Nybörjarrabatt som lockar humlor, bin och fjärilar

3411722868_23803362ca_o (800x585)

Citronfjärilen en av de som vaknar först och är hungrig, bra då om det finns krokus. Foto: Allie_Caulfield via Flickr

Nu på våren kan det passa bra att planera en rabatt. Här följer tips på växter och en beskrivning på hur man gör en rabatt med tåliga växter som attraherar bin, nattfjärilar, dagfjärilar, humlor, svärmare och fåglar. Det är en nybörjarrabatt som inte kräver mycket skötsel och som blommar från tidig vår till sen höst med lättodlade växter som sprider sig.

Rabatten ska vara i full sol/söderläge på ett vindstilla ställe, till exempel mot en vägg eller ett staket. Om inget vindskydd finns så sätt några buskar bakom rabatten, till exempel vinbär, schersmin, syrener eller plantera en ”vägg” av jordärtskockor, de blir 2 meter höga. Flera av växterna gillas även av harar, rådjur, kaniner och hjortar och rabatten bör därför stängslas in ordentligt för att klara sig.

Vårstjärna sprider sig med tiden och det är finare än en gräsmatta. Foto: Kristina Bäck

En del av växterna som föreslås här kan man enkelt odla upp själv från frö, om man inte har väldigt bråttom. Ju fler arter man har i trädgården ju större biologisk mångfald.

Nässlan är värdväxt för 50 olika fjärilsarter, bland annat amiralfjäril, påfågelöga och nässelfjäril. Det är därför bra att ha ett stort bestånd av nässlor i soligt läge i närheten av rabatten.

Alla sorters fruktträd och bärbuskar i en trädgård är attraktiva för vilda bin, humlor, fjärilar, insekter och fåglar. När de blommar har de en stor yta med många blommor och fallfrukten attraherar också djur, fåglar och insekter.

Blommar på våren:

Påfågelöga, citronfjäril och nässelfjäril är några av de få fjärilar som övervintrar som vuxna och därför syns de först av alla på våren. Fjärilar, bin och humlor som vaknar tidigt på våren behöver mat. Sätt därför lökar som blommar tidigt, exempelvis krokus, våriris, vårstjärna och vårlök. Krokus besöks bland annat av sandbin.

Våriris, blommar tidigt därför bra att ha med.Foto: Kristina Bäck

Våriris och snödroppar blommar tidigt och är därför bra att plantera för nyväckta humlor och fjärilar. Foto: Kristina Bäck

Tips: Samla in överblommade gratislökar som folk har haft inne i kruka under våren/vintern. Allt från överblommade krokus till påskliljor kan man få gratis av grannar eller billigt i en växtaffär. Förvara svalt och mörkt, håll fuktiga och plantera dem sedan så fort tjälen har gått ur marken. De blommar förhoppningsvis året därpå.

Påskliljelökar kan planteras i gräsmattan varje år. Foto: Kristina Bäck

Överblivna påskliljelökar från krukor kan planteras i gräsmattan och under träd och buskar varje år. Bladen ska ha vissnat innan de klipps ned. Då har näringen hunnit gå tillbaka till löken.  Foto: Kristina Bäck

Tibast, daphne mezereum, är en buske som blommar tidigt på bar kvist och har mycket nektar och pollen. Växten är giftig. (mars-maj)

Sälg eller vide är bra att plantera. Blommorna ger nektar och de är pollenkällor som försörjer mängder med insekter som flugor, humlor, fjärilar och bin. Sälgen är värdväxt till bland annat fjärilarna vinbärsfuks och sorgmantel, vide är värdväxt åt videsvärmaren. (april-maj)

Blommande sälg med citronfjärilar. Foto: Webbgun via Flickr

Blommande sälg med citronfjärilar. Foto: Webbgun via Flickr

Gullviva primula veris är en av dagfjärilarnas favoriter och viktig att ha i trädgården eftersom den blommar precis efter då många vårlökar har blommat över. Gullvivefjärilens larv lever på den. (april-juni)

Gullvivor. Foto: Kristina Bäck

Gullvivor. Den blommar precis när många vårlökar har blommat över. En av dagfjärilarnas favoriter. Foto: Kristina Bäck

Blommar på försommaren:

AklejaAquilegia vulgaris, är en mycket lättodlad växt som sprider sig. Vid gamla torpplatser kan man hitta frön ibland från aklejor som finns kvar. Den gillas av fjärilar, bin och humlor och fröerna äts av fåglar. Blommar i juni-juli.

