Intervju med BirdLife Sveriges nya ordförande – Lotta Berg

Lotta Berg. Foto: Kent-Ove Hvass 

I helgen valde BirdLife Sverige en ny ordförande. De kommande tre åren är det Lotta Berg som kommer att axla manteln efter avgående Dennis Kraft, som var ordförande 2010-2018.

– Det är med stor glädje och förväntan jag ser fram emot detta byte, säger Dennis Kraft i ett pressmeddelande. Inte för att jag har ogillat uppdraget, tvärtom, det har för det mesta varit både roligt och inspirerande. Nej, det är för att Lotta tar över. Och det inte bara för att hon blir vår första kvinnliga ordförande, vilket i sig är en milstolpe i föreningens historia. Det är främst för att Lotta i många avseenden är helt fantastisk. När det gäller arbetskapacitet, tempo och förmåga att få saker gjorda är hon unik.

LÄS ÄVEN: • Natursidans guide till fågelskådning

Veterinären Lotta Berg är inget nytt namn i Fågelskådarsverige. Hon började skåda för tio år sedan och började snabbt bli en del av föreningslivet. Hon har bland annat varit engagerad i Skövde och Västergötlands ornitologiska förening, Hornborgasjöns och Ottenbys fågelstation, samt nätverket Rapphönorna.

LÄS ÄVEN: • När Lotta Berg räddade en blåmes på ett sätt som få andra hade klarat av.

Redan 2013, när hon utsågs till Årets silvertärna av BirdLife Sverige, lät motiveringen till utmärkelsen även som en beskrivning av en lämplig person för att leda hela föreningen:
Lotta Berg får denna utmärkelse för ett brett fågelengagemang som hon villigt delar med sig av. Hon är aktiv inom alla våra huvudområden: fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse och på såväl lokal som regional och riksnivå. Vad som kännetecknar Lotta är att hon som deltagare i en verksamhet lyfter densamma. Hon har en hög allmän kompetens, genom sin profession (veterinär) mycket djupa kunskaper om fauna och miljö och arbetar mycket målmedvetet och effektivt”.

Lotta Berg har suttit i BirdLife Sveriges styrelse sedan 2014 som vice ordförande, så att hon valdes till ordförande var kanske inte helt oväntat, men inte desto mindre ett svårt beslut för Lotta själv.

– Jag tror inte att någon fattar sådana beslut utan att fundera en del, och i mitt fall handlar det dels om ifall jag är tillräckligt kunnig inom de områden som krävs, och dels om ifall tiden att lägga på ett så pass omfattande uppdrag finns där, säger Lotta Berg. När jag säger ”kunnig” så menar jag inte nödvändigtvis att man måste vara en duktig fågelskådare; där finns det många som är otroligt mycket mer erfarna och kompetenta än jag. Ordförandeuppdraget handlar snarare om att styra och entusiasmera en stor organisation som ska vara en självklar samlingspunkt för alla med intresse för fåglar och natur. Det handlar om att kunna se vad vi som organisation ska kunna uträtta för fåglarna och vad vi ska kunna göra för alla våra medlemmar. Och tiden, den räcker så långt den räcker, helt enkelt. Så jo, i slutänden blev det självklart att tacka ja!

Lotta Berg. Foto: BirdLife Sverige

Nu har du varit vice ordförande i några år och kanske hunnit få en viss insikt i föreningen. Vad känner du att du skulle vilja ta tag i?
– Det har ju redan gjorts en hel del förändringar i föreningen på senare år, och på det sättet har jag det väl förspänt! Vi har ett litet kansli, och även om personalen inte är så många till antalet så är de desto bättre till kvaliteten. Vi har en drivande föreningschef, en ny duktig kommunikatör, en mycket uppskattad tidskriftsredaktör, en klippa till fågelskyddstjänsteman, engagerad och kunnig ekonomi- och medlemsservicepersonal, och så vidare. Allt sådant gör uppdraget som ordförande lättare, och innebär att jag förhoppningsvis kan fokusera på de mer övergripande strategiska frågorna snarare än på detaljerna. För att inte tala om alla dessa fantastiska volontärer inom föreningen! Jag ser framför mig hur vi kommer att kunna jobba ännu mer med barn och ungdomar, driva forskningsfrågorna mer aktivt, förbättra kommunikationen med regionalföreningarna, tillhandahålla mer aktivt stöd för det lokala och regionala arbetet, och sikta på att dra in fler stora bidrag till olika fågelskyddsprojekt.

