Ilandspolat skräp. Foto: Håll Sverige Rent
I Håll Sverge Rents senaste Skräprapport framgår att Bohusläns kust tillhör de värst drabbade områdena i hela Europa. Skräpet kommer till stor del från land och betsår framför allt av plast, som tar flera hundra år för naturen att bryta ned.
8000 kubikmeter skräp spolas varje år upp på den bohuslänska kusten. Det motsvarar en hel fotbollsplan med över en meter skräp. Strömmarna för med sig skräp från hela Nordostatlanten och Skagerrak upp på de klippiga och buskiga stränderna. I snitt hittas det ungefär 542 skräpprodukter per 100 meter kust. Ändå beräknas ungefär 85 procent av allt skräp vara kvar till havs.
Skräpet som människor slänger på gator och torg förs ut i havet av vindar, regn och snödumpning. Anledningen till att folk slänger saker på marken eller i havet är enligt opinionsundersökningar brist på papperskorgar, att papperskorgarna är fulla eller att andra personer slängt saker på marken. Enbart i Stockholm kostar nedskräpningen 100 miljoner kronor årligen.
Över lag ökar inte nedskräpningen, men den minskar inte heller och det slängs mer gummiprodukter och bomullspinnar nu än tidigare.
Skräpet i våra hav förfular inte bara våra stränder – det förstör också ekosystem. 30 663 olika marina arter har skadats av skräp i haven. Det är en ökning med 40 procent sedan slutet på 90-talet. Av dessa arter är över 4500 rödlistade (utrotningshotade i varierad grad).
Plasten blir också finfördelad i haven och hamnar i form av mikroskopiska bitar plast i fiskar och därmed också senare i vår mat.
– Plasten hamnar ju tillslut i våra konsumtionsled som i vår sushi. Vi vet fortfarande inte hur konsekvenserna är av vår nedskräpning, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent till SVT Nyheter.
Läs mer:
• Ny studie: Så mycket plast hamnar i haven
• Dvd-fodral dödade starkt hotad val
• Ny ledtråd till var all världens plast tar vägen
• Kraftig ökning av sopor i fjällen
