Gå till innehållet

Guldtrollslända. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen http://www.trollslandeforeningen.se/

Guide till de tidigaste trollsländorna

Årets första trollsländor kan ses redan i slutet av april. I samarbete med Trollsländeföreningen presenterar vi här en guide till de sex vanligaste arterna som kan hittas redan på våren.

Även om det är lättast att se många trollsländor under högsommaren så finns det arter som är aktiva även i svalare väder. Vinterflickslända och sibirisk vinterflickslända övervintrar som vuxna sländor och kan därför ses redan i mars och under hösten, men utöver dessa finns det sex arter som varma vårar kan börja flyga redan sista veckan i april, men det är fortfarande mycket som är okänt om trollsländor runt om i landet.

– Vi har mycket bra koll i Skåne på medeldatum och extremdatum, men för många landskap saknas det personer som letar efter tidiga trollsländor. Det finns mycket att upptäcka även om man bara kan känna igen några få trollsländor och vem som helst kan med andra ord med stor sannolikhet slå fenologirekord i sitt landskap och hitta de tidigaste exemplaren av dessa trollsländor, berättar Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen.

Även om intresset för trollsländor ökat kraftigt de senaste åren så återstår mycket att upptäcka. Även observationer av de vanligaste arterna kan helt saknas från hela regioner och landskap.

LÄS ÄVEN: • Vår introduktion till trollsländor.

Trollsländornas livscykel inleds som ägg. Från äggen kläcks en larv som lever i vatten från någon månad till flera år beroende på vilken art det. När larven lämnat vattnet spricker larvhuden upp och ut kommer den vuxna trollsländan. Kvar blir en tom larvhud och en flygande trollslända.

När trollsländorna nyss lämnat larvstadiet är de så kallade “tenerala”. I detta tillstånd är de blekare i färgerna och kan därför skilja sig från bilderna här under och det är därför viktigt att tänka på att inte fokusera för mycket på färgerna när du försöker artbestämma trollsländor.

– Som jag alltid brukar säga: färgerna är det minst viktiga vid artbestämning eftersom de alltid har sin teckning. Varje arts unika teckning finns ändå där, bara det att grundfärgen är annorlunda innan de blivit könsmogna, säger Magnus Billqvist.

Här är en guide till de sex tidigaste arterna, som alla kan ses i slutet av april eller i maj i södra Sverige om vädret är gynnsamt.

Nordisk kärrtrollslända. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen 

Nordisk kärrtrollslända

En av de tidigaste trollsländorna som dyker upp i Sverige är nordisk kärrtrollslända. Den har gått starkt tillbaka på flera håll på kontinenten och är regionalt hotad eller helt försvunnen. I Sverige finns nordisk kärrtrollslända dock allmänt i sura och näringsfattiga, stillastående vatten på hedar och i skogsmiljöer. Det är bara i de högsta fjälltrakterna den inte hittas.

I samma livsmiljöer lever den snarlika myrtrollsländan, som dock oftast kläcks något senare. De båda arterna lever ofta sida vid sida.

Den nordiska kärrtrollsländans larvers cykler är tvåårig och de hittas främst i tät vegetation.

Röd flickslända. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen 

Röd flickslända

Röd flickslända finns i många olika typer av stillastående vatten, i inlopp eller utlopp till sjöar och dammar och i mindre, långsamma vattendrag. Den nordliga gränsen går ungefär i norra Jämtland och i Västerbotten.

Den finns främst i områden med skog eller i ett varierat landskap och är mer lokal eller fåtalig i utpräglade jordbruksområden.

Larvutvecklingen är normalt tvåårig.

Mörk lyrflickslända. Hanar. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen 

Mörk lyrflickslända

Mörk lyrflickslända är svår att skilja från andra flicksländor eftersom den varierar så mycket i sin teckning. Hanarna är lättare att urskilja så börja med dem och försök studera de första två bakkroppssegmenten (längst bak på trollsländan). Där har mörk lyrflickslända nämligen som ett “Y”. Se bild längst ned i artikeln och läs mer om hur arten kan kännas igen i den här artikeln.