Är det något särskilt inom fågelskyddsfrågor som du tycker vi måste fokusera mer på i Sverige?
– Något vi redan lägger mycket kraft på, och där mer är på gång, är ju skogsfrågorna, som är komplicerade men där det är otroligt viktigt att den stora kompetens som finns i föreningen vad gäller fåglar och skog tas tillvara och kan påverka skogen i praktiken. Det handlar ju inte bara om reservatsbildningar, utan om hur skogsbruket kan anpassas generellt för att bli mer fågelvänligt. En annan viktig fågelskyddsfråga gäller våra hav och då inte minst Östersjön, där vi nu är engagerade i ett stort projekt kring bland annat skräntärna och silltrut, som vi hoppas kunna utvidga ännu mer i samarbete med BirdLife-organisationer i andra länder i Östersjöregionen. Över huvud taget ser jag stor potential i det internationella samarbetet, fåglarna är gränslösa.

Är det något som ni ofta får höra från medlemmar att de efterfrågar av BirdLife Sverige?
– De allra flesta vill ha mer av allt! En ännu tjockare tidning, fler Facebookgrupper för olika fågeldiskussioner, ännu mer aktiviteter i lokalklubbar och regionalföreningar, och mer fågelskyddsarbete.

Apropå Facebook – BirdLife Sveriges grupp Fåglar inpå knuten har en bra bit över 40 000 medlemmar. Det är ungefär tre gånger så mycket som antalet medlemmar i föreningen. Är det svårt att få folk att bli föreningsmedlemmar i dagsläget?
– Det där med föreningsengagemang är ju en fråga som diskuteras mycket i samhället i stort, och som tenderar att bli lite gnällbetonad, det är lätt att fastna i ”det är ingen som vill engagera sig nuförtiden, det var bättre förr”-fällan. Men om jag ser mig omkring så ser jag en otrolig massa människor som lägger ner mängder av tid på egen fågelskådning, på att alldeles gratis guida andra, på att utan ersättning inventera eller ringmärka fåglar, på att sitta med i olika typer av naturvårdsgrupper och så vidare. ”Fåglar inpå knuten”-gruppen är en öppen och välkomnande grupp, och just därför en bra inkörsport till föreningen. Inga medlemskrav där, men det är ju faktiskt så att en ansenlig andel av de nya medlemmar vi nu får har kommit just den vägen, via någon av Facebook-grupperna, och då fått upp ögonen för att det faktiskt finns en rikstäckande förening för alla fågelintresserade, oavsett om man är fullblodsproffs och siktar in sig på rariteter eller sitter hemma och kikar på fågelbordet utanför köksfönstret. Och antalet medlemmar i BirdLife Sverige har trots allt ökat markant under den senaste 10-årsperioden.

Slutligen, om du skulle få önska en fågelupplevelse för att fira ordförandeskapet – vad skulle det vara?
– Oj, vilken svår fråga! Det finns ju gott om fågelarter som jag inte har sett, men även fåglar som jag har sett många gånger men där jag skulle vilja uppleva dem i en annan miljö. Det är ju verkligen skillnad på att se en fågel som sträcker förbi längs kusten och att se den i sin häckningsmiljö i fjällen, till exempel, så för upplevelsen är det inte bara arten som spelar roll utan även omgivningarna, och Sverige är fullt av otroligt vackra platser – med fåglar! Men om jag ska välja en upplevelse så jo, jag skulle väldigt gärna vilja se en stormsvala en sommardag vid Bohuskusten. Eller möjligen en tornuggla på våren på den gotländska landsbygden. Eller…

Erik (4126 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!