Finland ska registrera en miljon fågelholkar – ont om boplatser i modernt skogsbruk

Det kommer troligen finnas gott om bostäder för fåglar med tanke på alla aktiva hackspettar i området, men fågelholkar är alltid ett välkommet tillskott. Foto: Erik Hansson

Det råder bostadsbrist för fåglar i skogen. Foto: Erik Hansson

I Finland råder det stor brist på bostäder åt fåglarna eftersom det finns allt färre gamla träd kvar i skogarna med naturliga bohål. Därför inleddes nyligen kampanjen ”En miljon fågelholkar”. Målet är att alla ska vara registrerade till sommaren 2017, men redan i juni 2016 har ungefär 800 000 holkar satts upp

Fåglarnas bostadsbrist beror enligt universitetslektor Toni Laaksonen vid Åbo universitet på att det inte längre finns lika många gamla träd i skogarna. Det är i dessa gamla träd som hackspettar hackar fram boplatser åt sig själva och, när de flyttat ut, åt andra fåglar. I dagens skogsbruk huggs träden ner innan de hinner bli så gamla att de blir till bostäder åt fåglarna. Eller så huggs träden med bohål ner.

En annan faktor som påverkar skogens fågelbostäder negativt är att allt större delar av skogarna består av barrträd. Jämfört med ek- och björkträd bildar barrträden inte lika ofta naturliga sprickor som fåglarna kan använda som bon.

Kalhygge. Foto: Stefan Persson http://www.natursidan.se/fotografer/stefan-persson/

I ett sådant här område är det om boplatser för fåglar. Foto: Stefan Persson 

Därför är ett initiativ som ”En miljon fågelholkar” så viktigt. Utan holkar kommer betydligt färre fåglar föröka sig. Vid ett försök av en fågelforskare sattes det upp 60 fågelholkar i början av maj månad. I 59 av dem flyttade det in svartvita flugsnappare.

– Det här är ganska beskrivande för situationen då flyttfåglarna återvänder. Det finns för få platser att bygga bo på, antalet individer flerdubblades efter utplaceringen av holkarna, säger Toni Laaksonen till Yle.

Värst är det för de större arterna som ugglor, knipor och storskrakar. Det finns ännu färre stora gamla träd som dessa arter kan bo i.

Skogsbruk i form av trädplantering. Foto: Erik Hansson

Skogsbruk i form av trädplantering. Här hinner träden sällan bli lämpliga för hackspettar att skapa fågelbon i. Foto: Erik Hansson

Hur är det då i Sverige – är det ont om bostäder för fåglarna här också?

– Ja, det råder defintivt bostadsbrist, bekräftar Anders Wirdheim, informationsansvarig på SOF Birdlife Sverige. Men ibland är det svårt att avgöra om det är brist på boplatser eller brist på lämpliga födosöksmiljöer som är orsak till att en art saknas där den borde finnas. De brister på ”bostäder” som jag tycker är tydligast är i första hand hålträd (kan i många fall kompenseras med holkar) och i andra hand grova träd som kan bära upp tunga rovfågelbon. I det sistnämnda fallet hjälper det inte att spara enstaka träd eller ens grupper med något tiotal träd kring ett boträd. Man måste istället spara en rejäl dunge.

Enligt Kristoffer Stighäll, som i sin avhandling om vitryggig hackspett vid Örebro universitet jämfört skogsbruket i Sverige med det i Finland, ger det finska skogsbruket till och med bättre förutsättningar för vitryggig hackspett. Det är en art som är en tydlig värdemätare på den biologiska mångfalden i skogen.

– Det svenska skogsbruket har varit så otroligt effektivt och helt inriktat på gran och tall, medan lövträden har bekämpats. I Finland är det annorlunda. Där är björken det bäst betalda träslaget och används i möbelindustrin, förklarar Kristoffer Stighäll.

De svenska skogarna, som en gång var naturliga, har till stor del omvandlats till rationella produktionsenheter, enligt Naturvårdsverkets beskrivning av miljömålet Levande skogar. I miljömålet skrivs även:

– Rent praktiskt har de komponenter som är själva grunden för en stor biologisk mångfald rationaliserats bort. Flerskiktade, olikåldriga skogar med relativt stort lövinslag och stora mängder död ved har ersatts av likåldriga, välgallrade monokulturer av främst gran och tall.

Även Naturskyddsföreningen anser att ”det är med stor sannolikhet” förändringarna i skogsbruket och omvandlingen av hela skogslandskapet från naturskogar till produktionsskogar som ligger bakom att många fåglar och fladdermöss minskar i antal.

– Bristen på bohål är nämligen den begränsande faktorn för flera utav de skogslevande arterna. Dagens enformiga plantager kan helt enkelt inte erbjuda lika många bohål som en flerskiktad naturskog.

Naturskyddsföreningen menar också att det förvisso är en bra hjälp att sätta upp holkar, men det hjälper bara mot en del av problemet.

– Uppsättning av holkar kan till viss del motverka fåglarnas bostadsbrist, men man måste komma ihåg att det är en relativt kortsiktig lösning. Gamla, grova träd och död ved utgör till exempel ofta hem för många vedlevande insekter och fungerar därmed som viktiga födokällor för många fåglar.

Källor: Yle, Örebro universitet, Regeringens miljömål Levande skogar, Naturskyddsföreningen och kampanjen ”En miljon fågelholkar”

Erik (4326 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!