Mörk lyrflickslända finns i alla typer av stillastående vatten men också i anslutning till långsamt rinnande vatten som kanaler och breda diken.

Mörk lyrflickslända. Honor. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen

Den är vanligare i näringsrika vatten än i näringsfattiga. Den kan lokalt i näringsrika, vindskyddade småvatten i odlingsbygd vara den mest individrika flicksländan.

I Danmark och södra och mellersta Sverige och Finland är detta en av de allra vanligaste flicksländorna. I norra Sverige finns den främst längs kusten där den blir den alltmer sällsynt förekommande ungefär från och med Sundsvallstrakten.

Fyrfläckad trollslända. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen

Fyrfläckad trollslända

Fyrfläckad trollslända finns i de mest skiftande miljöer från kusten till fjällen, i näringsrika vatten, kanaler, diken och även något bräckta vatten. Störst täthet tycks råda i något mer näringsfattiga och sura miljöer.

Den koloniserar snabbt nya vatten, och är känd för att vandra. Larvutvecklingen är tvåårig.

Fyrfläckad trollslända är vanlig i hela Norden utanför fjälltrakterna. Vissa år späs populationerna på med individer som anländer från kontinenten.

Arten känns, som namnet antyder, lättast igen på de fyra fläckarna på vingarnas framkanter.

Guldtrollslända. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen 

Guldtrollslända

Guldtrollslända föredrar ganska vegetationsrika, näringsfattiga vatten som dammar, sjöar, tjärnar, kanaler, kärr och mossar i skogs- och trädmiljöer.

Den kan återfinnas fåtaligt i öppna och mer näringsrika miljöer, men verkar vara frånvarande i helt öppna odlingslandskap och i fjällregionen. Larvutvecklingen är två- till treårig.

Guldtrollsländan är den enda av de grönmetallicglänsande egentliga trollsländorna att flyga under hela maj. De andra arterna kommer igång först i juni, “innan dess är allt som glimmar verkligen guld”, som Magnus Billqvist uttrycker det.

Spjutflickslända. Foto: Magnus Billqvist /Trollsländeföreningen 

Spjutflickslända

Spjutflickslända hittas främst i relativt näringsfattiga vatten som inte är försurade. Vattnen behöver även ha en mycket varierande och rik vegetation i strandkanten. Arten missgynnas av igenväxning och uttorkning av vattnen.

I mindre och grundare vatten som moss- och torvgölar kan den vara mycket talrik och i skogsmark kan detta vara den vanligaste eller en av de vanligaste trollsländorna i hela Norden.

Spjutflickslända är dock inom sitt utbredningsområde på kontinenten på kraftig tillbakagång. Största skälen är försurning, övergödning och uttorkning, effekter som de senaste decennierna förstärkts av klimatförändringar. Den är rödlistad som akut hotad i många europeiska länder och särskilda åtgärds- och uppföljningsprogram har tagits fram i åtminstone Nederländerna.

Larvutvecklingen är ett- till fyraårig men tar normalt två eller tre år.

Att känna igen spjutflicksländan kan vara knepigt, men en ledtråd finns i namnet. På det andra bakkroppssegmentet (näst längst bak på trollsländan) har den nämligen som en spjutspets medan mörk lyrflickslända har som ett “Y”.

Så här skiljer du de olika flicksländorna åt på de två första segmenten av bakkroppen. Tänk på att teckningarna är typiska, men att variation kan förekomma. Bilden är från Magnus Billqvists bok “Svenska Trollsländeguiden”.

Lär dig mer om trollsländor:
Vår introduktion till trollsländor
Trollsländeföreningens webbplats
Trollsländeföreningen på Facebook
Facebook-gruppen Trollsländor

Mer att läsa