Aklejor som spritt sig vid en gammal torpplats. Foto: Kristina Bäck

Aklejor som spritt sig vid en gammal torpplats. Foto: Kristina Bäck

Blå bergsklintCyanus montana, en mycket lättodlad växt som sprider sig, fin blomning. Kan klippas ned efter blomning och blommar då igen. Juni-aug

Björnbär – har maxvärden för nektar och pollen, gillas av både bin och humlor. Värdväxt till bland annat björnbärssnabbvingen. Maj-juni

Gräslök: Blommorna ger mycket nektar och gillas av honungsbin. Maj-juni

Vallmo, papaver, fröna äts av fåglar och de producerar stora mängder pollen som honungsbin gillar. Juni-juli

Stjärnflocka, astrantia major, är populär hos fjärilar och för samlande honungsbin. Juni-juli

Opiumvallmo, sprider sig gärna och dyker upp på olika ställen i trädgården. Foto: Kristina Bäck

Opiumvallmo, sprider sig gärna och dyker upp på olika ställen i trädgården. Den producerar stora mängder pollen som bin och humlor gillar. Fröna äts av fåglar. Foto: Kristina Bäck

Blommar vid högsommar-sensommar/höst

Såpnejlika, Saponaria officinalis, en gammal torparväxt som användes förr som tvättmedel och schampo. Attraherar nattlevande insekter. Blommar juli-sept.

Vildkaprifol – doftar starkt på natten och drar till sig nattfjärilar och svärmare. På dagen samlar bin dess pollen, och den besöks även av humlor och fjärilar. Fåglar äter bären på hösten men de är giftiga för människor. Mycket lättodlad växt som kan planteras vid ett träd eller en husvägg, växer gärna i halvskugga. Blommar juli-sept.

Röd rudbeckia, echinacea purpurea, dess pollen och nektar är uppskattad av fjärilar och honungsbin. Juli-sept.

Backtimjan. Foto: Kristina Bäck

Backtimjan. Foto: Kristina Bäck

Fingerborgsblomma, digitalis purpurea, – mycket lättodlad växt som är bra för långtungade humlor, gillas även av bin för både sin nektar och pollen. Giftig för människor. Juli-aug.

Vädd, scabiosa, av olika slag. En del solitärbin som guldsandbiet är specialiserad på väddar, de gillas även av fjärilar och humlor. Juli-sept.

Jättevädd blir över 2 meter hög och är även jättelätt att odla upp själv från frö. Foto: Kristina Bäck

Jättevädden blir över 2 meter hög och är jättelätt att odla upp själv från frö. Foto: Kristina Bäck

Lavendel, lavandula augustifolia, trivs i sandig, gärna kalkhaltig jord, torrt och varmt. Uppskattas av honungsbin och fjärilar för nektar och pollen. Mår bra av att klippas ned ca en tredjedel på våren. Juni-aug

Timjan, thymus vulgaris. Finns olika sorter exempelvis backtimjan och kryddtimjan som bildar stora mattor som blommar och doftar gott. Ger nektar och pollen till bin och humlor, gillas av fjärilar. Backtimjan attraherar många olika sorters humlor. Juni-aug

Stenkyndel, calamintha nepeta. Innehåller mycket nektar. Bladen kan användas till te, blommar juni-aug.

Oregano/kungsmynta, organum vulgare L. Vid soligt väder är det ett konstant surrande vid denna växt, kanske en av de växter som attraherar flest humlor, fjärilar och bin i min trädgård.  Otroligt lättodlad och sprider sig gärna. Blommar juli-september.

Kring orgeganon/kungsmyntan surrar det oavbrutet. Foto: Kristina Bäck

Kring orgeganon/kungsmyntan brukar det surra oavbrutet. Foto: Kristina Bäck

Isop, hyssopus officinalis. Otroligt lättodlad. Attraherar humlor, bin och fjärilar. Blommar från juni-september.

Alla tistlar är mycket nektarrika och omtyckta av fjärilar. Ulltisteln (tvåårig) onopurdum acanthium L. kan bli 2 meter hög och är stor och bred. Första året efter sådd blir det bara en stor bladrosett. Andra året växer en förgrenad stängel upp med knoppar som blir till stora lila blommor. Ulltistelns nektar och pollen attraherar bin och humlor. Fröerna äts av fåglar, till exempel steglits och grönfinkar. Juli-sept.

Bolltistel (perenn) echinops bannaticus. Humlor och fjärilar älskar bolltisteln med sina gråblåa klotblommor, för både dess pollen och dess nektar. Den tål starkt solljus, vind, hetta och torka. Fröställningarna är fina matförråd för fåglarna på vintern. Juli-sept.

Blå bolltistel, lättodlad växt som trivs i full sol. Foto: Anna via Wikimedia Commons

Röd temynta, monarda didyma. Bin, humlor och fjärilar trängs i de fina röda blommorna. Attraherar även nattlevande insekter.  Blommor och blad kan användas till te. Juli-sept.

