullman

Omslaget till ”Här tittar vi på fåglar” av Magnus Ullman som släpps 28 mars.

Idén till boken är egentligen gammal. Det har inte skrivits någon bok om de svenska fågellokalerna på nästan 30 år (sedan ”Fågellokaler i Sverige” 1985) och när Bertil Breife på Naturbokhandeln tipsade Magnus Ullman om att det var det vanligaste önskemålet hos SOF:s bokhandelns besökare så bestämde han sig för att skriva den. Magnus hade runt milennieskiftet skrivit en serie artiklar i ”Vår fågelvärld” om svenska fågellokaler och hade bra koll på Sveriges hetaste lokaler.

Upplägget är att på ett så användarvänligt sätt som möjligt visa när man ska åka till lokalerna, vilka fåglar man kan få se och exakt var man bör skåda när man är på plats. Till varje lokal finns också en specialritad karta som enbart har med sådant som är av intresse för en fågelskådare. Eller rättare sagt en bilburen fågelskådare. ”Här tittar vi på fåglar – Sveriges bästa fågellokaler” förutsätter att läsaren är bilburen och till många av platserna i boken är det en nödvändighet.

Är några lokaler i boken oväntade, som folk kanske inte hade väntat sig i en sådan här samling?
– Möjligen Ramsvikslandet i Bohuslän, men annars kommer folk snarare undra varför vissa bra lokaler inte är med. Vissa ställen svider att inte ha med, men vi bestämde oss för att det skulle vara 50 lokaler för att det ska bli överskådligt.

Vad har hänt med svenska fågellokaler sedan senaste upplagan av ”Fågellokaler i Sverige” släpptes för drygt 25 år sedan?
– Den stora förändringen som skett är att det sedan dess hittats bra områden som då knappt var kända. En annan skillnad är att i ”Fågellokaler i Sverige” kunde man läsa att fågelsjö efter fågelsjö höll på att växa igen, men många har restaurerats under 90-talet och blivit fantastiska. Hornborgasjön är kanske det mest kända exemplet. Denna imponerande del av svensk naturvård kan vi vara stolta över. Idag är få lokaler är på väg ner på det sättet som i början av 90-talet.

I helgen satte Magnus Ullman punkt för den sista lokalen. Nu väntar slutredigering, layout och synpunkter från lokala skådare. Om allt går som det ska släpps ”Här tittar vi på fåglar – Sveriges bästa fågellokaler” den 28 mars. Vi återkommer med en recension här på Natursidan.se

Erik (2762 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. @eriktig på Instagram.