I vår inleds Fågelkalendern – studera klimatförändringar med hjälp av fågelskådning

Sädesärla. Foto: Zsombor Károlyi http://prmck.blogspot.se/

Sädesärla. Foto: Zsombor Károlyi 

I vår inleds Fågelkalendern – ett samarbete mellan BirdLife Sverige, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms Universitet för att engagera svenskar i att hålla koll på när fåglarna anländer till landet och när de lämnar oss igen. Vi har pratat med Cecilia Kullberg vid Stockholms universitet som är projektledare för Fågelkalendern.

Tanken med Fågelkalendern är att vem som helst ska kunna vara med. Det krävs inte några avancerade fågelkunskaper utan handlar snarare om engagemang. I korthet går det ut på att deltagarna ska observera fåglar under en femminutersperiod, två gånger i veckan på en specifik plats och via en enkel app eller ett webbformulär rapportera sina observationer.

Hur har ni kommit fram till just den här metoden?
– Vi hade i uppstarten ett möte med representanter för BirdLife-Sverige (SOF), Svensk Fågeltaxering, Ringmärkningscentralen och forskare från Sveriges lantbruksuniversitetLunds universitet och Stockholms universitet där vi diskuterade metod och kom fram till denna 5-minutersmetod, som man även använder sig av i Svensk Fågeltaxering. Vi vill ha ett mått som är så jämförbara som möjligt mellan olika observatörer och platser, och även på samma plats vid olika tillfällen. Det är alltså ett stickprov  och inte en totalobservation av vilka arter som finns på en plats vid ett specifikt tillfälle, berättar Cecilia Kullberg.

LÄS ÄVEN: • Natursidans guide till fågelskådning.

Under våren och hösten 2016 genomfördes en pilotstudier där ungefär 20 personer provade metoden och då kom man fram till att fem minuter var lagom långt för att få in ett bra stickprov utan att vara för krävande för deltagarna. Dessutom kom man fram till att fem minuter bör räcka för att få en bra uppskattning av arterna på platsen.

Svartvit flugsnappare. Foto: Erik Hansson  http://www.natursidan.se/fotografer/erik-hansson/

Har ett par svartvita flugsnappare flyttat in i din holk? Det kan vara av intresse för Fågelkalendern. Foto: Erik Hansson 

Vissa fågelarter ska prioriteras i Fågelkalendern. Vilka arter då och varför just dem?
– Vi håller precis nu på att definiera en lista på cirka 30 arter, både stannfåglar och flyttfåglar. Det är framförallt vanliga arter som är enkla att observera/identifiera och som är intressanta ur flyttnings- eller häckningssynpunkt. Vi kommer även ha med några arter som inte är så vanliga men där det finns intressanta historiska data som vi gärna vill jämföra med. Men för de som är erfarna fågelskådare så går det bra att lägga till arter på sin lista.

Målet med Fågelkalendern är dels att engagera allmänheten, men också att förse forskare med data som de fritt ska kunna använda. På så sätt hoppas man skapa en databas med standardiserade data över hela landet som möjliggör kvalitativa studier av hur fåglar påverkas av klimatförändringar i vårt land.

LÄS MER: • Lär dig några av de vanligaste fåglarnas läten i vår guide.

– Vi hoppas även att man ska kunna använda databasen för nationell miljöövervakning. Naturens kalender’s växtdata används exempelvis till uppföljning av de svenska miljömålen genom miljömålsindikatorn ‘Växternas växtsäsong’ och på liknande sätt hoppas vi att fågeldata ska kunna bidra till en bättre övervakning än vad som är möjligt idag, av vad som sker i vår natur.

Ytterligare en aspekt kring Fågelkalendern är att ju fler organismgrupper som finns med i Naturens kalender, desto större chans att analysera hur interaktioner mellan organismer påverkas. I dagsläget finns standardiserade observationer av växter, bin och snart fåglar. Ytterligare organismgrupper är planerade att tillkomma på sikt.

Att engagera allmänheten i datainsamlingen är ett bra sätt att förse forskare med standardiserad data, men det förutsätter att datan är korrekt. Om felaktig data matas in så kommer även slutsatserna bli fel.

Hur säkerställs att observationerna som folk gör är korrekta och därmed intressanta som dataunderlag?
– Detta är förstås en springande punkt som man hela tiden måste jobba med. För det första måste våra fenologiväktare bli registrerade i vårt register genom att de försäkrar att de efter bästa förmåga skall använda sig av vår manual. När man jobbar med medborgarforskning så måste man vara medveten om dess begränsningar och därmed hela tiden informera om vikten av noggrannhet och seriositet ut till fenologiväktarna. Vi planerar att ha digitala hjälpmedel där man får bilder, sång och så vidare av de olika arterna och även information om vilka andra arter man kan missta den observerade arten med.

LÄS ÄVEN: • Så fungerar ringmärkning.

Det är även aktuellt att tipsa fenologiväktarna om att utbilda sig och utvecklas i sin kunskap om fåglar med hjälp av olika hemsidor där man testar sin artkunskap och på sikt menar Cecilia Kullberg att man även kan tänka sig olika typer av kontroller av observationerna på liknande sätt som redan görs på Artportalen. Det kommer även gå att jämföra Fågelkalenderns data mot spontanobservationer på Artportalen och data från ringmärkningsstationer.

Rödhaken plockas ut ur nätet och sedan försöker personalen göra de nödvändiga undersökningarna så fort som möjligt för att minimera stressen. Foto: Erik Hansson

Ringmärkning vid våra fågellokaler gör att vi idag har bra koll på fenologin, men bara på vissa utvalda platser. Foto: Erik Hansson

Har man inte redan idag väldigt bra koll på fenologin för fåglar via Falsterbo, Ottenby och alla andra fågelstationer?
– Jo, på fågelstationerna har man bra koll på när olika fåglar dyker upp på dessa lokaler, men problemet är att fågelstationerna inte är spridda över landet utan istället ofta är placerade på väldigt speciella platser där flyttfåglar spontant landar under flyttning (ofta uddar/öar längst kusten). Det är därför inga bra representativa lokaler för vanliga häckningsplatser för flertalet arter, och vi vill även ha kunskap om när fåglarna hävdar revir och därigenom även få information om när häckningen startar över olika delar av landet. På de sydliga fågelstationerna kan man inte genom ringmärkning skilja på fåglar som kommer att stanna och häcka på området och de individer som kommer att fortsätta sin flyttning till  mellersta eller nordligaste delarna av Sverige. Vi ser Fågelkalenderns data som ett komplement till både Artportalens stora mängd med spontanrapporter över stora delar av landet, som inte är systematiserade, och fågelstationernas data som är systematiserade men väldigt begränsade geografiskt.

Slutligen, när börjar Fågelkalendern?
– Vi håller för närvarande tillsammans med Artportalen att färdigställa en app för rapportering på mobiltelefoner och så snart den är klar under våren kommer Fågelkalendern starta, tyvärr kan vi inte ange ett datum ännu, då vi inte ännu vet hur mycket jobb som krävs, men men genom att anmäla sig till Fågelkalendern på den här webbplatsen kommer man få löpande information om utvecklingen av projektet.

Man kan även läsa mer om projektet på www.naturenskalender.se.


Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.

Erik (3647 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!