Syrénbuddleja: En buske som gillas av många fjärilsarter. Syrénbuddlejan klarar sig upp till odlingszon 3 i Sverige, tål alltså inte många minusgrader. Den är därför inte lika lättodlad som övriga växter som beskrivs här. Den ska ha skyddat läge och kalkhaltig väldränerad jord för att trivas. Rötterna ska täckas över ordentligt med torra löv och eventuellt juteväv på vintern. Juli-sep.

Kärleksört, (perenn) hylotelephium telephium en tålig växt men bör skyddas från harar och rådjur som gärna äter den. Den gillar torrt, magert och soligt läge. Gillas av bin, humlor och fjärilar. Värdväxt till apollofjärilen. Aug-sept

Kärleksört med havtorn i bakgrunden. Foto: Kristina Bäck

Kärleksört med havtorn och björnbär i bakgrunden. Foto: Kristina Bäck

Höstaster, aster novii-belgi: Attraherar bin, humlor och fjärilar på hösten. Blommar vidare in i oktober (vissa sorter) då mycket annat är överblommat och är därför viktig. Aug-okt

Höstastern blommar ända in till slutet av oktober i Mälardalen. Foto Kristina Bäck

Höstastern blommar ända in till slutet av oktober i Mälardalen. Foto Kristina Bäck

Silverax, cimicifuga racemosa, ger rikligt med pollen på hösten, uppskattad av honungsbin. Sept-okt

Exempel på när några av de växter som finns med i artikeln blommar.

Ungefärliga blomningstider för några av de växter som finns med i artikeln. Tabell: Kristina Bäck

Hur man gör och sköter en rabatt

Märk ut med en tumstock var du vill ha rabatten – kanske i gräsmattan, soligt läge där det inte blåser. En tom vattenslang kan markera rabattens gräns om formen ska vara rundad, sen gräver man längs den. Om rabatten ska vara vid en husvägg ska den inte placeras precis intill väggen, lägg den en bit ut. Det växer dåligt invid väggen, inget regn kommer ned under taksprång. Mät ut rabatten och markera på ytan hur den ska se ut.

Börja med att torva av grässvålen. Det gör man lättast genom att ta en skarp, rak spade och gräva ut hanterbara fyrkanter, ca 0,30 x 0,30. Slå av jorden från de uppgrävda grästorvorna, så att jorden lossnar från gräsets rötter. Det brukar jag göra mot skottkärran. De uppgrävda grästorvorna staplas sedan på lämpligt ställe med grässvålen nedåt i en hög på varann, så att de kan kompostera. När all grässvål är bortgrävd, plocka bort så mycket kvarvarande gräsrötter som möjligt ur jorden. Häll sedan på kompostjord – gärna lövkompost samt brunnen ko- eller hästgödsel, eller nedbruten kökskompost. Om du inte har egen kompost eller gödsel så får du köpa några påsar ekologisk planteringsjord i säck, cirka två säckar per kvadratmeter och hälften så många kogödselpåsar. Blanda om jord, gödsel och kompost med en grep. Stenar ska bort och klumpar jämnas ut, ytan ska vara plan och fin så det går att plantera.

Plantering

Bästa tid för plantering är april-maj eller augusti-oktober. Men hösten är att föredra eftersom det är fuktigare i luften då, vilket innebär att man inte behöver vattna lika mycket. Sätt flera växter av samma sort i grupper i rabatten. Det blir snyggare än ensamma växter som planteras en och en och lättare för fjärilar, humlor och bin att hitta. Om du har köpt växter i kruka så ska alla dessa vattnas ordentligt innan plantering. Sätt krukorna i en spann vatten i 20 minuter. Jag brukar sätta många i skottkärran och fylla den med vatten. Därefter placeras växterna ut på plats där de ska växa i rabatten. Lämpligt är att placera de största växterna längst bak i rabatten och lägre växter långt fram så att alla får solljus. Gräv ett hål som är större än jordklumpen för varje planta. Vattna ända upp i hålet. När vattnet har runnit undan så sätts plantan ned, den ska vanligtvis hamna i nivå med marken. Fyll på med den uppgrävda jorden. Stampa inte runt några plantor, inga rötter mår bra av att bli stampade och inte jorden heller som packas. Man kan trycka till lite med händerna runt varje växt. När allt är planterat så vattnar du försiktigt igen.

Rabatt (800x405)

Rabattförslag, mått ca 3,5 m x 2 m där bredast. 1. Höstaster 2.Blå bolltistel 3. Syrenbuddleja, kan bytas mot exempelvis silverax. 4. Röd temynta 5.Kärleksört. 6. Fingerborgsblomma 7. Kungsmynta/oregano 8. Lavendel 9. Stenkyndel 10. Timjan 11. Isop. De små rektanglarna är valfria lökar som man kan plantera mellan växterna.

 

Vattning

De kommande månaderna efter plantering, särskilt om du planterar på våren, måste växterna vattnas minst en gång i veckan om det inte regnar. Kontrollera fuktigheten i jorden genom att gräva med en planteringsspade i jorden och känna med handen. Om det är fuktigt en bit ner kanske det inte behövs. Marktäckning, till exempel med döda löv och gräsklipp som läggs runt växterna, håller kvar fuktigheten i marken. Det ska inte bildas stora pölar vid vattning, eller rinna iväg så att jorden eroderar. Jag brukar göra en grund grop runt varje nyplanterad planta för att inte vattnet ska rinna iväg.

Bäst är att vattna tidigt på morgonen och inte mitt på dagen vid fullt solljus, då går det åt onödigt mycket vatten eftersom mycket dunstar. På kvällen går också bra att vattna om man inte har problem med sniglar eftersom de gillar när det är fuktigt och mörkt. Vattna rejält vid varje vattning. Att vattna med regnvatten som samlats i en tunna är att föredra, det är mer miljövänligt än att vattna med dricksvatten från kran.

Jordförbättring

På hösten krattas torra löv in i rabatten för att skydda jorden och förbättra den. På våren precis innan det börjar gro, klipps alla döda fjolårsståndare ned i småbitar. Dessa läggs runt växterna som jordförbättring/marktäckning och kan luckras ned i jorden, alternativt läggas i komposten. Varje år kan höstlöv, nedklippta växtdelar och förmultnad lövkompost tillföras rabatten som jordförbättring.

Nedfallna löv krattas in i rabatten på hösten och in under buskar. Foto: Kristina Bäck

Nedfallna löv krattas in i rabatten på hösten och in under buskar. Foto: Kristina Bäck

Gödsling

De växter som ingår i denna rabatt behöver inte särskilt mycket gödsel. Ingen gödsel behöver tillföras i rabatten förrän tidigast året efter planteringen. När gödsel tillförs ska det helst vara i små doser vid flera tillfällen endast under tillväxtperioden maj-juli. Detta för att växterna ska kunna tillgodogöra sig all näring och för att inte orsaka näringsläckage. Om man gödslar en stor giva tidigt på våren innan växterna har börjat gro ordentligt, så kommer mycket kväve att rinna ut i grundvattnet eftersom växterna inte kan ta upp allt. Det samma gäller gödsling efter tillväxtperioden, från juli/aug framåt. Då avtar växternas näringsupptag. Färskt gräsklipp från den egna gräsmattan är ett exempel på gratis och kväverikt gödsel. Det räcker att lägga ett lager på 5 cm över ytan eller blanda det med jorden vid högst två tillfällen under tillväxtperioden maj-juli. Färskt gräsklipp kan läggas direkt ovanpå gammalt gräsklipp.

Marktäckning

Tyvärr tycker många att det är snyggt med bar jord mellan växter men det är helt onaturligt i naturen. Plantera tätt för att slippa kala ytor. Bar jord i rabatter ska täckas med löv, växtdelar, och gräsklipp. Det stoppar även ogräs som är på väg upp. De svampar som kan samarbeta med växterna (mykorrhiza) och förbättra deras upptag av vatten och näring gynnas av marktäckning. Och daggmaskar älskar marktäckning. Det gör att jorden blir bördigare för varje år. Jorden torkar inte ut och då behöver man heller inte vattna lika mycket.

Många av växterna som är med i den här artikeln sprider sig gärna om de trivs. Oregano, akleja, blå bergsklint, gräslök, såpnejlika och vallmo sprider sig och kan dyka upp lite varstans. Dessa måste hållas efter om de inte ska ta över. Det är gratisväxter som du kan gräva upp på höst eller vår och flytta till nya rabatter, eller ge bort. Vissa perenner, till exempel aster, kan delas till fler plantor efter några år då de har växt sig stora.

Taggiga rosenkvistar kan böjas över växter på väg upp så att inte haren äter dem. Foto: Kristina Bäck

Taggiga kvistar kan böjas över växter på väg upp på våren så att inte hare och rådjur äter dem. Här sätts rosenkvistar från en beskuren ros kring en kärleksört.  Foto: Kristina Bäck

Källor: Vilda grannar av Per Bengtson & Maria Lewander, Naturskyddsföreningens Fjärilshandbok av Per Bengtson, Per Isakson & Maria Lewander, Naturlig trädgård av Susanna Rosén

Kristina Back (278 Posts)